Sökresultat:
6084 Uppsatser om Egen företagare - Sida 41 av 406
Demokrati i skolan - utopi eller möjlighet? En studie av pedagogernas utvecklingsarbete pÄ en förskoleavdelning
Denna studie ligger inom ramen för forskningsomrÄde kring utbildning och lÀrande i vuxenlivet, lÀraryrkets praxislÀrande och utveckling. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa och problematisera samt berÀtta hur lÀrare beskriver sin egen verksamhet i det dagliga samtalet, att upptÀcka mönster i förÀndringsarbetet. Undersökningen fokuserar pÄ följande fenomen: innehÄll i process, lÀrandeprocess och förÀndringsresultatet. Vilka frÄgor lyfts fram i samtalen? Vad Àr det som karakteriserar en lÀrande process? Hur framtrÀder förÀndring i reflekterande samtal? Teori: Deliberativa samtal genom aktionsforskning samt analys via teorin kommunikativt handlande.
KlÀderna gör arbetaren : - En kvalitativ studie över arbetsklÀders symboliska vÀrde
Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka hur olika anstÀllda pÄ en given industri ? kollektivarbetare och tjÀnstemÀn - reflekterar över sina arbetsklÀder och vilket symboliskt vÀrde klÀderna har i deras kontext, samt hur detta pÄverkar deras egen identitet. FrÄgestÀllnigarna arbetet utgÄr ifrÄn Àr: Vilket symboliskt vÀrde har arbetsklÀder för de anstÀllda pÄ den givna industrin? Och, hur pÄverkar arbetsklÀdernas symboliska vÀrde den enskilde individens identitet? Uppsatsens empiri grundar sig pÄ samtalsintervjuer med tre anstÀllda frÄn en industri, och dÀr empirin tolkas utifrÄn sociologiska teoretiska modeller sÄsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp frÄn sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen. De slutsatser som kan dras utifrÄn analysen av empirin, Àr att pÄ denna industri sÄ finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprÀtthÄlls genom arbetsklÀders symboliska vÀrde. ArbetsklÀdernas symboliska vÀrde bestÄr i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fÀlt.
Kan man det man lÀrt sig ? om rymden?
Varför kan vi som vuxna inte mer om rymden? Varför verkar det ibland som om barn i Ă„rskurs tre vet mer? Dessa frĂ„gor ledde oss in pĂ„ Ă€mnet för vĂ„r uppsats. Ăr det sĂ„ att skolans undervisning bygger pĂ„ ytinlĂ€rning och att kunskap inte befĂ€sts pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt? Denna uppsats försöker visa hur undervisning skall ske för att förstĂ„else skall uppnĂ„s och kunskap om rymden ska befĂ€stas och finnas kvar. VĂ„r litteraturgenomgĂ„ng visar hur viktigt det Ă€r att förstĂ„ hur inlĂ€rning sker.
Vardagen som utbildning i trÀningsskolan
För vĂ„r egen utvecklings skull sĂ„ ville vi fördjupa oss inom detta omrĂ„de och vi har anvĂ€nt oss av kontakter som vi sedan tidigare hade upprĂ€ttat. Avsikten med arbetet har varit att ta reda pĂ„ hur vardagen för dessa pedagoger och elever ser ut. Vi har undersökt utmaningarna som finns i trĂ€ningsskolan genom kvalitativa metoder, bĂ„de i intervjuform och i observationsform. Undersökningens resultat visade att de utmaningar som finns Ă€r bland annat den gĂ€llande lĂ€roplanen och just den individualisering som krĂ€vs för elevernas vĂ€lbefinnande. Ăven relationerna pedagogerna i mellan Ă€r av stor vikt.
LÀrares förhÄllningssÀtt till idéskapande i textilslöjd
SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att skapa tydlighet om hur textilslöjdlÀrare i grundskolan förhÄller sig till idéskapande i det inledande arbetet i textilslöjd. Syftet Àr ocksÄ att synliggöra frÄgor kring förhÄllningssÀtt till idéskapande i textilslöjd för att jag som lÀrare ska fÄ verktyg som gör att jag kan erbjuda goda förutsÀttningar för lÀrande. Jag vill Àven synliggöra lÀrarnas egna erfarenheter av idéskapande i egen process. Dessutom vill jag kunna förklara pÄ ett tydligt sÀtt vad idéskapande i textilslöjd Àr. Styrdokument talar om möjligheter till lÀrande i ett idéskapande arbete, men tidigare forskning visar pÄ att idéfasen ofta minimeras till förmÄn för "görande".
?DET ĂR MEDARBETARNA SOM GĂR FĂRETAGET? : - utvecklandet av ett kvalitetsledningssystem med fokus pĂ„ medarbetare i callcenter
Teorier som tar upp medarbetare som en bidragande faktor till produktkvalitet Àr breda och riktar sig mot företag av varierande storlekar frÄn olika branscher. Författarnas syfte har dÀrför varit att utforma en egen modell för medarbetarkvalitet som inriktar sig specifikt mot företag av liknande storlek inom samma bransch. Undersökningen har gjorts pÄ LÀnsförsÀkringar Uppsalas och Sala Sparbanks callcenter. Modellen presenteras i uppsatsens avslutning som KLSM- Kvalitetledningssystem med fokus pÄ medarbetare. KLSM Àr baserad pÄ faktorer som tar hÀnsyn till callcenters sÀrskilda natur och skiljer sig frÄn de generaliserande modellerna..
Hundar och kommunikation
I dagslÀget saknas det erforderlig mÀngd litteratur kring hur en konfliktlös kommunikation mellan hundar och mÀnniskor som inte Àr bekanta med varandra bör inledas. Rapporten syftar till att, med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer, sammanstÀlla information om hundsprÄk och hundars beteende pÄ ett sÀtt som gör att lÀsaren enkelt kan tillgodogöra sig innehÄllet. Rapporten innehÄller Àven en fördjupning som erbjuder lÀsaren en möjlighet till bredare kunskap om de bakomliggande faktorer som pÄverkar hundars beteende. Rapportens bygger pÄ en omfattande litteraturstudie som har resulterat i en förenklad och en fördjupad del, dÀr lÀsaren sjÀlv kan styra sin egen kunskapsinhÀmtning..
Utvecklingssamtal i ett mÄngkulturellt samhÀlle
I arbetet med denna studie har jag genom intervjuer och enkÀter undersökt vad utlandsfödda personer som har barn i den svenska skolan, har för erfarenheter och Äsikter om utvecklingssamtal, bÄde i hemlandet och hÀrifrÄn Sverige. Intervjupersonerna har bland annat tillfrÄgats om huruvida de har varit med om utvecklingssamtal under sin egen studietid i hemlandet. De har ocksÄ tillfrÄgats om vad de har för tankar kring de utvecklingssamtal de varit med om under sina barns studietid och vad de har för syn pÄ den svenska skolan. Resultatet blev övervÀgande positivt, Àven om vissa hade en del negativa erfarenheter. Intervjupersonerna har vidare tillfrÄgats om sin syn pÄ den svenska skolan..
"I have become cynical..." VÄrdpersonalens kÀnslor gentemot patienter som skadar sig sjÀlva : En litteraturstudie
Bakgrund: Patienter som avsiktligt skadar sin egen kropp blir allt vanligare inom dagens sjukvÄrd. SjÀlvskada innebÀr att personer tillfogar yttre skador pÄ sin egen kropp med olika föremÄl, och kommer dÀrmed inte enbart i kontakt med psykiatrin, utan Àven med den somatiska vÄrden. DÀrför Àr det av vikt att Àven sjuksköterskor inom den somatiska vÄrden kan ge dem en god vÄrd. MÀnniskor som skadar sig sjÀlv har ofta traumatiska erfarenheter i sin bakgrund och det krÀver att sjuksköterskan bÄde kan behandla och se bakom de fysiska skadorna för att hjÀlpa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vÄrdpersonalens kÀnslor gentemot patienter som skadar sig sjÀlva.
Framtidens företagare : en diskurs analys av unga företagare i tidningar om företagande
Hur framstÀller man idé om företagande för unga? Vi har med hjÀlp avden kritiska diskusanalysen analyserat tidningar om företagande för att se hur de, via sin egen positionering i företagsdiskursen, framstÀller idén om företagande för unga. Varför Àr samhÀllet intresserat av att sÄ mÄnga ska starta företag idag? I uppsatsen analyseras en möjlig förÀndring nÀr det gÀller synen pÄ ungdomar: frÄn problem till ett nytt ideal som betonar entreprenörskap och företagande. Uppsatsen undersöker bredden och innehÄllet i denna diskurs..
LÀsförstÄelse kan försÀmras av att lyssna pÄ sjÀlvvald musik
Denna studie undersöker om musik kan pÄverka resultatet pÄ ett lÀsförstÄelseprov. Det finns tidigare forskning som tyder pÄ att musik Àndrar vÄrt kÀnslomÀssiga tillstÄnd vilket i sin tur kan pÄverka vÄr kognitiva förmÄga. Försöket bestod av att 64 gymnasieelever fick utföra tvÄ lÀsförstÄelseprov, ett i tystnad och ett nÀr de fick spela sin egen musik genom sina egna musikspelare. Efter varje prov fick deltagarna fylla i ett formulÀr med kontrollfrÄgor gÀllande deras prestation och studievanor. Det fanns en signifikant interaktion mellan musik och deltagarnas vana att studera med musik, sÄ att de vana presterade sÀmre med musik jÀmfört med tystnad..
Reklamens roll i ett genussamhÀlle - En studie med sexualisering inom media i fokus
Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att kvinnor pÄverkas av medieidealet i större utstrÀckning Àn mÀn. Detta med anledning av tidigt satta könsrollsförvÀntningar som Àn idag tydligt framkommer i reklam. VÄr studie visar att kvinnor upplever en större rÀdsla för att inte kunna leva upp till förvÀntningar skapade av media. Vi mÀrker att mÀn hyllar kvinnliga skönhetsideal samtidigt som de för egen del förhÄller sig mer distansierat till ideal satta i reklam..
?De kallade mig lat?. - Hur fyra f.d. elever i matematiksvÄrigheter ser pÄ sin egen matematiska inlÀrning
BakgrundSkolans styrdokument belyser att de som arbetar i skolan har ansvar för att alla elever fÄr den hjÀlp de behöver för att uppnÄ uppsatta mÄl. I grundskolans kursplan för matematik stÄr det att utbildningen i matematik skall ge elever förutsÀttningar till att praktisera och samtala kring matematik i meningsfulla och relevanta situationerSyfteStudiens syfte var att undersöka hur f.d. elever i matematiksvÄrigheter sÄg pÄ sin egen matematiska inlÀrning. Vi har haft som mÄl i denna studie att titta pÄ vilket bemötande f.d. elever fÄtt i grundskola och gymnasium.
Flexibel för vem eller vad och till vilket pris? : En kvantitativ studie om flexibel arbetstid, hushÄllsarbete, jÀmstÀlldhet och konflikter.
FrÄgestÀllningarna som presenteras i uppsatsen Àr om flexibel arbetstid kan leda till att kvinnor och mÀn delar mer jÀmstÀllt pÄ hushÄllsarbetet samt om flexibel arbetstid pÄverkar konflikterna i hushÄllet om fördelningen av hushÄllsarbetet och hur parterna arbetar. Bakgrunden till detta Àr att flextid i debatt framstÀlls som nÄgot sjÀlvklart positivt. Ett hjÀlpmedel för kvinnor att uppnÄ balans mellan arbete och familj. NÄgot som i sin tur skulle öka jÀmstÀlldheten i hemmet och förbÀttra kvinnors situation pÄ arbetsmarknaden.UtifrÄn den teoretiska referensramen och den tidigare forskningen formuleras tvÄ hypoteser:1.Flexibel arbetstid har ingen betydelse för fördelningen av hushÄllsarbete.2.Flexibel arbetstid minskar meningsskiljaktigheter med partnern nÀr det gÀller hushÄllsarbete och/eller egen och partners arbetstid.Syftet med uppsatsen Àr att testa om flexibel arbetstid leder till ökad jÀmstÀlldhet i hemmet samt mindre slitningar mellan familj och arbetsliv.Studien Àr kvantitativ och baseras pÄ den femte och senaste av levnadsnivÄundersökningarna; LNU 2000 som bygger pÄ intervjuer med 5411 personer om deras levnadsvillkor.I undersökningen medverkar alla yrkesverksamma kvinnor som har en yrkesverksam partner (man) vilket Àr 919 stycken. Av dessa 919 kvinnor har 58 procent flexibel arbetstid.I den första analysen var syftet att granska sambandet mellan flexibel arbetstid och fördelningen av hushÄllsarbetet.
"Tack för dagens rapport om ditt liv" : En studie om relations- och identitetsskapande mellan bloggare och blogglÀsare i tvÄ av Sveriges största bloggar
Genom en transitivitetsanalys och en analys av sprÄkhandlingar samt textjag och textdu har jag undersökt hur bloggare och blogglÀsare anvÀnder sig av sprÄket för att skapa relation och identifiera sig med varandra i tvÄ av Sveriges största bloggar, Blondinbella och Kissie. I undersökningen tar jag mig an tvÄ blogginlÀgg samt femton kommentarer frÄn vardera av de tvÄ bloggarna.Resultatet visar att blogginlÀgg och bloggkommentarer innehÄller merparten materiella processer vilket innebÀr att blogginlÀgg och bloggkommentarer Àr förankrade i tid och rum, resultatet visar ocksÄ att förstadeltagaren Àr av personlig karaktÀr. Av resultatet framkom att blogginlÀgg och bloggkommentarer byggs upp med hjÀlp av pÄstÄenden som förvÀntas accepteras eller ifrÄgasÀttas, av textens mottagare men Àven ett antal uppmaningar och frÄgor som krÀver handling av den som uppmanas eller tillfrÄgas. En analys av blogginlÀggen och bloggkommentarernas textjag och textdu visade att ett vanligt sÀtt för bloggare och blogglÀsare att markera sin egen nÀrvaro i texten Àr genom anvÀndningen at pronomenet jag medan ett vanligt sÀtt att tilltala nÄgon Àr genom anvÀndningen av pronomenet du.Efter genomförd textanalys kunde jag konstatera att sprÄket spelar en direkt avgörande roll i relationen mellan blogg och blogglÀsare och Àven hur dessa identifierar sig med varandra. Relationen mellan bloggare och blogglÀsare Àr av personlig karaktÀr och byggs upp genom att mÀnniskor delar personliga erfarenheter, kunskaper, kÀnslor eller tankar med varandra men Àven genom att bloggare och blogglÀsare tilltalar varandra direkt.