Sökresultat:
6075 Uppsatser om Egen förmćga - Sida 53 av 405
Preskription av skattefordringar
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som bidrar till att preskription av skattefordringar har en egen lag och inte regleras i samma lag som övriga fordringar och varför preskriptionstiden av dessa fordringar kan förlÀngas. En rÀttsdogmatisk metod har anvÀnts för att faststÀlla gÀllande rÀtt inom omrÄdet. DÀr lagtolkningen till största del skett med hjÀlp av objektiv lagtolkning och vissa oklara begrepp, sÄ som sÀrskilda skÀl, har tolkning skett med hjÀlp av subjektiv lagtolkning. Vidare anvÀnds en komparativ metod för att se likheter och skillnader mellan Lagen om preskription av skattefordringar m.m. och Preskriptionslagen.
Arbetsterapeuters erfarenheter av ridterapi
Ridterapi har varit kÀnd som behandlingsform för sjukgymnaster sedan lÀnge, men vad Àr det arbetsterapeuterna anser att ridterapi kan ge vid rehabilitering? Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeutens erfarenheter av att anvÀnda sig av ridterapi som behandlingsform till personer med funktionella begrÀnsningar. Insamlingen av data skedde med hjÀlp av en egen konstruerad enkÀt med sÄvÀl slutna som öppna frÄgor. Det framgick att arbetsterapeuterna ansÄg att ridterapi Àr en behandlingsform, med mÄnga positiva behandlingseffekter och att ridterapi Àr ett bra komplement till övrig behandling. Slutsatsen Àr att det inom ridterapi saknas validerade mÀtinstrument, vilka skulle göra det lÀttare att sammanstÀlla en utvÀrdera, ridterapi som behandlingsmetod..
Konflikter - en del av livet!: ett försök att öka elevers
förstÄelse för hur konflikter kan förebyggas och hanteras
Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om vi kunde öka förstÄelsen hos eleverna för hur konflikter kan förebyggas och hanteras genom olika metoder och övningar. Vi genomförde vÄrt arbete pÄ en skola i PiteÄ kommun, dÀr undersökningsgruppen bestod av femton elever i Är tre. För att fÄ svar pÄ om elevernas förstÄelse hade ökat, anvÀnde vi oss av kontinuerliga intervjuer och loggböcker som eleverna reflekterade i. Vi gjorde dessutom egna iakttagelser under övningarna, som vi skriftligt reflekterade över i en egen loggbok. Vi anser att resultatet visade att eleverna fick en ökad förstÄelse för att hantera och förebygga konflikter.
VÀgen till studie- och yrkesvÀgledarprogrammet
Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra hur resurser knutna till social bakgrund och könstillhörighet pÄverkat studenters orientering i valet att lÀsa pÄ högskola och Studie- och yrkesvÀgledarprogrammet. Vi har lyft fram vÀgledningens betydelse i de olika valen av utbildningar. Med detta som bakgrund har vi Àven lyft frÄgan om hur studenterna ser pÄ sin framtida yrkeskarriÀr. Materialet bestÄr av en förundersökning dÀr vi delat ut enkÀter till studenterna som pÄbörjat studie- och yrkesvÀgledarprogrammet hösten 2007. Denna förundersökning gjordes för att fÄ en bild av gruppen utifrÄn kön klass och etnicitet.
Intuitionens intention : en magisteressÀ
Jag tar fram ett vitt A3 papper ur mitt block. Jag har en ny tuschpenna med oförstörd spets och börjar pricka pÄ pappret. Halvligger pÄ golvet, försöker att inte tÀnka, söker arbeta ur intet. Tekniken Àr enkel. Prickar jag tÀtt blir intrycket mörkare, prickar jag glesare blir omrÄdet ljusare.
Akutgeriatriska vÄrdteamets upplevda möjlighet att bedriva omvÄrdnad enligt patientlag 2014:821 : en intervjustudie
SAMMANFATTNINGBakgrundDen första januari 2015 trÀdde Patientlagen (SFS, 2014:821) i kraft för att stÀrka patientens stÀllning inom hÀlso- och sjukvÄrden. I lagen regleras det att patienten ska ges individuellt anpassad information, erbjudas delaktighet i sin egen vÄrd samt att patientens samtycke ska inhÀmtas inför varje beslut angÄende behandlingsalternativ. För patienter med multisjuklighet som har flera diagnoser, nedsatt funktionsförmÄga och mÄnga lÀkemedel Àr de ovan nÀmnda komponenterna viktiga att uppfylla för att stÀrka deras stÀllning och sjÀlvbestÀmmande. Detta stÀller vÄrdteamet inför utmaningar i form av att individanpassa information, patientundervisning och hur patienten ska integreras i varje steg av sin behandling.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva vÄrdteamets upplevda möjlighet att inom akutgeriatriska vÄrdavdelningar bedriva omvÄrdnad förenlig med de krav som stÀlls i kapitel tre till fem i Patientlagen (SFS, 2014:821).MetodFör att besvara studiens syfte anvÀndes en kvalitativ intervjumetod. Intervjuerna skedde i fokusgrupper och enskilt med totalt Ätta medlemmar ur vÄrdteamet pÄ akutgeriatriska vÄrdavdelningar inom Stockholms lÀns sjukvÄrdsomrÄde.ResultatDet framkom att det fanns problem att bedriva omvÄrdnad förenlig med de krav som stÀlls i Patientlagen (SFS, 2014:821).
Att stÀrka sjÀlvkÀnslan : Terapeutisk syn pÄ vad som kan pÄverkas och hur
SjÀlvkÀnsla Àr den grund som mÀnniskan bygger sin uppfattning om sig sjÀlv och hur hon ser sig sjÀlv genom andra. Teorier finns att högre sjÀlvkÀnsla kan resultera i riskfyllt beteende och övermod. Andra teorier talar om att en högre sjÀlvkÀnsla ger större tillfredstÀllelse med livet och Àr en grund till lycka. Syftet med undersökningen Àr att se om och hur individen sjÀlv kan pÄverka och stÀrka sin egen sjÀlvkÀnsla. Undersökningen utfördes genom kvalitativa intervjuer av sju stycken utbildade terapeuter, psykologer och psykoterapeuter.
"Hon vill ju bara fÄ oss att tÀnka, liksom" : Om skrivutveckling och respons i grundskolans senare Är
I dagens skolforskning talas om skrivprocess och om att vara medveten om hela skrivandets förlopp, frÄn första utkastet till den fÀrdiga produkten. I kursplanen för svenska stÄr att ett av de viktigaste uppdragen Àr att skapa möjligheter för eleverna att utveckla sin förmÄga kring skrivande, bÄde genom att lÀra sig bearbeta sina texter men ocksÄ genom att ta del av vad andra har att sÀga om texten. Det vill sÀga, bÄde utvecklas i sin skrivprocess och sitt responsgivande och - tagande.Den hÀr uppsatsens syfte var att studera en del av interaktionen mellan lÀrare och elev, nÀrmare bestÀmt den respons som lÀrare ger elever pÄ deras skrivna texter i Àmnet svenska samt hur eleverna uppfattar denna respons. Eftersom responsen Àr en del av arbetet med elevers skrivutveckling har vi Àven valt att studera hur lÀrare tÀnker kring och arbetar med detta. Som metod har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer samt klassrumsobservationer.
TeknikÀmnet : idé och verklighet
1980 infördes teknikÀmnet som obligatoriskt Àmne i grundskolan. NÀr sedan Lpo 94 kom fick det en egen kursplan med mÄl uppsatta redan för Är 5. Sedan dess har det gÄtt nÄgra Är och olika undersökningar som har gjorts har visat att teknikÀmnet inte ser ut som det borde göra enligt lÀroplanen. Syftet med detta arbete Àr att gÄ in och titta pÄ faktorer som varit med och pÄverkat denna utveckling av Àmnet. Arbetet Àr frÀmst byggt pÄ ett empiriskt tillvÀgagÄngssÀtt.
?Den finns runtom hela tiden nÀstan? - musik i ungas vardag
Uppsatsens syfte Àr att belysa barn och ungas anvÀndande av musik i sin vardag. Tidigare forskning belyser musikens roll i barns och ungas identitetsskapande och hur viktigt det Àr att skolan tar tillvara pÄ elevernas musikaliska erfarenheter. EnkÀter besvarades av 83 barn i Äldern 10-12 Är och intervjuer gjordes med 6 barn i Äldern 10-11Är. Undersökningen visar att musiken anvÀnds mycket pÄ fritiden och till viss del Àven i skolan, dock inte sÄ mycket som barnen önskar. De vill anvÀnda "sin egen" musik mer i skolan.
Rapport för det gestaltande arbetet "Rampljuset" - realityradio
Det finns mÄnga sÄ kallade dokusÄpor, eller realityserier som vi kommer kalla dem i denna rapport, pÄ teve. FrÄn 1995, Äret dÄ realityserien kom till Sverige i och med sÀndningen av ?The Real World Stockholm?, har antalet produktioner inom realitygenren ökat kraftigt. NÀr vi i höstas gjorde en förundersökning gÀllande realityserier (?Den redigerade verkligheten ? en studie i realityseriers berÀttarteknik?) fann vi att radiomediet inte alls hade samma utbud inom realitygenren som teve har.
Bemötandets betydelse för barn med problemskapande beteende i förskolan.
Sammanfattning
Syftet med undersökningen har varit att fÄ en större förstÄelse för hur pedagoger arbetar med naturvetenskap i verksamheten. Jag har valt att anvÀnda mig av en intervjustudie för att förstÄ hur fyra förskolelÀrare vid fyra olika förskolor i Södra Sverige arbetar med naturvetenskap och hur de tolkar den reviderade lÀroplanen. Forskningen pekar pÄ att mÄnga pedagoger finner att naturvetenskap Àr underutvecklat och att mÄnga har negativa erfarenheter frÄn sin egen skolgÄng och att det kan vara en bidragande orsak till att Àmnet inte drivs pÄ ett sÀtt som mÄnga pedagoger hade önskat. Samtliga fyra pedagoger menar att det Àr bara fantasin och kreativiteten som sÀtter stopp för hur ?du? kan göra Àmnet naturvetenskap roligt och lustfyllt..
Ro?st och stra?ke : en analys av och ja?mfo?relse mellan tre folkmusikers ackompanjemang av sin egen sa?ng
FörvÀntanEn berÀttelse om en flicka som Àlskar att lÀsa.Som vÀxer upp och gÄr pÄ en skola dÀr hon fÄr lÀra sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sÀtt som gör att hon kan omsÀtta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgÄr frÄn en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sÀttet. Genom att lÀsa. Och lÀsa igen. Genom att klippa.
Vad hÀnder sen? : Om Montessorielevers förutsÀttningar vid fortsatta studier i grundskolans senare Är.
Syftet med arbetet Àr att undersöka vad Montessorimetoden har för betydelse för de elever som gÄtt sexÄrig skola med Montessoriprofil, nÀr de sedan fortsÀtter till grundskolans senare Är utan denna profil. Metoden för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt elev- och lÀrarintervjuer som underlag för vÄr undersökning. Vi har tolkat elev- och lÀrarintervjuerna utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden. Personer som har inspirerat Maria Montessori till att utveckla Montessorimetoden utgör en teoretisk bakgrund. Undersökningen visar att Montessorielever som insett att det endast Àr de sjÀlva som kan pÄverka sin egen lÀrandesituation vad gÀller kunskapsinhÀmtning, klarar sig vÀldigt bra vid studier i grundskolans senare Är..
Musiken Àr framtiden : En studie om hur musik kan bygga varumÀrkeskapital
Studien visar att strategiskt arbete med musik för att bygga varumÀrkeskapital kan anvÀndas pÄ mÄnga olika sÀtt för att stÀrka varumÀrket. Alla organisationer Àr olika och musik kan hjÀlpa varumÀrken att differentiera sig mot konkurrenterna. Att koppla varumÀrket till musik genererar ett starkare varumÀrkeskapital oberoende av hur stark kopplingen Àr till musiken, förutsatt att organisationen Àr medveten om att musik pÄverkar hur varumÀrket uppfattas. Att stegvis förbÀttra och utveckla anvÀndningen av musik i kommunikationen anser vi Àr av vikt dÄ bÄde den egna marknaden och musikindustrin kontinuerligt utvecklas. Att varumÀrket innehar en egen strategisk musikplattform som uppfattas trovÀrdig av marknaden, anser vi Àr det mest effektiva..