Under 2007-2008 har en grupp Àldre studerande, en seniorgrupp, vid en folkhögskola intervjuats, om sitt liv och om sina upplevelser av att lÀra sig lÀsa och hur det format deras liv. Att lÀra sig lÀsa Àr en kompetens, som bidrar mycket till byggandet av den egna identiteten och integriteten. Identiteten dÀr kropp och sjÀl konstituerar en hel mÀnniska.MÀnskliga möten bestÄr till stor del av överförandet, kommunicerandet, av olika typer av budskap. Verbal kommunikation uppstÄr genom samtal, genom brevvÀxling, lÀsning av böcker och tidningar. FörmÄgan att uppleva med ord Àr viktig av tvÄ skÀl.

I denna uppsats har vi tydligt urskiljt olika inslag och delar som Àr viktiga att ta hÀnsyn till vad gÀller att stÀrka klÀdbutikers varumÀrke och image. Genom dem sÄ har vi utvecklat en egen modell som förklarar hur en klÀdbutik kan bygga upp och stÀrka sitt varumÀrke och sin image. Vi har delat upp modellen i tvÄ steg, det första steget tar upp de delar och inslag som Àr fundamentala och den andra delen Àr en pÄbyggnadsdel, om klÀdesbutiken vill förstÀrka sitt varumÀrke och sin image ytterligare. Det första steget innefattar hur inslag och aktiviteter frÄn de tvÄ sinnena, ljud och syn pÄverkar klÀdbutiken. I denna del speglas dessutom vilken roll personalens attityder och bemötande har för kundens upplevelse av butiken.

Syftet var att kartlÀgga hur pedagogen kan öka elevernas motivation för Àmnet matematik. KartlÀggningen Àgde rum i Är fyra, sju och nio samt med pedagoger frÄn tre olika skolor i Bodens kommun hösten 2004. Avsikten var att hitta de faktorer som pÄverkar elevers motivation och vad man som pedagog kan göra för att öka motivationen för Àmnet matematik. Vi anvÀnde oss av enkÀtundersökningar för att fÄ en sÄ bred bild av helheten som möjligt. Resultatet av undersökningen tyder pÄ att eleverna Àr beroende av hur man som enskild individ mÄr, omgivningen, bemötande, eget intresse, pedagogens engagemang, individanpassning, lÀromedel och lektionens utformning.

Destilleri, saluhall och destilleri.Arkitketurskolans verksamhet ska flytta och uppgiften var att rita om nuvarande arkitekturskolan till Kontor, bostÀder och offentliga/kommersiella verksamheter i gatauplan. MÄlet med projektet har varit att öppna upp den befintliga bygganden och fÄ in en mer offentlig, öppen verksamhet i gatuplan. Byggnaden rymmer efter ombyggnad en saluhall som tar upp största delen av gatuplanet. Gatuplanets utfackningsvÀggar byts ut mot glaspartier som öppnar upp fasaden runt om hela kvarteret. Saluhallen verkar tillsammans med ett eget destilleri för brÀnnvinstillverkning och ett bageri för knÀckebrödstillverkning. PÄ kvarterets innergÄrd och tak finns Äkermark dÀr det odlas rÄg som förÀdlas pÄ plats till brÀnnvin och knÀckebröd..

Projektet har gÄtt ut pÄ att göra ett flexibelt bord som ska kunna gÄ att förÀndra mellan högt och lÄgt och mellan olika storlekar pÄ bordsskivan. Detta som en funktionell aspekt av förÀnderlighet men jag ville Àven införliva en emotionell förÀnderlighet. Jag vill att anvÀndaren, pÄ ett handgripligt sÀtt, ska kunna uttrycka sig sjÀlv i bordet. Min intention Àr att man, genom att göra sitt eget unika bord, skapar ett starkare band mellan artefakt och dess anvÀndare. Detta som ett led i en hÄllbar utveckling sÄ att produkterna vi Àger kan brukas lÀngre och motverka den ohÄllbara sÄ kallade slit-och-slÀngkulturen..

Alla företag behöver nÄgon form av styrsystem för att leda verksamheten. Ett vÀl utvecklat och fungerande styrsystem kan ge ett företag fördelar gentemot konkurrenterna. För att uppnÄ det hÀr krÀvs vÀl formulerade mÄl som alla inom företaget kÀnner till. Utvecklade styrsystem skapar en tydlighet i hur verksamheten fungerar. Varje ledningssystem Àr unikt för respektive företag och Àr ett hjÀlpmedel för den dagliga driften av verksamheten.

IT exist and are needed in larger organisations today, this creates possibilities for new applications. It has become more frequent with IT within HRM which has developed new concepts like e-HRM and HRIS which links IT and HRM together. We have through qualitative content analysis of interviews investigated how IT-tools affect HR-workmanship. The purpose is to create a basis for describing how employees experience their work with HR within a PA-system. The basis of the PA-system will then answer if it contributes or limits the employees and their activities.

Uppsatsens syfte Àr att belysa missbruk och missbruksmönster utifrÄn variabeln klasstillhörighet. För att lyckas med detta har vi, genom semistrukturerade intervjuer, intervjuat tre socialsekreterare pÄ en missbruksenhet i Mellansverige. I samtalen med dessa har vi belyst tolv klientfall som sedan analyserats utefter Bourdieus klassteori. Uppsatsen innefattar Àven en fallstudie med en alkohol- och drogterapeut. Genom fallstudien vill vi försöka skapa en slags bild av vad det kan innebÀra att vara missbrukare, samt tydliggöra hur missbruk och stÀmpling kan te sig i förhÄllande till klasstillhörighet.

Konsekvenser av konkurser drabbar sÄvÀl företaget sjÀlv som andra intressenter. Exempel pÄ sÄdana Àr investerare, kunder, leverantörer, lÄngivare och staten. Att utveckla ett verktyg för att kunna analysera ett företags vÀg mot konkurs Àr dÀrför ett bidrag till sÄvÀl företaget sjÀlv som samhÀllet. I den hÀr studien har vi utvecklat en modell som kan appliceras pÄ smÄföretag inom kategorin aktiebolag i Sverige. Den kan anvÀndas för att prognostisera konkurs för 18 mÄnader framÄt i tiden.

Syftet med studien var att studera vad för tankar personer iledningsfunktioner i olika elitidrottsklubbar har pÄ strategier föratt utveckla sin personals kompetens bland styrelseledamöter,kanslipersonal, trÀnare och lagledare. Studien Àr av kvalitativmetod, Ätta idrottsklubbar frÄn fyra olika idrotter har medverkat.Elitklubbarna övergÄr alltmer frÄn ideellverksamhet tillkommersiell verksamhet, vilket tvingar klubbarna till att ökakompetensen inom föreningen. Kompetensutveckling sker frÀmstgenom utbildningar och via samarbete med andra klubbar.Kunskap som framkommit i studien; var att arbetet motkompetensutveckling pÄ personalen var mycket brett inom detidrottsliga men desto mindre utvecklat inom marknadssidan.Förslag till fortsatt forskning Àr en studie med större urval frÄnfler idrotter och idrottsklubbar samt ett bredare geografisktomrÄde sÄsom Skandinavien, Europa eller Amerika..

Det har blivit allt mer intressant för företag att investera i miljön. I bilindustrin strÀvar man efter att fÄ sÄ brÀnslesnÄla fordon som möjligt och man har dÀr kommit lÄngt. Inom varvindustrin har man inte kommit lika lÄngt.Elektronik-mekanik företaget Q-TAGG R&D har under en lÀngre tid utvecklat ett system till fartyg som avser minska brÀnslekonsumtionen för fartyg. Samtidigt har det blivit allt mer populÀrt med s.k. surfplattor och dessa ger en ny möjlighet inom grafiska grÀnssnitt.

Svenska elevers lÄga matematikresultat i internationella jÀmförelser vittnar om att det krÀvs förÀndring i skolans matematikundervisning. Vissa skolor/kommuner har utvecklat matematikplaner i syfte att höja mÄluppfyllelsen. Syftet med studien Àr att fÄ insikt i tvÄ av dessa matematikplaner och pedagogers tankar om hur de anvÀnds och gynnar SUM-elever. I den teoretiska bakgrunden belyses Bedömning, God undervisning och Samverkan kopplat till Systematiskt kvalitetsarbete, och i relation till SUM-elever, vilka Àr i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och Àr en fallstudie av tvÄ matematikplaner och hur de anvÀnds. Gruppintervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att anvÀndandet av matematikplanerna och konsekvenserna av dem Àr relativt lika trots olikheterna i deras innehÄll.

Syftet med denna studie var att undersöka och visa flera sÀtt att undervisa i matematik genom problemlösning samt att undersöka vilken inverkan forskning inom omrÄdet har i praktiken. I undersökningen ingick intervjuer och lektionsobservationer hos tre lÀrare som systematiskt anvÀnder sig av problemlösning i sin undervisning. Resultaten frÄn undersökningen visar att problemlösning kan anvÀndas pÄ olika sÀtt och med olika syfte i matematikundervisningen. De visar ocksÄ att det finns bÄde gemensamma och sÀrskiljande aspekter mellan de observerade lektionerna samt mellan lÀrarnas synsÀtt pÄ problemlösning. Dessutom tyder resultaten pÄ en viss sammankoppling mellan lÀrarnas undervisning och de forskningsresultat som finns rapporterade i litteraturen.

Rapportens syfte Àr att översiktligt redogöra för vilka övergripande nationellapolisiÀra strategier som kan bidra till ett utvecklat polisiÀrt brottsförebyggandearbete inom omrÄdena lokal förankring och Äterkoppling till medborgarna.Utredningen SOU 2007:39 Framtidens polis presenterar en bild av den förmodadesamhÀllsutvecklingen och dess drivkrafter, samt hur denna genom ett antalspecificerade kravstÀllare genererar krav pÄ polisverksamheten i Sverige.Rapporten Àr en litteraturstudie och tar sin utgÄngspunkt i den statliga utredningenSOU 2007:39. Den redogör för hur de framtida krav som dÀr presenterasangÄende polisens brottsförebyggande arbete möts av nationella strategier som debeskrivs i för Àmnet relevanta styrdokument frÄn Rikspolisstyrelsen. Rapportenvisar hur de nationella polisiÀra strategierna svarar mot de krav som uttrycks iSOU 2007:39 och behandlar problemomrÄden och utmaningar somutvecklingsarbetet pÄ det brottsförebyggande omrÄdet och implementeringen avde nationella strategierna medför. Polisens underrÀttelsemodell (PUM) samtsamverkan mellan polis och kommun behandlas. Vidare diskuterar rapporten hurde nationella strategierna förhÄller sig till tankarna bakom nÀrpolisreformen ochproblemorienterat polisarbete..

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur jag som lÀrare kan lÀgga upp arbetet runt mönster för att eleverna ska nÄ mÄlen i Äk 3 och vilken betydelse diskussionen har för inlÀrningen inom detta omrÄde. TvÄ klasser har deltagit i undersökningen. BÄda klasserna fick samma uppgifter att göra, men lÀraren i den ena klassen uppmanades att diskutera uppgifterna med sina elever. Klasserna som deltagit i undersökningen har testats före och efter genomförda undervisningstillfÀllen för att en jÀmförelse mellan de olika klasserna ska kunna göras. Resultatet visar pÄ att klassen som fick diskutera mycket med sin lÀrare hade utvecklat sitt matematiska sprÄk i högre grad Àn klassen som inte hade diskuterat lika mycket.