Narkolepsi Àr en ovanlig sjukdom dÀr de vanligaste biverkningarna Àr överhÀngande trötthet och kataplexi. Med kataplexi menas att kroppens muskulatur förlorar kraft vid upplevelser av starka kÀnslor. Uppsatsen syftar till att undersöka och beskriva hur personer med narkolepsi upplever att livssituationen har förÀndras efter insjuknandet och de strategier personerna har för att hantera sin vardag. Som teoretisk tolkningsram har copingperspektiv, Gullacksen (1998) och Wright (1983) anvÀnts. Empirin bestÄr av kvalitativa intervjuer med sex informanter med olika kön och Äldrar som haft sjukdomen olika lÄng tid.

Syftet med min studie var att undersöka hur fÀltarbetare kan anvÀnda sig av och resonera kring den makt de har i relation till den enskilde. För att göra det har jag anvÀnt mig av följande frÄgestÀllningar: Vilken makt upplever fÀltarbetare att de har att pÄverka den enskilde? Hur talar fÀltarbetare om empowermentbaserade strategier? Hur reflekterar fÀltarbetare över den makt de har? Hur framstÀlls makten i förhÄllande till ungdomarna? För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort tvÄ deltagande observationer samt tre gruppintervjuer med fÀltarbetare frÄn totalt fyra olika fÀltgrupper. Det insamlade materialet har undersökts med hjÀlp av teoretiska perspektiv hÀmtade frÄn Foucault, Freire samt empowerment. Ett resultat Àr att fÀltarbetets mÄnga aspekter gör att informanterna lÄter makten ta sig olika uttryck i olika situationer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i GÀvleborgs lÀn arbetar för att frÀmja ensamkommande flyktingbarns integration. Fokus i studien lÄg pÄ metoder och strategier samt svÄrigheter som verksamhetens företrÀdare upplever i sitt arbete. Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervju och under arbetet hade författarna en hermeneutisk infallsvinkel och materialet analyserades utifrÄn systemteori. Resultatet visar metoder och strategier som berör trygghetsskapande, samhÀllsorientering och nÀtverksskapande. SvÄrigheterna berör till stor del balansen som de ensamkommande flyktingbarnen mÄste hitta mellan de erfarenheter de bÀr med sig och den situation de befinner sig i idag.

Bakgrund: Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) ?r en behandlingsmetod d?r arbetsterapeuten guidar patienten att hitta egna strategier f?r att n? sina m?l. Syfte: Syftet med den h?r intervjustudien ?r att unders?ka arbetsterapeuters erfarenheter av att anv?nda Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) som behandlingsmetod f?r vuxna. Metod: Inklusionskriterier f?r urval av deltagare var leg. arbetsterapeuter med erfarenhet av att anv?nda behandlingsmetoden CO-OP med vuxna patienter. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer, datan bearbetades genom kvalitativ inneh?llsanalys. Resultat: Utifr?n analys av den insamlade informationen fr?n intervjuer framkom fyra kategorier och nio underkategorier.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka och beskriva elevers arbete med lÀsstrategier.Mer specifikt undersöktes strategier inom RT-metoden med hjÀlp av textrörlighetsbegreppet.Vidare Àmnade jag skapa mig en uppfattning om vilka typer av textrörlighet som varrepresenterade i RT-metodens fyra olika strategier, i vilken av strategierna eleverna var mesttextrörliga samt vilka textrelaterade frÄgor lÀraren stÀllde och vilka typer av textrörlighet detta gavupphov till. Studien var kvalitativ och jag anvÀnde mig av observation som insamlingsmetod ochtextrörlighetsbegreppet som analysmetod.Resultatet av min studie visade att typen textbaserad rörlighet var representerad i RTmetodensalla fyra strategier medan typen rörlighet utÄt var representerad i tre av strategierna.Utöver detta visade resultatet Àven att det var i den första av strategierna som eleverna var mesttextrörliga. Man kunde ocksÄ utlÀsa av resultatet att textrelaterade frÄgor av typen ?slutna frÄgor?gav upphov till textbaserad rörlighet i elevernas textsamtal medan autentiska frÄgor gav upphovtill rörlighet utÄt i samtalen. En slutsats i min studie var att lÀraren mÄste vara vÀl insatt i metodenför att kunna agera god förebild och vÀgleda eleverna samt ge dem den stödstruktur, konstruktivkritik och Äterkoppling som krÀvs för att de ska kunna anvÀnda strategierna effektivt ochmÄlmedvetet..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka klassamtalens betydelse i den pedagogiska verksamheten i skolan. FrÄgestÀllningarna som fokuserades var: "Vilken pedagogisk betydelse tillmÀts klassamtalen av lÀrarna?" och "OmgÀrdas klassamtalen av pedagogiska insatser och strategier och i sÄ fall vilka?". Som metoder för undersökningens genomförande valdes observationer i fem olika skolklasser i Ärskurs ett, tvÄ och tre i grundskolan samt intervjuer med berörda lÀrare. Resultatet som dÀrvid framkom pekade pÄ att klassamtalen hade viss betydelse i lÀrarnas praktik.

Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska. UtifrÄn insamlat empiriskt material avsÄgs att besvara tre valda frÄgestÀllningar som behandlar lÀrandemiljön, pedagogernas resonemang kring sprÄkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn.För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. NÀr barnen gÄr till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lÀr och utvecklas i en social kontext dÀr sprÄket Àr ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lÀrande och utveckling i ett socialt sammanhang.Som metod anvÀndes intervjuer och observationer. Studien bygger pÄ sju intervjuer och tjugotre observationer.

Bakgrund: En stor del av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni. Hypertoni Àr en riskfaktor för hjÀrt- kÀrlsjukdom och det Àr dÀrför viktigt att behandla. Den effektivaste behandlingen vid hypertoni Àr en kombination av lÀkemedelsbehandling och livsstilsförÀndringar. Sjuksköterskan möter ofta patienter med hypertoni ute i vÄrden och spelar dÀrför en viktig roll vid behandling av hypertoni. En utmaning Àr att motivera och frÀmja livsstilsförÀndringar hos den hÀr patientgruppen.

UtgÄngspunkten för denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur sÄnglÀrare pÄ gymnasiet talar med elever om instudering och att fÄ en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att anvÀnda sig av nÀr de ska lÀra sig en ny sÄng, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sÄnglÀrarna. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur de intervjuade sÄnglÀrarna förhÄller sig till lÀroplanen Lgy11 nÀr det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fem sÄnglÀrare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sÄnglÀrare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrÄn olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som anvÀnds Àr texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mÄn notbild.

SjÀlvframstÀllning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren anvÀnder olika strategier för att minnas och att konstruera sig sjÀlv och sitt sjÀlv i en berÀttande text. I den hÀr uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berÀttelserna hÄlls samman av ett antal karakteristiska teman och berÀttarstrukturella mönster.För det första kan sÀgas att sjÀlvframstÀllningarna förefaller vara en förlÀngning av politikerrollen. Ett tydligt exempel pÄ detta Àr hur barndomen betraktas med politikerblicken.

Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur personalen arbetar frĂ€mjande och förebyggande med barns sprĂ„kutveckling och kommunikativa strategier i samspel och samtal i icke planerade aktiviteter. Även vilken roll specialpedagogen har i detta arbete. Hur gör personalen för att göra alla barn delaktiga i samtal och samspel? Hur bemöts barnen i samtal? Vad handlar innehĂ„llet i samtalen om? Hur utvecklas det? Hur arbetar specialpedagogen frĂ€mjande och förebyggande runt sprĂ„kutveckling och kommunikativa strategier?Teori: Studien tar utgĂ„ngspunkt frĂ„n en sociokulturell teori. I det sociokulturella perspektivet lĂ€ggs tyngdpunkten pĂ„ att lĂ€rande och utveckling sker i samspel mellan mĂ€nniskor i det sammanhang och den sociokulturella miljö dĂ€r individen ingĂ„r.

Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att lyfta fram hur en mindre och sjÀlvstÀndig skidanlÀggning kan agera vid en förÀndrad konkurrenssituation, dÀr en annan aktör har vÀxt och blivit dominant pÄ marknaden. För att undersöka ovanstÄende har vi valt att göra en fallstudie pÄ KlÀppen i SÀlenfjÀllen dÄ det Àr en mindre och sjÀlvstÀndig skidanlÀggning som stÄr utanför den dominanta aktören Skistar. Vi anser att vÄr studie Àr betydelsefull för att belysa att fenomenet med en eller ett antal dominanta aktörer sprider sig inom servicebranschen och vad det fÄr för konsekvenser för en mindre och sjÀlvstÀndig aktör. Slutsatser: UtifrÄn vÄr uppsats finner vi att det finns tvÄ framtrÀdande strategier hur en mindre och sjÀlvstÀndig skidanlÀggning klarar konkurrensen. Dessa tvÄ strategier Àr differentiering, genom exempelvis kvalitet, och samarbete med andra aktörer.

Den 10 mars Är 2000 blev det tillÄtet för publika aktiebolag att förvÀrva sina egna aktier i Sverige. MÄnga bolag har det sett den nya möjligheten att genomföra Äterköp av egna aktier, av olika anledningar, vilket har lett till att flera publika aktiebolag genomför Äterköpsprogram. Syftet med denna studie Àr undersöka hur Äterköp pÄverkar aktiernas likviditet genom att studera spreaden och volatiliteten i de perioder som företaget inte fÄr genomföra Äterköp. Tidsperioden som studeras Àr Ären 2010 till 2013. Resultatet visar att det inte finns nÄgon signifikant skillnad i spread och volatilitet mellan de perioder som Äterköp fÄr ske och de peioder som inte tillÄter Äterköp..

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).

Vi vill i denna uppsats vĂ€nda pĂ„ problematiken och visa pĂ„ vikten av att diskutera mĂ€nnen, varför det finns ett sĂ„ stort överskott pĂ„ mĂ€n i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte Ă€r att utifrĂ„n intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen pĂ„ ledarskap kopplas samman med mĂ€n och maskulinitet, och att utifrĂ„n detta undersöka hur förestĂ€llningar kring det egna ledarskapet konstrueras nĂ€r mĂ€n har eller har haft kvinnor som chef. För att fĂ„ svar pĂ„ detta har vi stĂ€llt oss följande frĂ„gor; Hur ser mĂ€ns förestĂ€llningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? FörĂ€ndras synen pĂ„ det egna ledarskapet och i förlĂ€ngningen pĂ„ maskuliniteten nĂ€r mĂ€n har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idĂ©er om ledarskap uppstĂ„r i denna situation?Uppsatsen Ă€r uppbyggd kring tanken att samhĂ€lle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter.