Teknologin har gjort det lättare att nå ut till länder och regioner över hela världen. Det har resulterat i att media har kunnat lämna det lokala planet och nå ut till en större marknad än någonsin. I den här uppsatsen kommer vi att granska hur mediebolagens produktioner ändras när de når ut till främmande områden för att fungera på den nya marknaden.Uppsatsen tittar också på hur nyhetsbolag bevakar olika händelser beroende på om den utspelar sig på ett lokalt eller globalt plan.Resultatet pekar på att de främsta anpassningarna görs på grund av respekt mot gamla traditioner som religion. Vid nyhetsbevakningen hos mediebolagen är det tydligt att mallar för nyhetsvärdeinger stämmer väl överrens med hur bevakningen görs..

It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..

Uppsatsen handlar om hur receptionen av Hilma af Klints konst sett ut från 1986 fram till 2012 utifrån diskussionen om andlighet. Genom att se på olika konstskribenters texter lyfts mönster av värderingar fram som visar på inställningen till andligheten i Hilma af Klints konst.  Konsthistorikerna James Elkins och Suzi Gablik exemplifieras som två motpoler och värderingarna länkas samman med deras teorier om andlighet och religion i samtida konst..

Den här religionsvetenskapliga uppsatsen är metodologiskt en idéhistorisk analys. Jag söker svara på om och i så fall hur termen jahiliyya fyllts med innehåll genom historien, och framför allt hur jahiliyya används i en inom-muslimsk debatt idag och varför.  Jag har använt mig av religionssociologiska teorier om religion och identitet i syfte att söka svara på min frågeställning. I arbetet har jag kommit fram till hur man med hjälp av det religiösa språket genom in ? och utgrupper och med en dualistisk världsbild fyllt termen jahiliyya med innehåll i syfte att skapa ett vi och dem tänkande..

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare är muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. Därmed är Israel det enda landet i Mellanöstern där muslimer lever som minoritet. Samtidigt är Israel en regional minoritet huvudsakligen av två skäl. För det första består landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

The project of this thesis is to illuminate the teacher perspective on study visits by examining how six religion teachers relate to the study visit method in high school religious education. The research object of the thesis is to investigate whether teachers believe there are viable didactic possibilities and challenges associated with the study visit concept in education, and to define them if present. The results show that the main didactic advantage, as perceived by the teachers participating in this study, lies in the meeting the study visit enables. A meeting may lead to increased insight and understanding of other people?s way of thinking, conceiving and believing.

This paper is about cemetaries in a multireligious society. The aim of the work is to compare the physical expressions of different religions burial traditions, in order to plan a multireligious cemetary in Borås. I´ve studied the five worldreligions, Judaism, Chritstianity, Islam, Buddhism and Hinduism. I´ve also written about the Humanism, a nonreligious organization, and funerals without any religious connection. Litterature studies gave basic knowledge about the religions beliefs, and interviews with a person from each group deepend the knowledge, mainly regarding the burial traditions.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka delar av religionsämnet som tas med i religionsundervisningen idag, hur man tar upp dessa delar, vilken roll kursplanen har när det gäller religionskunskapens utformning samt varför man har format sin undervisning så här. Jag har även undersökt om lärarna upplever att de har friheten att själv forma sin undervisning. För att få fram svar på dessa frågor så använde jag mig av litteraturstudier samt en skriftlig intervju.Arbetet börjar med en tillbakablick hur religionsämnets utveckling har sett ut. Vilken visar att kristendomen har dominerat till största del. När jag sedan undersökte hur det såg ut idag i skolorna så visade resultatet från litteraturstudierna att kristendomen fortfarande hade en särställning.

Många människor söker sig till religionen då de hamnar i svåra situationer eller kriser i sitt liv. Det kan ske vid både kriser som sker individuellt och kriser som berör många i ett samhälle. I denna uppsats kommer jag att inrikta mig på den individuella traumatiska krisen och försöka få en förståelse för vad det är i religionen som fungerar som meningsskapande för människan och kan hjälpa henne genom en traumatisk kris. Frågeställningen som jag försöker besvara är: hur kan religionens funktion förstås som meningsskapare utifrån psykologiska perspektiv? För att få svar på min frågeställning har jag valt att utgå från Jungs analytiska psykologi och objektsrelationsteorin..

Tänk om det skulle visa sig att världen kanske inte ser ut så som man fått lära sig. Tänk om livet och döden kanske inte alls fungerar så som man trodde. Hur skulle man reagera? I den här uppsatsen analyseras Birger Sjöbergs diktning ur ett idéhistoriskt perspektiv, genom religiösa motiv och aktuella livsfrågor i sekulariseringens svallvågor. I en jämförelse mellan skaldens två viktigaste lyriska perioder, den tidiga idylliska och den senare modernistiska, framträder ett utvecklingsmönster där tro blir till tvivel, tvivel blir till ångest, ångest till likgiltighet och likgiltighet till lugn..

Den här uppsatsen handlar om religiösa friskolor i Sverige och den ska genomföras enligt en viss teori och modeller skrivna av Maria Klasson Sundin, teologisk kandidat och doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet. Uppsatsens syfte var att förbereda och framställa en plan för en djupare studie av religiösa friskolor. I uppsatsen användes flera filosofiska perspektiv på religionsfrihet, mångkulturalism och religion som ideologiskt styrmedel. Regeringsmakten och Skolverkets skrifter samt debattartiklar analyserades enligt Sundins modeller. Slutligen fördes en diskussion om en lämplig metod för att genomföra huvudstudien, detta för att få fram ämnets komplexa karaktär..

Lpf94 ligger till grund för religionsundervisningen i de frivilliga skolreformerna. Styrdokumentet beskriver religionsämnets uppgift att förmedla kunskap om andra kulturer, tankesätt, trosuppfattningar och livsstilar samt den etik som kretsar runt dessa.Jönsson och Perssons bidrag i den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 visar att det finns ett bristande engagemang inom religionsämnet hos elever. Lärare behöver olika didaktiska verktyg för att kunna göra undervisningen mer intressant för eleverna. Det är då viktigt att reflektera över varför man väljer att göra ett visst upplägg. Detta kan lärare göra genom att fundera kring frågorna vad, hur och varför som utgör kärnan i de didaktiska frågeställningarna.Uppsatsens huvudfrågeställning var: Hur kan religionslärare lägga upp undervisningen iReligionskunskap A på gymnasiet för att göra ämnet mer engagerande för eleverna? Vi har även arbetat med ytterligare två frågor som är relevanta för ämnet.

Syftet med denna uppsats är att studera budskapet i lågstadieelevers läroböcker. Två läroböcker från årskurs två har undersökts och analyserats i en text- och bildanalys. Läromedlen har sedan jämförts med värdegrunden.Resultatet visar att läroböckerna inte till fullo följer värdegrundens anvisningar. Vissa delar av värdegrunden, såsom homosexualitet och handikapp nämns aldrig medan andra aspekter, som religion och även könsaspekten, vinklas i en av böckerna och ger en stereotyp bild vilket därmed inte återger det budskap värdegrunden står för. Många perspektiv av värdegrunden återfinns dock i båda läroböckerna.

I det nutida samhället med allt snabbare förändringsprocesser blir invandrarnas integration svårare att uppnå och identitetsfrågorna svårare att lösa. Mitt syfte med uppsatsen är att förstå varför religiös och kulturell identitet förändras i samband med invandring.Uppsatsen syftar till att ge en djupare förståelse av de kulturkollisioner som invandrare kan råka ut för i sina kontakter med majoritetssamhället.Några frågor som kommer att behandlas är :Varför är det så viktigt för en människa att ha en kultur?Vilken funktion har religionen i ett samhälle och vad betyder det i människors liv?Hur kommer en viss religion till uttryck i olika samhällsgrupper?.

Uppsatsen Religionsundervisning för livet - En förskjutning från lära i religion, till lära om och från religioner, har syftet att redogöra för den utveckling av religionsämnet som skett framförallt från Lgy70 till Lpf94 men även beskriva religionsämnet dessförinnan i skolan, samt att redogöra för hur man kan arbeta med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor i gymnasieskolan och motivera detta arbetssätt utifrån Lpf94 och kursplanen för religionskunskap. Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie.För att uppnå syftet har följande frågor besvarats:1- Hur har religionsämnet förändrats i skolan?2- Är det motiverat att undervisa i religion, med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor?Litteratur som använts för att besvara frågeställningarna är bland annat, Härenstams Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik- om konsten att välja kunskap, Grimmits Religious education and human development. The relationship between studying religious and personal, social and moral education, Alméns Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion livsfrågor och etik, samt Erikssons På spaning efter livets mening.