Bakgrund och problem: 2005 infördes IFRS som redovisningsstandard för börsnoterade företag i Europa, vilket medförde vissa vÀsentliga förÀndringar för företagen i dess redovisning. Vid övergÄngen publicerades IFRS 3, vilken specifikt förÀndrade företagens sÀtt att redovisa rörelseförvÀrv. Detta medförde Àven en stor pÄverkan pÄ goodwillpostens vÀrdering, dÄ avskrivningar frÄngicks och Ärliga nedskrivningsprövningar infördes, nÄgot som har uppvisats leda till höga och ökande goodwillvÀrden pÄ svenska börsnoterade företags balansrÀkningar.Syfte: Uppsatsen syftar till att kvalitativt belysa hur revisorer upplever att höga samt ökande goodwillposter pÄverkar företagens uppvisande av en rÀttvisande bild. Vidare har uppsatsen för avsikt att granska revisorers syn pÄ hanteringen av övervÀrden vid rörelseförvÀrv, specifikt dess utveckling efter införandet av IFRS 3. Granskningen fokuserar specifikt pÄ allokeringen av dessa övervÀrden samt de fortsatta nedskrivningsprövningarna av goodwill, med grund i att dessa har uppvisats bidra till goodwillpostens ökande vÀrde pÄ företags balansrÀkningar.AvgrÀnsningar: Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i revisorers syn pÄ höga och ökande goodwillvÀrden bland svenska börsnoterade bolag, dÀr samtliga bolag tillÀmpar IFRSs standarder för dess goodwillhantering.

BokföringsnÀmnden har under de senaste Ären arbetat för att skapa en internationellharmonisering med svensk redovisning genom arbetet med K-projektet, ett arbete med attfÀrdigstÀlla regelverk för alla kategorier av företag. Efter den 31 december 2013 blirhuvudregelverket K3 obligatoriskt för alla företag som klassificeras som större enligtÄrsredovisningslagen. Det Àr svÄrt att svara pÄ vilka konsekvenser detta har för företageneftersom det Àr beroende av olika faktorer, bland annat storlek, verksamhet och frÀmst vilkaredovisningsprinciper som företaget tillÀmpat tidigare. En av de större förÀndringarna med K3Àr dess krav pÄ komponentavskrivning pÄ de materiella anlÀggningstillgÄngarna. Syftet meddenna studie Àr att undersöka hur övergÄngen till K3 pÄverkar ett företag med storaanlÀggningstillgÄngar, studera skillnaderna mellan traditionella avskrivningsmetoder ochkomponentavskrivning och vilka eventuella problem och svÄrigheter ett företag stöter pÄ vidövergÄngenFörfattaren lÀser sin Ättonde termin pÄ Civilekonomprogrammet vid UmeÄ Universitet.

AvtalsrÀtten innehÄller en kÀrna av lagar, regler och principer av gammal hÀvd. Dessa rÀttsliga normer Àr produkten av traditionella avtalsformer. MÄnga praktiskt betydelsefulla avtalstyper av modernare slag stÄr oreglerade i svensk rÀtt. Det Àr emellertid inte detsamma som att sÀga att svensk rÀtt inte har förmÄga att hantera ocksÄ sÄdana avtalstyper. Tack vare de principer som utvecklats inom avtalsrÀtten, genom lagstiftning, rÀttspraxis och framförallt doktrin, erbjuder svensk rÀtt flexibla redskap att tillÀmpa i olika typer av frÄgor och problem. Detta arbete syftar till att undersöka det svenska rÀttslÀget betrÀffande de typer av immateriella uppdrag som nÀrmast kan betecknas som avtal om produktutveckling och design.

Företagens omvÀrld blir alltmer komplex och förÀnderlig, i takt med att konkurrenssituationen hÄrdnar. Kundernas krav ökar och företagen mÄste bli allt bÀttre pÄ att kunna möta upp dessa, genom att vara mer flexibla, effektiva och kundmedvetna. Detta krÀver mÄnga gÄnger en större decentralisering inom organisationerna, dÀr de anstÀllda arbetar mer sjÀlvstÀndigt inom satta grundramar. Företagets vÀrde har dessutom tidigare legat i de mer reella tillgÄngarna, som exempelvis maskiner och rÄvaror, men har gÄtt över mer och mer till de immateriella tillgÄngarna, som exempelvis kompetens, kundrelationer och innovationsförmÄga. För att kunna utvÀrdera och styra organisationen pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt, skapas ett behov av att kunna mÀta dessa resursers aktuella och framtida vÀrde, inte enbart utifrÄn ett finansiellt perspektiv.

Denna kandidatuppsats har utförts under hösten, 2007, och syftet med denna uppsats Àr tvÄdelad och har gÄtt ut pÄ att bland annat studera ett förÀndringsarbete inom en global IT-organisation samt arbeta fram en förÀndringsplan för de befintliga förÀndringsÄtgÀrder som ska implementeras pÄ IT-organisationen med start 2008. FörÀndringsplanen Àr avgrÀnsad till stora verksamheter med dedikerad IT-organisation (med extern drivkraft till förÀndring). Uppsatsen Àr Àven avgrÀnsad till den sÄ kallade designfasen i implementeringen av ett prestationssystem. Rapportens metodologi och ansats Àr en kombination av hermeneutisk och aktionsforskning.FörÀndringen pÄ IT-organisationen sker för att den externa verksamheten planerar att expandera de tre nÀrmaste Ären och verksamheten förvÀntar sig att IT-organisationen ska börja arbeta pÄ ett sÀtt som skapar ett högre affÀrsvÀrde för hela företaget samt att dubbla sin leveranskapacitet inom tre Är utan att dubbla kostnaden och antal medarbetare. I och med denna verksamhetsexpansion har IT-organisationen identifierat ett ökat leveransglapp mellan verksamhetens kommande behov och IT:s kapacitet och man inser att det inte Àr möjligt att IT ? organisationen klarar av att leva upp till den förvÀntade ökade kapacitet, med sina egna interna resurser.