Objective: The aim of this study was to study the prevalence of depression among patients with arrhythmia, and to investigate if there was any gender difference in the study population regarding depression. Furthermore, differences considering depressive symptoms between patients with arrhythmia and the general population were to be investigated. Method: The self-rating scale MADRS-S was distributed during two weeks to 24 patients with arrhythmia. Twenty-one patients completed the study. Results: 28.5 % of the participants showed symptoms of some level of depression.

Introduction: Anxiety and depression are common among patients enrolled in psychiatric outpatient care. Ear Acupuncture is an alternative form of treatment that has been shown to relieve anxiety and depression in previous studies.Aim: To evaluate ear acupuncture as a group treatment for depression and anxietyMethod: A psychiatric outpatient clinic has been offering group treatments with ear acupuncture for anxiety and depression for 5 weeks. Participants of the study have answered self-rating scales Montgomery Åsberg Depression Rating Scale, Beck Anxiety Inventory and Sheehan Disability scale before and after the treatment period. Material was collected in the period 2008-2012 and has been analyzed in SPSS.Results: Data from 31 patients were included in the study. The results from the study showed a significant difference, between the measurements before and after treatment, with a reduction of the average values in the three different scales.Summary: From this study, it is difficult to draw any conclusions about the effect of ear acupuncture.

Introduktion: Depression, ångest, stress och ätstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i så fall hur ångest och depression mätt i HADS förändras i en grupp som genomgått överviktskirurgi. Av intresse var också att undersöka om viktnedgång samt om preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar utfallet av symtom på ångest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgått överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgången operation och vid en uppföljning sex månader postoperativt besvarat olika screeningformulär avseende psykiskt välmående, ätstörningar och stress.

Hur vi människor förhåller oss till dåtid, framtid och nutid avspeglar vår personlighet och kan länkas samman till vårt psykiska mående. Denna studie syftade till att studera sambanden mellan tidsperspektiv, depression och ångest samt oro och ältande. Vidare ämnade studien att undersöka om en bristande inhiberingsförmåga kan förklara oro och ältande. I studien deltog 65 personer från en icke-klinisk grupp; 44 kvinnor och 21 män i åldrarna 19 till 40 år. De instrument som användes var självskattningsformulären Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory, Beck Depression Inventory-II, Beck Anxiety Inventory, Response Style Questionnaire, Pennstate Worry Questionnaire samt Strooptestet Serialt färgordtest.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Bakgrund: Begreppet hemlöshet innefattar flera situationer. Det är svårt att veta hur många hemlösa personer som befinner sig i Sverige då hemlöshet även innefattar de som lever utan uppehållstillstånd, papperslösa och asylsökande. Hemlösa personer löper en högre risk av att drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa och dåliga erfarenheter av vården kombinerat med en begränsad ekonomi och oklarheter vart i vården de ska vända sig kan göra att hemlösa inte uppsöker vården. Sedan 2013 har både asylsökande och papperslösa rätt till vård som inte kan anstå och enligt hälso-sjukvårds lagen ska vården ges med respekt på lika villkor. Trots detta sker det att papperlösa och asylsökande nekas vård.Syfte: Att beskriva sjukvårdspersonals upplevelse av att vårda patienter som lever i hemlöshet.Metod: Litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar som valdes ut från databasen Cinahl Complete, Swepub, Pubmed, PsycINFO och Academic Search Complete.

Introduktion: Depression, ångest, stress och ätstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i så fall hur ångest och depression mätt i HADS förändras i en grupp som genomgått överviktskirurgi. Av intresse var också att undersöka om viktnedgång samt om preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar utfallet av symtom på ångest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgått överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgången operation och vid en uppföljning sex månader postoperativt besvarat olika screeningformulär avseende psykiskt välmående, ätstörningar och stress.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Syftet med föreliggande enkätstudie var att undersöka om distriktssköterskorna upplever att de har tillräckligt med kunskap och stöd för att genomföra stödsamtal med deprimerade mammor, samt att se hur handläggningen ser ut då mammor visar tecken på postnatal depression. Urvalet bestod i distriktssköterskor som genomgått utbildning i Postnatal depression och svarsfrekvensen i enkätstudien var 66 %. Samtliga respondenter upplever att utbildningen i Postnatal depression är användbar i deras arbete. Mest nytta har de av att veta hur en bra screening ska gå till. Majoriteten av respondenterna har tillgång till handledning med psykolog 1 gång/mån eller 2-3 gånger/halvår.

Bakgrund: Depression kan drabba alla ålderskategorier vilket gör den till en av de mer vanligt förekommande och kostsamma sjukdomarna i världen. Deprimerade personer vänder sig i allmänhet till primärvården vilket ställer krav på sjuksköterskans kunskap och bemötande. Tidigare forskning lyfter fram behandlingsalternativ framför hur det upplevs att leva med depression. Därför behövs mer kunskap om upplevelsen.Syfte: Syftet för studien var att undersöka upplevelsen av att leva med depression.Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats och ett induktivt tänkande som utgångspunkt. Studien analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Ett övergripande tema och fyra subteman identifierades i studien.

Denna studie genomfördes i syfte att jämföra grupp- med Internetbaserad KBT-behandling vid lätt till måttlig depression. Totalt inkluderades 69 personer i studien. Dessa randomiserades till grupp- eller Internetbaserad behandling. Beroendemåtten för depression Hamilton, MADRS-S, BDI användes vid f ör- och eftermätning. En mixed design 2 x 2 ANOVA med en mellangruppsfaktor (live vs Internet) och en tidsfaktor (före och efter behandling) genomfördes för varje beroendemått.

Postnatal depression (PND) is a condition which affects about 8-15% of recent parents. The cause of PND is unknown but several underlying factors have been purposed through different studies. This descriptive literature review aims to illuminate the parent?s situation when the mother is affected with PND. In search of literature, the databases Medline (via PubMed), Academic Search Elite, Cinahl, PsycINFO, PsycARTICLES and SweMed+ were used.

Abstrakt Bakgrund: Depression är en av de vanligaste orsakerna till psykiskt lidande och tonåringar drabbas i hög grad. Depression leder till ångest, isolering och ofta självskadebeteende. Tonåringar söker sällan vård. Syfte: Att belysa tonåringars upplevelser av depression i ett familjeperspektiv. Metod: Litteraturstudie.

Statistik visar att ungefär en äldre individ begår suicid varje dag. Sjuksköterskans möjligheter för att arbeta preventivt med äldre suicidala individer är goda så länge sjuksköterskan har kunskap om riskfaktorer, får gedigen utbildning och nyttjar bedömningsinstrument. Syftet med arbetet var att beskriva suicidprevention för äldre individer utifrån riskfaktorer för suicid bland äldre, sjuksköterskans kunskaper i det preventiva arbetet och hinder i sjuksköterskans preventiva arbete. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades, analyserades samt kodades för att finna bakomliggande faktorer. De teman som uppkom vid granskning var riskfaktorer för suicid, sjuksköterskans hinder vid suicidprevention och utbildning för suicidprevention.

Introduktion: Depression, ångest, stress och ätstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i så fall hur ångest och depression mätt i HADS förändras i en grupp som genomgått överviktskirurgi. Av intresse var också att undersöka om viktnedgång samt om preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar utfallet av symtom på ångest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgått överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgången operation och vid en uppföljning sex månader postoperativt besvarat olika screeningformulär avseende psykiskt välmående, ätstörningar och stress.