Sökresultat:
6167 Uppsatser om Egen tid till egen läsning - Sida 57 av 412
Musik, ensemblespel och rollskapande : En kvalitativ studie av elevers syn pÄ sin egen roll i en ensemblesituation pÄ gymnasienivÄ
Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som pÄverkar hur barn vÀljer böcker för fri lÀsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det Àr skillnad i barnens val nÀr böckerna vÀljs ur en boklÄda som Àr komponerad av en bibliotekarie jÀmfört med nÀr de vÀljer direkt ur hyllan pÄ skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i Ärskurs 1 och 22 elever i Ärskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen frÄga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utstrÀckning valde samma böcker som sina kamrater, men ÀndÄ upplevde att de gjorde det av eget intresse.
De Àldres upplevelser i samband med en förÀndrad boendesituation : En litteraturstudie
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de Àldre personernas upplevelser i samband med en förÀndrad boendesituation. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar publicerade mellan Ären 2000-2011 söktes i databaserna Cinahl och Scopus. Resultat: Att flytta till sÀrskilt boende var en stor omstÀllning för den Àldre personen. De Àldre kÀnde sorg över att lÀmna sitt tidigare liv, men hade behov av att kÀnna trygghet.
Konsultrollen
Den hÀr undersökningen handlar om managementkonsulter och deras yrkesroll. Undersökningen bygger pÄ empiri insamlad pÄ ett managementkonsultföretag i Sverige. Empirin bestÄr av samtalsbaserade intervjuer med managementkonsulter samt en intervju med en representant för en av de organisationer som anlitat konsultföretaget. Syftet med undersökningen Àr att undersöka under vilka förutsÀttningar konsulterna utför sitt arbete tillsammans med de grupper de utbildar. För att besvara denna frÄga har jag tagit hjÀlp av teorier rörande, Koncept & översÀttning, rollteori och interaktionsritualer.
Culpa in contrahendo. En analys av det prekontraktuella skadestÄndsansvaret
I denna uppsats utreds under vilka förutsÀttningar en förhandlingspart kan göras ansvarig för culpa in contrahendo i samband med en avbruten avtalsförhandling. Vidare analyseras de lege ferenda huruvida en förhandlingspart, nÀr förhandlingarna har pÄgÄtt en viss tid, skall behöva presentera sakliga skÀl för att avbryta förhandlingarna för att undgÄ skadestÄndsskyldighet.Som huvudregel gÀller enligt svensk rÀtt att parterna i en förhandling Àr fria att avbryta förhandlingen nÀr som helst och utan att ange nÄgra skÀl. Parterna förhandlar pÄ egen risk och ersÀtts inte för de kostnader de Ädrar sig under det prekontraktuella stadiet. Denna utgÄngspunkt kan motiveras utifrÄn bl.a. den negativa kontraheringsfriheten och teorier om ekonomisk effektivitet.
Motivation till en ökad inlÀrning inom historieÀmnet
Detta utvecklingsarbete undersöker hur man genom behavioristiska metoder, sÄ som betingning, försöker öka elevernas studiemotivation inför historieÀmnet. Eleverna har fÄtt jÀmföra resultaten frÄn tvÄ prov, ett före och ett efter momentets genomgÄng. De har dÀrefter svarat pÄ en enkÀt angÄende deras motivation och hur de upplever stress. Det vi kom fram till var att nÀr eleverna ser sin egen kunskapsutveckling sÄ blir de motiverade till ökade studier i historieÀmnet. Eleverna upplevde det Àven som positivt att de fick möjlighet att veta innan momentet vad det Àr som de skall kunna nÀr momentet Àr slut.
Funktionsinriktad Musikterapi : Ett musikaliskt hantverk samt en resursskapande verksamhet
Detta Àr ett examensarbete som handlar om Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT. Det kan ocksÄ beskrivas som en information och vÀgledning för dem som Àr intresserade av alternativa och kompletterande metoder för att ge ökat stöd och utveckling för personer med nÄgon form av funktionsnedsÀttning. Arbetet belyser Àven aspekter rörande resurser. FMT kan beskrivas som en ?musikalisk rörelseterapi? dÀr individen stÀlls i centrum och fÄr möjlighet att utveckla sina funktionella förmÄgor i sin egen takt.
Möjligheter och utmaningar med 1:1 i skolan
Det hÀr arbetet undersöker lÀrares och skollednings syn pÄ 1:1 pÄ en gymnasieskola i Sverige. 1:1 innebÀr att varje elev pÄ skolan fÄr tillgÄng till sin egen personliga dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur skolan har pÄverkats av 1:1.
Arbetet Àr gjort genom kvalitativa intervjuer med lÀrare och skolledning pÄ skolan. Förutom det har jag anvÀnt mig av litteratur och aktuell forskning för att besvara frÄgestÀllningarna.
Det som har framkommit genom arbetets gÄng Àr att det finns ett behov av kompetensutveckling och gemensamma policys kring datoranvÀndning för att implementeringen av 1:1 ska vara framgÄngsrik. Det som upplevs som negativt med 1:1 Àr att eleverna tappar fokus nÀr de fÄr tillgÄng till en dator.
LÀrares syn pÄ datorn i matematikundervisningen
Studiens syfte var att undersöka varför de lÀrare i grundskolan och i gymnasieskolan som anvÀnder datorn anvÀnder den och de som inte anvÀnder den undviker den, och vilka för- och nackdelar de ser med datorn i undervisningen. Det empiriska underlaget bestÄr av fyra intervjuer av lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor och en grundskola. Resultatet visar att lÀrarna inte sÄg sin egen datorkompetens som nÄgot hinder för undervisningen, dÀremot ansÄg flera av dem att de inte kÀnde till vilka program som kunde anvÀndas. LÀrarna sÄg datorn som nÄgot positivt för matematikundervisningen, men sÄg Àven en oro för att eleverna inte lÀr sig grundfÀrdigheterna i matematik. Slutsatser som kan dras Àr att det behövs mer kunskap om hur datorn ska anvÀndas i matematikundervisningen och att det behövs förhÄllningsregler till det ökade antalet datorer i skolvÀrlden..
En studie av pedagogers samtal under planerings- och reflektionstid
Syftet med studien Àr att undersöka samtalen som sker underplanerings- och reflektionstid. Vi har anvÀnt oss av tre frÄgestÀllningar i vÄr studie. Vad innehÄller samtalen? I vilket syfte sker samtalen? Sker det nÄgot lÀrande i samtalen? För att nÄ ett resultat har vi anvÀnt oss av de kvalitativa metoderna observation och intervju. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats och vi Àr medvetna om att det Àr undersökningspersonernas egna uppfattningar och erfarenheter vi tagit del av samt vÄr egen tolkning av dessa.Resultatet visar att samtalen innehÄller utvÀrdering, planering, information samt praktiskt prat kring verksamheten.
Barns delaktighet i förskolan- en frÄga om förhÄllningssÀtt
Avsikten med vÄrt val av Àmne var att belysa barnens delaktighet och inflytande i samlingen pÄ förskolan. VÄr intention var att ta reda pÄ om lÀrarnas förhÄllningssÀtt pÄverkar barnens möjlighet till utveckling och förÀndring av förskolans arbetssÀtt. Vi har anvÀnt aktionsforskning som design i vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt. Som metod anvÀnde vi oss av sÄvÀl kvalitativ som kvantitativ forskning i form av observationer och enkÀter. Det resultat vi kunde skönja var att barnens instÀllning var positiv och vi fick bekrÀftelse genom att samtliga barn hade förberett och planerat sin aktivitet utifrÄn sin egen förmÄga. Slutsatsen av vÄrt arbete var att barnen blev mer motiverade och aktiva nÀr de sjÀlva fick pÄverka sin situation..
Att mötas i samtal : Pilotstudie om samtalets betydelse vid SamtalsbyrÄn
Denna uppsats har till syfte att undersöka vad som gör att mÀnniskor kÀnner sig bra bemötta och nöjda med besöket hos SamtalsbyrÄn. Tidigare enkÀtundersökning i kommunen har visat att mÀnniskor generellt kÀnner sig bra bemötta men inte anledningen till detta.Samtliga besökare, 41 personer, i tre kommuner erbjöds under en femveckorsperiod att delta anonymt i undersökningen genom att besvara en enkÀt. Av dessa besvarade 26 personer enkÀten, ca 62 %. Ett stort bortfall av den möjliga svarsfrekvensen begrÀnsar tolkningen av resultatet. Resultatet visar att mÀnniskor som vÀljer att komma till SamtalsbyrÄn upplever sig bli bemötta med respekt, lyssnad pÄ, kÀnner sig delaktig och vÀgledda utifrÄn sin egen problemformulering.
Tidsstudie av svensk nötköttsproduktion
Idag vÀrdesÀtts tid mer Àn nÄgonsin tidigare. Det blir dÄ viktigare att veta var man lÀgger sin tid och var man kan effektivisera utan att för den skull behöva investera.
Examensarbetet bygger pÄ en tidsstudie gjord pÄ tio gÄrdar, med besÀttningsstorlekar frÄn 50 till 500 ungnöt. Till grund för tidstudien fanns ett Excel-verktyg utvecklat av Taurus som var till stor hjÀlp vid insamling och sammanstÀllning av data. För att enklare kunna jÀmföra resultaten sÄ avgrÀnsades studien till att enbart innefatta ungnötsproduktion. Denna tidsstudie kompletterades med en litteraturstudie.
De olika stallsystemen diskuteras med vilka för och nackdelar som de innebÀr.
Skaft till hackor
PÄ elmarknaden har man utvecklat fenomenet mikroproduktion av elenergi vilket innbÀr att slutkunden sjÀlv ska producera sin el frÀmst genom att utnyttja sol och vind kraft. I Sverige finns det ett vÀxande intresset för mikroproduktion. De flesta som producerar sin egen el gör det frÀmst genom solpaneler och mindre vindkraftverk som sÀtts upp vid deras egendom. I den hÀr studien har vi gjort en djupare analys kring olika typer av anlÀggningar för att producera smÄskalig elkraft. Men Àven tittat pÄ den ekonomiska aspekten genom att beskriva ekonomisk vinning och kostnader samt stÀllt upp en kostnadskalkyl för att beskriva detta i siffror.
Med rÀtt att hÀda : En inblick i den svenska pressens syn pÄ sin uppgift och etik utifrÄn tvÄ debatter
Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om pÄstÄdd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskÄren ser pÄ sig sjÀlv. Syftet Àr att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr vilken medieetik man kan utlÀsa frÄn debatterna. I resultatet av undersökningen framtrÀder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. JournalistkÄren verkar delad i tvÄ generella uppfattningar av ansvar dÀr man vÀrnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frÄgar sig hur mycket man som journalist fÄr provocera i yttrandefrihetens namn..
Barnet som alla talar om- Pedagogers tankar kring förhÄllningssÀtt och metoder för barn med koncentrationssvÄrigheter.
Resultatet av studien visar att pedagogerna har en liknade syn pÄ koncentrationssvÄrigheter. Det som pedagogerna upplever som pedagogiska svÄrigheter Àr sÄdant som de sjÀlva inte kan pÄverka, ex. barnets livssituation, gruppstorlekar, och sin egen otillrÀcklighet. Ett barn i svÄrigheter ger pedagoger en möjlighet till att tÀnka igenom sitt förhÄllningssÀtt och genom det utvecklas som pedagog. Pedagogernas förhÄllningssÀtt gentemot barnet Àr av stor betydelse.