Denna uppsats presenterar en underso?kning av Va?rdfo?rbundets medlemmars insta?llning till na?tjournal. Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka relationen mellan medlemmarnas insta?llning till na?tjournal som reform och hur medlemmarna tror att na?tjournal kommer pa?verka patienten samt deras eget arbete.En modell, som tagits fram genom explorativ och konfirmativ faktoranalys, presenterar relationen mellan medlemmarnas insta?llning till na?tjournal som reform och hur medlemmarna tror att na?tjournal kommer pa?verka patienten samt deras eget arbete i en strukturell ekvationsmodell. Underso?kningen presenterar relationen utifra?n medlemmarnas la?nstillho?righet.

I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt. I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.

Utgångspunkten i mitt arbete har varit att ta reda på om jag som pedagog kan påverka elever att ta eget ansvar för sitt lärande. Frågorna jag ville ha svar på löd: Hur tänker elever då de fritt får välja bänkkamrat? Kan jag som pedagog, genom påverkan, vägleda elever till att finna sitt optimala inlärningsklimat? Hur överensstämmer elevernas motiv med de av mig bedömda för individen, för pedagogen och för gruppen som helhet? För att ta reda på om alla elever i klassen hade någon rastkamrat gjorde jag först ett sociogram i klassen. Själva undersökningen, aktionsforskningen, sträckte sig över fyra veckor. I början på veckorna lät jag eleverna välja bänkkamrat efter kriterier som jag påtalat inför valen.

Stridsfordon 90 togs fram för att möta en reguljär motståndare på vårt eget territorium. Dagens krav och förutsättningar är annorlunda då striden främst genomförs i konfliktzoner utomlands, men även på vårt eget territorium. Motståndaren vi möter nyttjar andra metoder för att genomföra sin strid och agerar på ett annorlunda sätt än vad vi är övade vid.Syftet med arbetet är att undersöka hur ett förband med stridsfordon 90 lämpar sig i strid på dagens stridsfält mot en irreguljär motståndare. För att ta reda på detta så beskriver jag fjärde generationens krigföring och stridsfordon9040Cför att sedan kunna analysera och jämföra den taktiska nivån utifrån de grundläggande förmågorna.Användningen av strf 90 och mekskytteplutonens taktik mot en 4GW motståndare är lämpliga att användaapligt på den taktiska nivån. Mekskytteplutonens taktik är flexibel och sätter få begränsningar mot taktiken hos en anfallande 4GW motståndare..

I vår vardag använder vi oss av vårt minne för att komma ihåg saker vi ska göra och saker vi har gjort. Saker som att närvara på ett möte klockan tio eller köpa mjölk när vi är och handlar, att minnas att komma ihåg är vad det prospektiva minnet handlar om. Att sedan komma ihåg vad vi ska göra hjälper det retrospektiva minnet till med. Att hålla många saker i minnet samtidigt samt överföra det från korttidsminnet till långtidsminnet är vad arbetsminnet hjälper oss med.Syftet med denna studie var att se hur personer i åldern 18-54 år skattar sitt eget minne och jämföra detta mot hur de presterar i olika minnestest. Att se hur medvetna de är om sina egna kunskaper samt vilken minnesprocess som de är mest medvetna om sin egen prestation.För att genomföra detta har deltagarna fått spela ett spel för att testa sitt prospektiva minne samt retrospektiva minne.

Syftet med denna studie är att beskriva legitimerade arbetsterapeuters erfarenheter av att driva eget företag inom ramen för arbetsterapi och visa vilka möjligheter det finns med att vara arbetsterapeut och egenföretagare.För studien valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sex arbetsterapeuter verksamma med eget företag intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys varpå det framkom fem kategorier.Resultatet visar att den breda kompetensen som arbetsterapeuter besitter ger möjligheter att driva företag och erbjuda tjänster inom flera olika områden. Deltagarna lyfter nyttan av tidigare erfarenheter, friheten med att vara egenföretagare, samt egenskaper och kunskap som är till nytta i företagandet. Vidare beskriver deltagarna hur de marknadsför sig själva och sina företag, samt vikten av att ha ett nätverk, dels för att få råd och stöd, men även för att generera kunder.

Vår ambition är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarens val av skönlitteratur. Undersökningsmetoden vi har valt är kvalitativa intervjuer med lärare. Vi kom fram till nio faktorer som påverkar valet; eleven, lärarens elevsyn och syn på skolans uppgift, lärarens syn på litteraturläsning, lärarens syn på svenskämnets uppgift, lärarens ämneskombination, tillgången till litteratur, aktuella händelser och teman, elevens eget val av skönlitteratur samt andras rekommendationer. Vi drar slutsatsen att faktorerna kan delas in i tre grupper: Grupp ett, med eleven, lärarens ämneskombination, tillgången till litteratur och aktuella händelser och teman, är stommen som undervisningen utgår ifrån. Grupp två, med lärarens elevsyn och syn på skolans uppgift, lärarens syn på litteraturläsning och lärarens syn på svenskämnets uppgift, genomsyrar alla val läraren gör.

Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en fördjupad förståelse för hur arbetstagare styrs i en organisation där de har stort eget ansvar och frihet. Häri vill vi synliggöra vad som, i brist på tydliga riktlinjer och direktiv från en auktoritet, styr arbetstagarnas prioriteringar i det dagliga arbetet samt analysera eventuella effekter av dessa styrningsformer.Metod: Uppsatsens empiriska material bygger på kvalitativa intervjuer av fyra kundansvariga på Företaget X. Företaget X arbetar med uthyrning av barnvakter till familjer i Stockholmsområdet. Materialet analyserades och diskuterades utifrån Governmentality som teori samt tidigare forskning.Resultat/Slutsats: Trots att de kundansvarigas arbete byggde på eget ansvar och frihet var de ändå styrda. De styrmedel som var mest framträdande i deras prioriteringar i det dagliga arbetet var kvantitativa mål, företagets tre värdeord, kunden samt möten och uppföljningar.

Denna studies syfte är att undersöka och problematisera hur betygssättningen i skolan kan göras mer rättvis. Detta görs utifrån ett empiriskt underlag bestående av intervjuer med sex gymnasielärare i samhällskunskap. Intervjuerna analyseras utifrån en teoretisk utgångspunkt om vad rättvis betygssättning består i och vilka krav detta ställer på läraren. Resultatet visar att lärarna tvivlar på att betygen är rättvisa. Lärarnas eget synsätt på rättvisa går bortom formella krav på likvärdighet och opartiskhet.

Uppsatsen undersöker tillgängligheten på läromedel i ämnet musik. Främst då inom modern pop- och rockhistoria. Vi har intervjuat fem aktiva musiklärare och två rektorer. Vi ställde frågor rörande behovet av läromedel inom musik och pop- och rockhistoria. Deras syn på läromedel i musik och i pop- och rockhistoria och vad de själva använder sig av för läromedel.

 Efter åtskilliga rubriker i media om problematiken kring sms-lån kommer uppsatsens huvudsakliga uppgift vara att försöka besvara den centrala frågan i debatten, om varför unga vuxna sms-låntagare hamnar hos Kronofogden.Sms-lån etablerades på den svenska marknaden i början av 2006 och karaktäriseras främst av låga lånebelopp, kort kredittid och en enkel ansökan. Idag finns det cirka 30 olika aktörer på den svenska marknaden som tillhandahåller denna typ av kredit. Sms-lån har även etablerats på den danska marknaden under mars månad, 2008.Vårt syfte med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer och olika typer av sekundärdata belysa hur sms-låntagarens lånemönster ser ut. Vi vill även ge konkreta förslag till företag, myndigheter och låntagare om hur hanteringen av sms-lån kan förbättras. Detta för att förhindra att fler ungdomar hamnar i skuldproblem.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsätt kring hur de arbetar mot en jämställd förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det på att förklara begreppet genus närmre. Det definieras vad skollagen säger om genus och jämställdhetsarbete och vad det innebär för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs även hur pedagogers arbete med genus kan se ut på förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssätt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vid intervjuerna användes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gång.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnådde målen enligt läroplanen och att de inte finns tillräckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 poäng/Omvårdnad - Eget arbete.

Att hantera de skillnader i läskunskaper som pedagoger möter bland elever vid skolstart är en av de största utmaningarna i skolår ett. Genom en kvalitativ studie bestående av sex intervjuer med verksamma grundskollärare har jag undersökt hur individualisering kan vara ett hjälpmedel i sammanhanget. Studiens syfte var att utforska hur några grundskollärare ser på och arbetar med individualiserad läsundervisning i skolår ett. Jag ville också lyfta frågan om i vilken mån det är möjligt att individualisera i praktiken. Vikt har lagts vid pedagogernas inställningar, vilka jämfördes med deras arbetssätt.Det resultat jag har fått fram visar på två grupper av pedagoger.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsätt kring hur de arbetar mot en jämställd förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det på att förklara begreppet genus närmre. Det definieras vad skollagen säger om genus och jämställdhetsarbete och vad det innebär för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs även hur pedagogers arbete med genus kan se ut på förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssätt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vid intervjuerna användes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gång.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnådde målen enligt läroplanen och att de inte finns tillräckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.