Syftet med denna studie är att undersöka kvaliteten av den pedagogiska verksamheten vid utomhusvistelse samt vidare se om denna påverkas av olika avstånd till naturrummet. Studien gör en jämförelse mellan svaren från pedagoger vid olika förskolor som har valts ut efter sitt geografiska läge, nära eller långt avstånd till naturrummet.Studiens frågeställningar är:-          Hur angelägen anser pedagogerna att utomhusvistelsen i naturrum är samt hur ofta den bör ske i planerad regi?-          Hur reflekterar pedagogerna över hur denne kan utveckla sin kunskap om sin undervisningspraktik för verksamheten i naturrum?-          På vilket sätt påverkar förskolans olika avstånd till naturrum pedagogernas inställning till den planerade utomhusvistelsens betydelse samt vikten av att utveckla sin egen undervisningspraktik? För att finna svar på syfte och frågeställningar genomfördes fyra samtalsintervjuer vid två olika förskolor. Resultatet visade att ett nära avstånd till naturrummet påverkade pedagogerna till att i mindre grad planera för verksamheten där samt att de inte heller såg behov att utveckla sin kunskapspraktik inom området, trots att detta omedvetet skedde. Den förskola med längre avstånd till naturrummet var mer mån om tiden där och hade i mycket hög grad ofta ett syfte samt en planering inför utevistelsen.

There are mainly two ways to transform the design of an existing park. You could either make a replanning of the park, an act that changes the design and the plant material in one swoop. Or you could use the management to change the expression of the park. To be able to develop the parks with the help of management, some form of goal is needed, that can make the management of the park strive towards an expression for the whole park as well as its individual parts. Among the documented goals, for individual parks and park management, which exist in the municipalities today, there seems to be a weak link between the all-embracing goals and the management that is carried out in the parks.

Syftet med studien har varit att förstå hur företrädare för idéburna organisationer med social inriktning inom äldreomsorg ser på sin egen, organisationens och civilsamhällets roll som serviceproducent av offentligt finansierad välfärd. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex företrädare på ledande nivå inom idéburna organisationer med skiftande storlek och geografisk spridning. Lundquists förbindelseteori har delvis använts som en teoretisk utgångspunkt i analysen. De har i Lundquists termer gett uttryck för ett aktörskap som vi har försökt förstå genom att sätta det i relation till de strukturer företrädarna verkar inom och är beroende av.Resultatet från intervjuerna visar generellt på att de två lagrum som styr villkoren för driften av äldreomsorg på entreprenad och i Egen regi, lagen om valfrihetsysten respektive lagen om offentlig upphandling ger kommunerna stora friheter i tillämpningen. Det gör att förutsättningar att bedriva äldreomsorg varierar stort vilket skapar osäkerhet och kan hämma de idéburna att ta en större roll.

Försvarsmakten presenterade en rapport av studien MOUT 2010 där det framgick att beslutsfattare som har tillgång till mer detaljerad geografisk information fattar andra typer av beslut än de som har tillgång till konventionell information. Dessa resultat har mynnat ut i ytterligare frågor kring hur högupplösta geodata kan merutnyttjas inom Försvarsmaktens träningssimulatorer. Orden merutnyttja och samutnyttja kommer i rapporten att syfta till möjligheten att utnyttja geografiska data mellan flera olika simulatorer.Under arbetets gång har ett antal utvalda simulatorer besökts i syfte att utreda hur geodata används för att representera de miljöer i vilka simuleringar utförs. Vidare sammanställer rapporten de framtidsvisioner som de ansvariga för simulator- systemen har.De simulatorsystem som idag finns inom Försvarsmakten har utvecklats oberoende av varandra vilket har lett till att inga större likheter, så när som på OpenFlight-formatet, finns mellan filformaten som används för att visualisera terrängen. På den kommersiella marknaden finns bland annat ett verktyg, Terra Vista, för att skapa terrängdatabaser som utgör grunden för de simulerade miljöerna.

Titel: Borta bra men hemma bäst? - kritiska framgångsfaktorer vid återförandet av en tidigare outsourcad aktivitetFörfattare: Gustav Forss och Simon SkottHandledare: Jörgen DahlgrenBakgrund: Outsourcing har sen början av 1990-talet varit trendigt. Ett genomförande av outsourcing kan leda till avsevärda positiva effekter, det finns dock studier som tyder på att många företag har negativa erfarenheter av fenomenet, varpå backsourcing vuxit fram. Negativa erfarenheter av outsourcing samt att marknaden för densamma fortsätter att växa, borde innebära att vi i framtiden kommer se fler fall av backsourcing och dess roll som en alltmer etablerad strategi. Tidigare studier har endast fokuserat på motiven till backsourcing och vi vill därför bredda den akademiska förståelsen i ämnet.Syfte: Att identifiera de kritiska framgångsfaktorer som ligger till grund för lyckad backsourcing.

Måltidsverksamheter inom offentliga sektorer har över 100 års historia där den svenska väl- färden har en stor betydelse med skatteintäkter som till exempel finansierar skolmåltiderna. Privata aktörer konkurrerar idag på marknaden för att få driva måltidsverksamheter inom of- fentliga sektorer. Genom att använda Mintzbergs organisationsteorier har vi undersökt om det finns organisatoriska skillnader mellan privata och offentliga måltidsverksamheter. När det gäller att studera ledarskapet har vi använt oss av fyra ledarskapsteorier: strukturella, HR, symboliska och det politiska ledarskapet. De tillsammans med FAMM (Five Aspectes Meal Model) ligger till grund för att visa om det finns samband mellan organisationen och ledar- skapet i måltidsorganisationer.

I denna rapport presenteras hur en simulatorlösning för funktionstestning av en gruvmaskin har tagits fram. Arbetet har skett i Atlas Copcos regi och består av tre delar: kartläggning i form av intervjuer, utvärdering av befintliga simulatoralternativ och slutligen val och implementation av lösning. Resultatet visar på en konceptuell prototyp, där en gruvmaskin visualiseras i en 3D-miljö tillsammans med en virtuell gruvgång. Detta möjliggör bland annat testning av autonom navigering, alltså att en gruvmaskin självständigt styr utifrån avläsning av tunnelväggar med hjälp av laser. Samtidigt tillåter lösningen också att kontrollvärden från olika sensorer, såsom vinkelgivare, kan hämtas ut ur simuleringen..

Uppsatsens syfte är att visa hur det svenska kommunistpartiet (SKP) förhöll sig till Sovjetunionens agerande under icke-angreppspakten med Tyskland och konsekvenser av detta. Sovjet var enligt SKP fredens försvarare och i regi av den kommunistiska internationalen så bedrev partiet kritik mot upprustning. Följderna blev att arbetsläger för svenska kommunister upprättades. Razzior mot medlemmar inom SKP företogs och personer med anknytning till SKP avskedades från sina tjänster. Den till SKP tillhörande tidningen Norrskensflamman i Luleå var utpräglat positiv till Sovjets agerande vilket bidrog till att Norrbottenskuriren och Norrländska Socialdemokraten gick till mothugg vilket kom att nå klimax under det finska vinterkriget..

This thesis examines Swedish filmmakers' modes of work and production within the Swedish film landscape. An introductory historical overview treats the Swedish regionalization since the mid 1990's. Political and economical aspects of producing films in various regions serve as a background for understanding the new generation of decentralised Swedish filmmaking, and the use of sound and music in contemporary film. The analysis consists of empirical studies; interviews with directors and producers, working with music for film and TV. Although the filmmaking perspective is in focus, composers and film scholars are heard as well.

Meningen med vår uppsats är att undersöka möjligheten för ett socialt arbetskooperativ att kunna driva ett hunddagis i Egen regi, helt utan bidragsstöd från samhället. I uppsatsen börjar vi med att kortfattat beskriva bakgrunden till socialekonomiska arbetskooperativ. Vi har haft möjlighet att få närvara vid den utbildning som kursdeltagarna fått genom Karlstads kommun inför uppstarten av hunddagiskooperativet. Hunddagiskooperativet kommer att drivas som en ekonomisk förening för att ha möjlighet att i framtiden kunna vara vinstdrivande.En enkätundersökning genomfördes för att se vad potentiella kunder efterfrågar av ett hunddagis och vad som skulle kunna göra att kunderna väljer detta dagis framför andra. Vidare har vi gjort en investeringskalkyl samt break even-analys för att se hur många dagishundar som skulle behövas för att täcka upp för kostnaderna. Vi ser att efterfrågan på kompletterande varor och tjänster från den potentiella kundgruppen är stor och att detta kan generera ytterligare intäkter.Efter genomförd break even-analys kan vi konstatera att det är fullt möjligt att driva verksamheten utan ekonomiskt stöd från samhället. Går det dessutom att komplettera med ytterligare varor och tjänster kan verksamheten dessutom gå med vinst.

Meningen med vår uppsats är att undersöka möjligheten för ett socialt arbetskooperativ att kunna driva ett hunddagis i Egen regi, helt utan bidragsstöd från samhället. I uppsatsen börjar vi med att kortfattat beskriva bakgrunden till socialekonomiska arbetskooperativ. Vi har haft möjlighet att få närvara vid den utbildning som kursdeltagarna fått genom Karlstads kommun inför uppstarten av hunddagiskooperativet. Hunddagiskooperativet kommer att drivas som en ekonomisk förening för att ha möjlighet att i framtiden kunna vara vinstdrivande.En enkätundersökning genomfördes för att se vad potentiella kunder efterfrågar av ett hunddagis och vad som skulle kunna göra att kunderna väljer detta dagis framför andra. Vidare har vi gjort en investeringskalkyl samt break even-analys för att se hur många dagishundar som skulle behövas för att täcka upp för kostnaderna. Vi ser att efterfrågan på kompletterande varor och tjänster från den potentiella kundgruppen är stor och att detta kan generera ytterligare intäkter.Efter genomförd break even-analys kan vi konstatera att det är fullt möjligt att driva verksamheten utan ekonomiskt stöd från samhället. Går det dessutom att komplettera med ytterligare varor och tjänster kan verksamheten dessutom gå med vinst.

Malmös nya fotbollsarena är bara ett exempel av många nutida större anläggningsprojekt i Sverige där slutpriset visat sig bli mycket högre än den kalkyl som låg till underlag för byggbeslutet. Kostnadsavvikelser vid anläggningsprojekt är något som har förekommit och något som förekommer än idag. Kostnadsavvikelsens problematik kan hänföras till projektets finansiärer, aktörer samt de eller den som äskar om investeringsmedel. Syftet med denna studie är att kartlägga och redovisa verkliga kostnadsavvikelser vid byggnadsprojekt i Göteborgs Stads regi. Vidare har vi för avsikt att belysa de kostnadsgrupper som har en större tendens än andra grupper att drabbas av kostnadsavvikelser samt finna orsaker till varför just de kostnadsgrupperna avviker.Vi har i denna studie för avsikt att endast undersöka kostnadsavvikelser vid byggnadsprojekt, det vill säga projekt som ofta genomförs såsom exempelvis skolor och bostäder.

Syftet med detta arbete är att undersöka problematiken i strukturerna mellan bostadsbyggandets aktörer och deras förhållande till individen. Syftet är även att undersöka förutsättningar för bostadsbyggande där individen själv ges möjlighet att planera och bygga sin bostad. Utgångspunkten i arbetet är att undersöka individens möjligheter att skapa sitt eget boende i ett flerbostadshus. Vi ställer oss frågan och utforskar i arbetes första del varför detta inte sker i större grad i dagsläget och vad det kan bero på. Utifrån ett teoretiskt angreppssätt som utgår ifrån strukturers påverkan och aktörers handlingar i samhället undersöker vi strukturerna fysisk planering och bostadsbyggande.

Det är ett stort antal kommuner som inte klarat av sitt ansvar att verkställa samtliga beslut om insatsen kontaktperson enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är kommunerna som rekryterar kontaktpersoner och de i sin tur utför sitt uppdrag på ideell basis. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka, beskriva och jämföra två föreställningar och studera vilka likheter och skillnader som finns, för att få fram förklaringsmodeller till varför kommunerna inte klarar av att verkställa samtliga beslut. Det som undersökts är, vad kontaktpersonens utbyte är i uppdraget och hur de uppfattar att de genom insatsen skapar delaktighet för brukaren.De två teoretiska perspektiv och det centrala begrepp som stöder uppsatsens syfte och problemformulering är organisationsteori, utbytesteori och delaktighet. Teorierna och det centrala begreppet fungerar också som stöd för analysen och de slutsatser som presenteras i uppsatsens avslutande del.

Syfte: Som blivande fastighetsekonomer ville vi finna mer kunskap om ämnet outsourcing och om hur fastighetsföretagen tänker och agerar kring detta.Outsourcing känns för oss verklighetsförankrat och inspirerande, och vi hoppas vår studie ska bidra med förståelse för vad som styr valet av outsourcing samt ge en inblick i hur dess framtid kan komma att se ut.Metod: För att få en användbar teori i denna uppsats har vi undersökt litteratur om outsourcing och fastighetsförvaltning. Vår studie sträcker sig över Gävleborg och Dalarna. Vi har skickat ut en enkät om trenden för outsourcing till 85 företag och fått svar av 52. Utifrån dessa enkäter har vi sedan valt ut ett antal företag som använder sig av outsourcing och sedan intervjuat dem mer ingående.Resultat & slutsats:Outsourcing är vanligt förekommande bland fastighetsföretagen i Gävleborg och Dalarna. 89 % av de svarande företagen använder sig av outsourcing i någon form.