Denna studie belyser svårigheten för teknik och virtuell geografi att nå ut till mottagaren genom en kartläggning av e-postens geografi. För att skapa förståelse och fånga den osynliga processen bakom e-postens geografi  utgår uppsatsen dels från teorin Actor Network Theory (ANT) och dels från intervjuer.Under studiens gång uppstod ny förståelse för e-postens komplexitet och ledde fram till en reviderad syn. I början av uppsatsarbetet betraktades e-posten enbart utifrån sin funktion som aktant och intermediarie men i takt med att undersökningen fortgick framkom att den samtidigt, utöver dessa funktioner, fungerar e-posten som ett heterogent nätverk med betydelsefulla komponenter såsom aktörer och aktanter. Enligt uppsatsens konklusioner är e-postens trajektoria beroende av den strategi som producenten använder under skapandet av elektroniska meddelanden. Ett kontinuerligt arbete mellan producent och konsument krävs för att e-postens trajektoria ska upprätthållas och leda fram till att det elektroniska meddelande som löper igenom det virtuella nätverket når sitt syfte..

Delaktighet hos personer med stroke belyses i denna studie utifrån personers upplevelser av delaktighet i deras dagliga aktiviteter. Arbetsterapeuter har en viktig roll i rehabiliteringen hos personer med stroke, detta genom att bedöma och delta i behandling av personer som har svårigheter att vara delaktiga och utföra aktiviteter. En ökad kunskap om personers upplevelser av delaktighet i deras liv, kan bidra till utformning av rehabilitering och insatser som är av betydelse för dessa personers delaktighet. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med stroke som erhållit öppenvårdsrehabilitering. Författaren använde en kvalitativ ansats och intervjuade personer med stroke från tre kommuner i norra Sverige, en intervjuguide med semistrukturerade frågor användes vid datainsamlandet.

Jag är av den uppfattningen att det idag kryllar av bra artister och låtskrivare, men många av dem får aldrig något genombrott. För att lyckas behöver man skriva ett unikt material, alternativt så behöver man redan vara ett känt varumärke som artist. Detta är kortfattat mina uppfattningar om musikbranschen i dagsläget.Hur tar man då sig fram som låtskrivare och hur kan man utvecklas? Dessa var frågeställningar som dök upp i mitt huvud efter att jag gav ut ett musikalbum våren 2012, då jag direkt konstaterade hur pass svårt jag tyckte det var, att få folk att uppmärksamma albumet.Efter detta bestämde jag mig för att ta mig själv ur min trygghetszon, och börja skriva musik med människor som jag inte känner sedan tidigare. Jag ville vidga mina vyer och få nya idéer, kanske även byta stil helt, om så skulle vara nödvändigt! Vilken var min stil? Jag bestämde mig för att skriva musik med andra, för att sedan kunna undersöka vilka eventuella fördelar respektive nackdelar som detta skulle föra med sig - i jämförelse med att skriva musiken på egen hand.

Denna uppsats undersöker lärares syn på hur det centrala kursplanemålet ?Eleven skall (?) kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk,? (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A på gymnasiet. Den undersöker också hur detta mål konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden är framförallt kvalitativ där vi intervjuar lärare både muntligt och med hjälp av en enkät. Vi gör också en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger i förskolan bemöter och arbetar med barns tankar och frågor om fortplantning. Genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger, verksamma på tre olika förskolor, undersökte jag hur de arbetar med frågor som berör fortplantning. Studien tar upp möjligheter och hinder som pedagoger stöter på i detta arbete, samt likheter och skillnader i pedagogers förhållningssätt till ämnet. Resultatet visar att det finns flera olika aspekter och synsätt när det gäller lärande om fortplantning. Barnens frågor och funderingar står i fokus och är avgörande för hur pedagogerna arbetar inom området.

Många äldre patienter i eget boende upplever behov av sjukgymnast och arbetsterapeut, både praktiskt och teoretiskt, vid rehabilitering av förlorad eller nedsatt funktions- och aktivitetsförmåga. Kommunal hemsjukvård erbjuder hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut. För att kunna tillgodose behovet behöver rehabiliteringspersonalen veta hur det kan uppfattas att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Detta för att bemöta patientens behov på ett optimalt sätt och möjliggöra för välbefinnande och eventuellt en bättre livskvalitet. Studien är en intervjuundersökning av sju patienter i ålder mellan 77 till 89 år som deltagit i hemrehabilitering tillsammans med sjukgymnast och arbetsterapeut.

Detta arbete handlar om förekomsten av verklighetsbaserade matematikuppgifter i matematikläroböcker. För att få underlag till undersökningen har vi granskat fyra svenska läroböcker i matematik, samtliga avsedda för årskurs sju. Undersökningen är fokuserad på textuppgifter, som vi valt att granska genom textanalys. I samtliga läroböcker fann vi att textuppgifterna var underrepresenterade. Av textuppgifterna var det en stor andel som baserades på verkliga händelser.

Detta arbete är en granskning av fyra läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel vi granskade var två alldeles nya, Bonniers Teknik och NT-handboken och två etablerade, Puls Teknik som utkom efter Lpo 94 och NO-kombi som utkom innan Lpo 94. För att kunna genomföra en granskning, var vi tvungna att göra en litteraturstudie, för att finna kriterier och bedömningsgrunder till fyra förvalda granskningsområden. De var styrdokumenten Lpo 94 och kursplanen i teknik samt genus och layout. Vi skickade även en öppen enkät till fyra läromedelsförfattare och en strukturerad enkät till 104 skolors tekniklärare för att undersöka vad de anser vara viktigt med läromedel.

Syftet med vår undersökning är att skapa en utökad förståelse för hur montessoripedagogiken bidrar till barns psykosociala utveckling. För att undersöka vår huvudfråga, hur montessoripedagoger bemöter barns vilja, har vi genomfört en kvalitativ undersökning på montessoriförskolor i Halland. Vårt insamlade empiriska material, av intervjuer och observationer, visar att det som utmärker montessori som pedagogisk inriktning är att barnet är i centrum och att pedagogerna står tillbaka med sin egen auktoritet för att inte hindra barnets spontana aktivitet. Pedagogerna använder sig också av olika pedagogiska handlingar för att stimulera att barnen får frihet under ansvar. Utkomsten av de pedagogiska handlingarna har betydelse för barnens psykosociala utveckling då de bidrar till att utveckla självmedvetenhet, en förmåga att reagera och agera med hänsyn till både sig själv och andra.

Vårt samhälle är till stor del genomsyrat av skriftspråket. I vardagen möter vi ständigt det skrivna språket, det finns dock många människor som har svårigheter att läsa och skriva. Forskning kring läs- och skrivsvårigheter känns därför som ett ständigt aktuellt ämne. Ur ett didaktiskt perspektiv pågår utveckling för hur skolan skall kunna hjälpa dessa barn på bästa sätt. Skolan har ett mål som innebär att skapa en skola för alla.

Anledningen till att jag valde att skriva om lärares arbetslivserfarenheter utanför skolan grundar sig till viss del i att man som oftast får höra att skolan är en egen institution och att lärarna inte vet vad som pågår utanför denna trygga värld. Folk i allmänhet pratar mycket om att eleverna ej får lära sig det som krävs för att klara sig i de t"verkliga livet" och att lärare inte kan ge dem dessa nödvändiga kunskaper eftersom de själva inte vet hur samhället fungerar. Orsaken till att lärarna inte vet det är enligt många att de aldrig har haft ett annat arbete än som lärare. Syftet med detta arbete är att ta reda på om lärare som har arbetat utanför skolan använder denna erfarenhet i skolvardagen och i så fall på vilket vis. Mina övergripande frågeställningar är: Vad har de intervjuade arbetat med innan de blev lärare? Anser de att erfarenheterna från tidigare arbete tillför något i skolvardagen? Har kollegorna på skolan haftnytta av de intervjuades erfarenheter? Resultatet visade att samtliga intervjuade hade nytta av sina erfarenheter från andra yrken i skolan, men inte alltid rent praktiskt.

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och värdegrundsarbete. Frågeställningen är huruvida värdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande när de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av två metodmaterial visade att sådana tendenser finns, båda materialen uppvisade exempel på förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte är att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsäger sitt syfte. Den diskuterar även svårigheten i att tillhandahålla specifika metoder när det kommer till normkritik.

En avgörande och viktig faktor till hur lärare genomför och planerar sin undervisning är lärares motivation. Faktorer som har inverkan på motivationen är bland annat arbetssituation, kollegor, rektor, eget ansvar samt i vilken utsträckning lärare själva kan påverka deras arbetssituation. Syftet med studien var att undersöka och beskriva lärares syn på den egna motivationen och dess påverkan på undervisningen. Detta har gjorts utifrån socialpsykologisk grund med inriktning på kognitiv teori. Metoden som användes vid datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes med sex legitimerade lärare.

I den h?r uppsatsen behandlas m?jligheten att reglera r?tten till sin egen r?st inom den svenska immaterialr?ttsliga lagstiftningen samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Uppsatsen ?r ?mnad att f?nga upp en upptrappande problematik som kontinuerligt diskuteras inom AI-diskursen, n?mligen hur AI-system med avancerade maskin- och djupinl?rningsmodeller numera kan efterlikna och manipulera verkliga personers r?ster utan att n?got samtycke har inh?mtats f?r r?stanv?ndningen i fr?ga. Unders?kningsf?rem?let har d?rmed inramats i en AI-r?ttslig kontext, d?r uppsatsen utreder hur anv?ndandet av AI-genererade r?ster f?rh?ller sig till den svenska upphovs- och varum?rkesr?tten samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam.

Att förbereda barnen inför sin fortsatta skolgång är en av grunderna i det pedagogiska yrket redan från förskolan. Förskoleklassen har gemensam läroplan med grundskolan men ska arbeta utifrån förskolans pedagogiska arbetssätt. Syftet med denna uppsats är att undersöka lärandemiljöerna i förskoleklassen där pedagogiska traditioner möts och omvandlas samt ta reda på hur verksamheten i förskoleklassen ser ut i praktiken. Detta är en kvalitativ studie som bygger på observationer av två förskoleklasser och intervjuer med personalen i dessa. Förförståelsen av mig som forskare har jag erhållit genom att läsa in mig på litteratur som berör ämnet. Slutsatsen av denna undersökning är att förskoleklassen befinner sig i skolans lokaler där den är en mer styrd förskola samtidigt som det är en friare form av skola.