Sökresultat:
8152 Uppsatser om Egna självet - Sida 56 av 544
AnhörigvÄrdarnas steg in i ett nytt liv : AnhörigvÄrdares erfarenheter av att vÄrda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet
Bakgrund: NÀr en person drabbas av stroke pÄverkas Àven anhöriga. I samband med utskrivning fÄr anhöriga ofta bli vÄrdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utstrÀckning pÄverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vÄrdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förÀndring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vÄrda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en vÀsterlÀndsk kultur. Antonovskys salutogena modell, kÀnsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ teman; förÀndringar i familjerelationen och förÀndringar i det egna livet.
Min sjukdom mitt ansvar! Ungdomars erfarenheter av att ta ansvar för sin diabetes
Diabetes Àr en vanlig sjukdom i Sverige och ungefÀr 800 barn och ungdomar fÄr diagnosen varje Är. Det Àr en sjukdom som krÀver mycket planering för regelbundna mÄltider, insulindoser, blodsocker kontroller och motion. SvÄra och hastiga komplikationer kan uppstÄ om sjukdomen inte behandlas korrekt. Bakom varje ungdom finns en familj som ocksÄ pÄverkas. Mycket oro kan finnas hos förÀldrar som tar ansvar för sina barn med diabetes och nÀr barnet blir ungdom kan det vara svÄrt för förÀldrarna att lÀmna över ansvaret till ungdomen.
LÀrares instÀllning till lokalhistoria: en studie inom LuleÄ
kommuns högstadieskolor
Vi har i den hÀr studien undersökt vilken instÀllning historielÀrare verksamma inom LuleÄ kommuns högstadieskolor har till arbete med lokalhistoria. Dels har vi undersökt vad lÀrare anser om ett tÀnkt arbetsomrÄde, dels har vi undersökt lÀrarnas instÀllning till lokalhistoria i ett mer allmÀnt perspektiv. VÄrt tÀnkta arbetsomrÄde innebÀr att elever i LuleÄ börjar med att forska om det egna bostadsomrÄdet, vÀver in det i LuleÄs historia, och vidare hur LuleÄ genom tekniska framsteg blev en del av Norrbottens teknologiska megasystem. Vilka problem och hinder finns för att arbeta med detta arbetsomrÄde? Resultatet visar att vissa lÀrare anser att det Àr svÄrt att finna relevant material som Àr anpassat för denna elevkategori, material som inte Àr för avancerat skrivet, samt att det krÀver mycket tid och mer arbete för lÀraren.
à terupplivning -upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om hjÀrt- lungrÀddning ur sjuksköterskors, patienters och nÀrstÄendes perspektiv.
Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors, patienters och nÀrstÄendes upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om Äterupplivning. Vidare var syftet att beskriva hur och i vilken utstrÀckning patienter och deras nÀrstÄende gavs möjlighet till delaktighet i beslutet om Äterupplivning. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade att sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om hjÀrt-lung rÀddning har utforskats av flera forskare. Trots att bÄde HÀlso- och sjukvÄrdslagen i Sverige samt lagar och förordningar i andra lÀnder anger att patienten har rÀtt till delaktighet och sjÀlvbestÀmmande kring beslutsfattandet om sin vÄrd och behandling, sÄ engagerades patienten och dess nÀrstÄende sÀllan eller inte alls. Majoriteten av respondenterna/informanterna i flertalet studier ansÄg att hÀnsyn skulle tas till patientens egna önskemÄl och vara delaktiga i beslutet kring isÀttande av hjÀrt- lungrÀddning eller ej, men i realiteten fattades besluten oftast utan patienten eller de nÀrstÄendes medverkan.
Reflektion och Äterkoppling - kan det leda till ökad matematisk
Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att studera hur elevers förstÄelse för Àmnet matematik pÄverkas av att skriva en reflektionsdagbok dÀr de Àven fÄr Äterkoppling inför nÀsta lektion. De frÄgestÀllningar som har fokus i undersökningen Àr:1) Hur pÄverkas elevernas förstÄelse av att fÄ reflektera och tÀnka över vad de lÀrt sig eller inte lÀrt sig, och att formulera detta med egna ord i en dagbok?2) Hur pÄverkas elevernas förstÄelse av att fÄ Äterkoppling pÄ det de skrev inför nÀsta lektion?3) Hur pÄverkas elevernas förstÄelse av att bli mer medvetna om sitt eget lÀrande?Teori: Den huvudsakliga inriktningen av vald litteratur i arbetet handlar om hur elever kan göras delaktiga i sitt lÀrande pÄ bÀsta sÀtt. Den teoretiska inriktningen som författaren Lisa Björklund Boistrup representerar Àr socialsemiotik och fokuserar pÄ tre metafunktioner med beteckningarna interpersonell, ideationell samt textuell. Den teoretiska inriktning som författaren John Hattie utgÄr frÄn Àr Jean Piagets utvecklingspsykologi nÀr han diskuterar vikten av att lÀrare förstÄr hur elever tÀnker och lÀr.Metod: Den valda metoden har en kvalitativ ansats och Àr inspirerad av aktionsforskning.
Dagligvaruandelns egna varumÀrken och dess marknadsstrukturella konsekvenser pÄ den svenska marknaden
Syfte: Att undersöka eventuella samband mellan EVM-förekomst och de marknadsstrukturella faktorernas prisnivÄ, prispromotion samt differentiering och diskutera vilka konkurrens- och konsumentsrelaterade konsekvenser dessa eventuella samband kan tÀnkas fÄ. Slutsats: Resultaten visar inte pÄ nÄgra samband mellan huvudvariabeln, EVM?s marknadsandelar, och prisnivÄ. Med prispromotion syns motsÀgelsefulla samband i tvÄ varukategorier men framför allt inga som tyder pÄ att tidigare teori (Gujdenson & Shumer (1999) etc), vilken antyder att prispromotion skulle öka till följd av EVM, skulle stÀmma. Starka samband syns dock mellan differentiering (i denna undersökning operationaliserad genom antal varuartiklar) och EVM?s förkomst som framför allt indikerar att differentiering och marknadsandelar hos mindre LVM (leverantörsvarumÀrken) minskar kraftigt dÄ EVM?s differentieing och marknadsandelar ökar.
AGORA som undersökningsmetod - Analys och vidareutveckling
Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.
Social Lojalitet i ResebyrÄbranschen
Det Àr oerhört viktigt, i synnerhet pÄ en konkurrensutsatt marknad, att anvÀnda sig av lojalitetsfrÀmjande ÄtgÀrder som sticker ut och skiljer sig frÄn mÀngden. LojalitetsÄtgÀrderna ska vara av en sÄdan art att de inte ska kunna kopieras av konkurrenter. Med benÀmningen ?Social Lojalitet? kombineras ickemonetÀra belöningar som incitament för att skapa en sant lojal kund, med funktionell kvalitet samt kundens egna sociala nÀtverk..
Konstruktion av Ethernet-baserad QbussförlÀngare
 Syftet med var att konstruera ett bussförlÀngartkort till Qbussen som gör Ethernet-baserad kommunikation med I/O:t möjlig. Kortet ska kunna anslutas till standard 100 Mbits nÀtverksutrustning och klara autoförhandling och lÄsning av hastighet och duplex. Detta minskar pÄ mÄnga stÀllen kabeldragningen vÀsentligt och det Àr dÀrför önskvÀrt att SSAB:s egna I/O ska kunna köras sÄ över Ethernet, antingen över vanliga nÀtverket eller pÄ dedikerad kabel..
 HandelsanstĂ€lldas upplevelser av att bĂ€ra arbetsuniform :  - Med fokus pĂ„ estetiskt lönearbeteÂ
En företagskonkurs fÄr ofrÄnkomligen Äterverkningar för de intressenter som har en koppling till det drabbade företaget. Det Àr för intressenter dÀrför betydelsefullt att kunna förutspÄ konkurs.Studiens syfte var att utvÀrdera en teoretisk modell för prognostisering av konkurs genom analys av nyckeltal. Detta utfördes genom egna skattningar av regressionsmodeller. Vidare testades modellernas klassificeringsförmÄga med avseende pÄ framtida konkurs. Studien tyder pÄ att ett företags storlek Àr, relativt andra undersökta egenskaper, den bÀsta indikatorn för framtida konkurs..
BistÄndshandlÀggares erfarenheter vid bedömning av munhÀlsobehov till personer med demenssjukdom i ordinÀrt boende
En fungerande munhÀlsa Àr centralt för att mÀnniskan ska kunna tillgodogöra
sig nÀring och för att kÀnna vÀlbefinnande. HÀlso- och sjukvÄrden har gjort
stora framsteg som bidragit till att medellivslÀngden ökat och den Àldre
populationen blivit större. TandvÄrden har ocksÄ gjort stora framsteg vilket
bidragit till att den Àldre befolkningen behÄller sina egna tÀnder i högre
utstrÀckning. Paradoxalt nog har den förbÀttrade tandhÀlsan hos Àldre gjort att
problemen med tandhÀlsan ökat pÄ grund av att tandhÀlsan har blivit eftersatt.
Det har visat sig att Àldre personer med kognitiv svikt som bor kvar i det egna
hemmet har stora munhÀlsoproblem.
Den fysiska och psykosociala arbetsmiljön samt arbetstillfredsstÀllelse hos egenföretagande tandhygienister i Sverige : en deskriptiv tvÀrsnittstudie
Syftet med denna studie var att beskriva svenska egenföretagande tandhygienisters (EfTH) arbetsförhÄllanden för att studera om dÀr fanns samband mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetstillfredsstÀllelse i gruppen. Samliga tandhygienister i Sveriges tandhygienistförenings sektion för egna företagare (n = 179) inbjöds att deltaga i studien vilken gjordes med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr grundat pÄ en förkortad version av the General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work, QPSNordic 34+. Sextiofem procent (n=108) svarade pÄ enkÀten. Resultaten visade att Àldre tandhygienister och de som hade fler Àn 19 yrkesÄr upplevde högre grad av arbetsskicklighet, var sÀkrare i sin yrkesroll och kÀnde sig mindre stressade Àn yngre. Stress var relaterat till fler Àn trettio arbetstimmar per vecka.
Tabula Rasa
Syftet med denna undersökning var att utforska den lÀrandes perspektiv genom att lÀra oss spela ett nytt instrument. Genom att försÀtta oss i en sÄdan situation och sedan granska vÄra egna lÀroprocesser hoppades vi kunna bemöta vÄra framtida elever med djupare förstÄelse. Vi ville pÄ detta sÀtt försöka synliggöra faktorer som pÄverkar vÄrt lÀrande och bilda oss en uppfattning om hur vi pÄverkas av dessa.Undersökningen utfördes med oss sjÀlva som studieobjekt dÀr vi under hela processen noggrant förde dagbok över vÄra upplevelser, bÄde skriftligt och med ljudande inspelningar. Inspelningarna bifogas som en bidragande gestaltning till det avsnitt som kallas Processen. I Processen förekommer diskuterande tolkningar som fullföljs i Epilogen.VÄr studie visar att det Àr svÄrt att till fullo sÀtta sig in i en nybörjares roll.
Vad krÀvs för att kunna lÀsa mellan raderna? : En Learning study över lÀsförstÄelse, med fokus pÄ att göra inferenser.
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur man som lÀrare kan hjÀlpa elever att nÄ god lÀsförstÄelse, med fokus pÄ att göra inferenser, samt att ta reda pÄ vilka kunskaper elever behöver för att kunna göra inferenser. Studien har gjorts i form av en Learning Study.Med Learning study som metod urskiljer man en förmÄga eller kunskap man vill att eleverna ska utveckla och söker sedan reda pÄ de kritiska aspekter som finns inom lÀrandeomrÄdet. En process följer, dÀr man testar elevernas befintliga kunskaper och ett lektionsupplÀgg planeras, genomförs och analyseras. En eller flera nya lektioner planeras, genomförs, analyseras och revideras. Ett eftertest i nÄgon form görs för att pröva elevernas kunskaper efter lektionstillfÀllena.Studien genomfördes i en Äk 3 och resulterade i följande: De kritiska aspekterna bestÄr av ett antal förmÄgor, sÄ som att sammanfatta text, god ordförstÄelse och att kunna göra sig inre bilder av det lÀsta.
Behovet av stöd : Vilket stöd efterfrÄgar nÀrstÄende som vÄrdar en person som befinner sig i ett palliativt skede?
Bakgrund: Allt fler vÀljer att vÄrda sin anhöriga i hemmet och dÀrför ökar behovet av ett fungerande stöd för den nÀrstÄende som fungerar som vÄrdgivare. NÀrstÄendevÄrdare behöver ett stöd för att klara av att vÄrda i hemmet. Det Àr upp till professionell hÀlso- sjukvÄrds personal att ge dem detta stöd. Syfte: Att belysa vilket professionellt stöd nÀrstÄende efterfrÄgar i deras vÄrdande av en person i ett palliativt skede i hemmet Metod: Systematisk litteraturstudie, baserad pÄ tidigare forskning. Resultat: Resultatet visar att nÀrstÄendevÄrdare efterfrÄgar Stöd i att fÄ leva sina egna liv, stöd i att vara beredd pÄ framtiden och Stöd för att kunna hantera situationen.