En stadig ökning av psykisk ohälsa hos unga har varit synlig sedan 1990-talet. Med utgångspunkt i ungas berättelser om egen erfarenhet har jag undersökt ungas upplevelse av psykisk ohälsa och av att i samband med detta söka och få stöd. Informanter har rekryterats via stödjande verksamheter och organisationer/sidor på internet som har en stödjande funktion. Intervjuer med och skriftliga berättelser av nio unga vuxna (20-25 år) analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Min analys resulterade i fyra teman: ?En reflexiv tillit?, ?I spänningsfältet mellan behov och förmåga?, ?Att berätta sig till mening? och ?Ohälsa i ett socialt rum?.

Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

This essay deals with how the development of society, the media society in particular, has an impact on the teaching of the subject of art. In the society of today, we are bombarded with more images than ever before. As an effect of this, the curriculum of 2011 emphasises the importance of the ability to orientate oneself in the modern society. Furthermore, it describes art not only as a practical subject, but also as a verbal and community-orientated subject. Because of sparse and dated research, the subject of art is in danger of marginalization as a school subject. The purpose of this study is to illustrate art teachers? conception of the aim of the subject of art.

Utemiljön har stor betydelse för barns utveckling och lärande då den engagerar flersinnen samtidigt. Syftet med vår studie var att undersöka vad pedagoger i förskolan harför uppfattningar om utemiljöns betydelse för barns utveckling och lärande samt hur deuppfattar sin egen roll i relation till barns utveckling och lärande i utemiljön. I studienanvände vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer utifrån en fenomenografiskansats. I resultatet framkom det att pedagogerna anser att utemiljön har stor betydelseför barns utveckling och lärande då barnen ges möjlighet att träna sin motorik, fantasioch kreativitet, olika lärande innehåll samt att den främjar barns hälsa. Pedagogernauppfattar sin egen roll som medupptäckare och observatör.

Det är väl känt att bröstcancer innebär betydande psykiska påfrestningar för kvinnor som drabbas. Dessa påfrestningar kan inkludera ångest och depression, ilska och fientlighet, känslor av skam och att inte var något värd. Kvinnornas upplevelser av bemötande och interaktion med vårdpersonalen varierar. Här ingår tankar om hur positivt bemötande och uppmuntran har påverkat kvinnornas känsla av kontroll över sjukdomen. Syftet med studien var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors känslor och reaktioner i mötet med vårdpersonal under vårdförloppet.

SammanfattningMed tiden kan äldre personer få svårt att utföra vardagliga sysslor och kan då behöva ansöka om plats på ett äldreboende. Tidpunkten då äldre individen inser att denne inte orkar lika mycket som förut, kan det vara svårt att fortsätta vara motiverad till vardagliga aktiviteter. Att då vara motiverad till fysisk aktivitet kan vara ännu svårare för äldre personer. Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar personalen hade om äldre personers motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Undersökningens data baserades på personalens uppfattningar om fenomenet.

Detta examensarbete handlar om den icke-verbala kommunikationen mellan pedagogen och barnet i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter pedagoger har av den icke-verbala kommunikationen i samband med konfliktsituationer mellan den vuxne och ett barn. Avsikten var även att undersöka vad pedagogerna uppfattar som viktigt när det gäller icke-verbala signaler i konfliktsituationer, samt hur de använder eller skulle kunna använda sin kropp som ett redskap i dessa situationer.De teoretiska utgångspunkterna har drag av det socialpsykologiska perspektivet och delar av arbetet stöds på Brodin och Hylanders tolkningar av Sterns teorier och texter om barns självutveckling. Min undersökning gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Fem pedagoger fördelat på två kommuner intervjuades.

Att få barn och bilda familj är en omvälvande händelse i en kvinnas liv. Blivande föräldrar har ofta en bild av att deras nyfödda barn skall ammas. Att amma är något en kvinna kan behöva lära sig och det kan gå olika lätt för olika kvinnor. I vårt arbete som neonatalsjuksköterskor hjälper vi mödrar med amning och det har väckt frågan hos oss om kvinnor upplever att de får det stöd vid amning som de behöver. Syftet med pilotstudien är att beskriva förstagångsmödrars upplevelse av stöd vid amning av sjuksköterskor på BB/egenvårdsavdelning och på BVC under barnets första 3 månader.

The purpose of this paper was to investigate whether Suzanne Retzinger?s linguistic cues for shame and verbal behaviors for hiding shame could be used to measure shame in surveys based on Thomas Scheff?s theory of shame. I created a measurement instrument consisting of 30 statements, which were all meant to measure general shame.The instrument was administrated to 180 respondents studying at Karlstad University, of whom 4 respondents were removed from the data set due to lack of standardization. With the polytomous rasch model used for the analysis, data from 176 respondents were analyzed, of whom 124 respondents were female and 52 were male.The result showed that the measurement instrument?s statements should not be used together because the analysis indicated multidimensionality.

Syftet med föreliggande studie var att med utgångspunkt från psykologiska processer undersöka offentliga upphandlares subjektiva bild av vad som ligger bakom korruption. Åtta upphandlare inom samma organisation i offentlig sektor intervjuades. Fokus låg på upphandlarnas individuella och subjektiva bild av uppdiktade karaktärers oetiska beslut inom gråzoner i arbetslivet. Data analyserades med hjälp av tematisk analys. Studien resulterade i fem temaområden; Förminskning av egen skuld, Beroendeställning, Intressekonflikt, Vad är korruption, Kan alla bli korrupta och Risker i verkligheten.

Bakgrund: I västvärlden är hjärt- och kärlsjukdomar en av de vanligaste dödsorsakerna. I Sverige drabbas ungefär 37 000 människor årligen av hjärtinfarkt. Det föreligger skillnaderkring symtom och behandling för män och kvinnor. Tidigare forskning visar att livsvärldenpåverkas för både män och kvinnor efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt.Syfte: Syftet var att jämföra livsvärldsupplevelsen hos kvinnor respektive män i västvärldensom drabbats utav en hjärtinfarkt.Metod: En litteraturstudie med ett kvalitativt tillvägagångssätt där tio vetenskapliga artiklarutgör resultatet till studien. Artiklarna granskades med hjälp av Graneheim och Lundmans(2004) innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att det föreligger brister kring hantering av informationen till bådemännen och kvinnorna.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur kvinnor utvecklar intresse för mansdominerade högre tekniska utbildningar. Forskningsfrågorna handlade om vilka personer som har haft inverkan på valet av studier, vilken hjälp studenten ansåg sig ha fått av studie- och yrkesvägledare samt vilka faktorer som hade haft inverkan på studievalet. Resultaten skulle kunna leda till studie- och yrkesvägledares bättre insikt för vad som kan väcka intresse hos kvinnor att välja dessa utbildningar, vilket i sin tur kan främja bättre jämställdhet på arbetsmarknaden. Undersökningen genomfördes som intervjuer med kvinnor som studerar på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm på två dominerade av män inriktningar inom civilingenjörsprogrammet. Resultatet visade att kvinnorna till viss del hade blivit påverkade av föräldrar och syskon, men inte av studie- och yrkesvägledare eller vänner.

Alla barn har en rättighet att känna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för kränkande behandling eller mobbning. Mobbning är ett problem som måste uppmärksammas alltmer eftersom det inte alltid tas på allvar trots att varje skola har någon form av antimobbningsplan. Mobbning kan uttryckas i form av fysisk, psykosocial och verbal mobbning. Vårt syfte med undersökningen är att lyfta fram barns uppfattning om mobbning. Då lyder vår problemformulering som följer: Hur uppfattas mobbning av barn i årskurs fem på sex olika skolor? Vårt intresse ligger i att utföra vår undersökning i årskurs fem på sex olika skolor som aktivt arbetar med olika program mot mobbning.

Denna uppsats bygger på exempel tagna från en egen autentisk översättning av en tyskspråkig webbplats till svenska samt teori som stöd för lösningarna. Målet med översättningen var att åstadkomma en läsbar text genom att ta hänsyn till det speciella mediet och den varierande målgrupp som webbpublicering för med sig samt till textsorten som i detta fall var en säljande turisttext. De översättnings-problem som uppsatsen fokuserar på omfattar egennamn och kulturspecifika före-teelser, informationsstruktur samt tilltal. Det visade sig att texten krävde en hel del förklaringar och tillägg, men även en del strykningar genomfördes. För att åstad-komma en text som är tillgänglig för en stor publik krävdes också en del explicit-göranden i form av satskonnektorer för att texten ska flyta på, dvs.

Syftet med studien är att undersöka hur tre svensklärare ser på sitt yrke. Hur beskriver de sin uppgift, sin kompetens och sin arbetssituation? I den första delen studeras vad som enligt lärarna är svenskämnets mest centrala innehåll och hur de ser på sin egen roll. Den andra delen handlar om lärarnas erfarenheter av utbildning och deras syn på kompetensutveckling. I den tredje delen studeras hur lärarna upplever sin egen arbetssituation.