I läroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att lärare ska uppmärksamma och vidta åtgärder för att förebygga och motverka all form av kränkande behandling. Kränkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lärare har svårigheter att upptäcka och ingripa när sådana handlingar sker. Tidigare forskning framhåller svårigheten för betraktaren att avgöra om en handling är kränkande och att det ofta sker i det dolda. Utifrån Egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lärares tid ägnas åt kränkande handlingar och då lärares uppdrag både handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lärares uppfattningar om kränkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare år. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel.

Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Tankar om att samhällets material- och energiflöden måste slutas har under de senaste årtionden vuxit sig allt starkare. En stor del av dessa flöden hanteras inom de kommunaltekniska systemen. Kommuners avfallshantering är således av stor betydelse för kretsloppssamhällets måluppfyllelse. I denna studie belyses de resonemang som Göteborgs kommun fört kring hanteringen av hushållens bioavfall. Studien fokuserar på Göteborgs kretsloppsnämnd, dess beslutsunderlag och argumentation kring två ärenden kopplade till det biologiska avfallet.

Syftet med denna studie är att förstå motiv till medverkan samt att tolka de erfarenheter som har gjorts av personer som har medverkat och hjälpt personal som träningsklienter i en rehabiliteringsutbildning. De medverkande var personer med allvarlig psykisk sjukdom och omfattande funktionsnedsättningar. Det var oklart varför dessa personer samtyckte till att medverka och också hur de upplevde medverkan. En tes var att de valde att medverka utifrån en förhoppning om att få tillgång till hjälp och stöd och en möjlighet att rehabilitera sig själva. Kontext för studien är Rehabiliteringsprojektet i Hallands län som pågick mellan åren 2005 ? 2008 och de utbildningssatsningar som ingick i detta sammanhang.

Undersökningen handlar om bemötande inom hemtjänstarbete. Centrala begrepp i uppsatsen är bemötande, kommunikation och social interaktion. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer där resultatet grundar sig på information från personal och personliga tolkningar. Informationen innefattar egna tankaroch erfarenheter från personalen om hemtjänstarbetet och om de centrala begreppen. Syftet med uppsatsen är att se hur de olika möten mellan personla och omsorgstagare fungerar och hur man går tillväga för att få en fungerande kommunikation.

Denna C-uppsats i socialpsykologi syftar till att undersöka hur en grupp gymnasieelever reflekterar kring sina egna och andras erfarenheter av grupptryck. Arbetet ska bidra till att få en förståelse för socialpsykologiska interaktioner som återfinns i resonemanget kring grupptryck. Arbetet grundar sig på intervjuer av fem gymnasielevers upplevelser av grupptryck och använder hermeneutiken i sin metodologi. Empirin analyseras genom tre teorier som behandlar olika perspektiv på grupptryck; beteende, existentiellt och intersubjektivt. Dessa teorier är Social Proof, Sartres Ond Tro samt Meads intersubjektivitet.

Den här studien beskriver hur det har varit och hur livet är idag för tre grupper av äldre invandrare med annat modermål än det svenska och hur det svenska språket har påverkat deras liv. I Sverige förväntas populationen av äldre invandrare öka i de närmaste åren därför är det viktigt att försöka få en ökad kunskap om deras liv ? hur det har varit ? hur det är och vilka eventuella hinder och förväntningar de ser inför sitt åldrande i relation till det svenska språket. Studien är baserad på empirin som kommit från tre fokusgruppintervjuer med äldre invandrare. De tre grupper har besvarat intervjufrågor och därmed har de varit fria att berätta om sina erfarenheter, tankar och egna liv.

Denna undersökning genomfördes på nya studenter vid Studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö högskola hösten 2013. Det som undersökts är hur det varit för studenterna att påbörja utbildningen samt vilka faktorer som de uppfattat som inkluderande och exkluderande i undervisningssituationen. I undersökningen har det också sökts förståelse för hur dessa upplevelser kan förstås. En enkätundersökning genomfördes med 53 studenter samt uppföljande intervjuer med fyra av dessa studenter. Resultatet visar på att det är en stor ansträngning och omställning att påbörja studierna och att det finns en rad centrala faktorer som ses som betydelsefulla för att studenterna ska känna sig inkluderade i utbildningskontexten. Dessa faktorer har det gemensamt att de har en tydlig studentcentrerad karaktär.

Bakgrund:Att få sitt barn inlagt på sjukhus är en stor förändring för föräldrar. Detta kan leda till många olika känslomässiga upplevelser som kan skapa en obalans i familjen. För vårdpersonal är det viktigt att ha kunskap om detta så att familjen kan få en god omvårdnad och en bra upplevelse av sjukhusvistelsen med sitt barn. Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars erfarenheter och upplevelser av omvårdnad i samband med sjukhusvistelser med sitt barn. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar.

Uppsatsen granskar talet om erfarenheter från internationella övningar ? hur de värderas och påverkar verksamheten och byggandet av kunskap. Studien jämför också uppfattningar ? om vilka kunskaper och erfarenheter som är viktiga att inneha som flygförare för att kunna lösa uppgifter i en internationell kontext ? mellan de med respektive de utan egen erfarenhet från internationellt övningsdeltagande. Syftet är att möjliggöra och locka till reflektion övar vad diskurserna kring internationella övningar leder till för praxis inom det svenska Flygvapnets stridsflygdivisioner.För att granska talet används diskursanalys som metod.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur man som lärare kan hjälpa elever att nå god läsförståelse, med fokus på att göra inferenser, samt att ta reda på vilka kunskaper elever behöver för att kunna göra inferenser. Studien har gjorts i form av en Learning Study.Med Learning study som metod urskiljer man en förmåga eller kunskap man vill att eleverna ska utveckla och söker sedan reda på de kritiska aspekter som finns inom lärandeområdet. En process följer, där man testar elevernas befintliga kunskaper och ett lektionsupplägg planeras, genomförs och analyseras. En eller flera nya lektioner planeras, genomförs, analyseras och revideras. Ett eftertest i någon form görs för att pröva elevernas kunskaper efter lektionstillfällena.Studien genomfördes i en åk 3 och resulterade i följande: De kritiska aspekterna består av ett antal förmågor, så som att sammanfatta text, god ordförståelse och att kunna göra sig inre bilder av det lästa.

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

Bakgrund: Ett nålstick kan ses som ett enkelt ingrepp men för somliga kopplas detta till en stark rädsla och oro. Stickrädsla är vanligt förekommande och kan bero på tidigare negativa erfarenheter. Det är sjuksköterskans ansvar att skapa förutsättningar för patienten att hantera sin stickrädsla och tillgodose patientens grundläggande omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka stickrädsla hos vuxna patienter och deras erfarenheter av lindrande omvårdnadsåtgärder. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på fem kvantitativa artiklar, tre kvalitativa och en där båda metoder tillämpats.

The purpose of this essay is to explore how I can meet children with different kinds of attention deficit disorders. What can I do when the child kicks me and makes me cry? How can I handle it right so that the child and I can feel good? In my text I am writing about how I can prioritize my way when I am angry. I wonder how to prioritize my feelings and feel safe with the other person. I am developing these questions in my text.

Syftet med denna fallstudie var att undersöka studerandes musikskapande. Deras beskrivningar relaterades till den kompositoriska processen. Ett delsyfte var att studera skillnader i detta avseende mellan studerande med olika musikbakgrund. Deltagarna gick en fristående kurs i musikskapande där de komponerade och framförde musik. Med utgångspunkt i löst strukturerade intervjuer, processprotokoll samt inspelade kompositioner sökte jag förståelse för den kompositoriska processen och förutsättningarna för den.