Sökresultat:
6216 Uppsatser om Egenćtgärder - Sida 5 av 415
Kulturella och religiösa faktorer i sjuksköterskans bemötande/omvÄrdnad av döende
Syftet med studien var att granska och sammanstÀlla kvalitativa artiklar för att fÄ kunskap om vilken kulturell och religiös kunskap samt förstÄelse man som sjuksköterska bör ha, dÄ man möter och vÄrdar döende patienter frÄn andra kulturer och religioner Àn sin egen.Vi ville Àven fÄ veta vilken syn judar, muslimer och buddhister har pÄ döden och döendet i samband med sin egen eller sina anhörigas död..
GymnasielÀrarnas upplevelser av egen och elevernas motivation
Syftet med fokusgruppstudien var att undersöka gymnasielÀrares upplevelser av den egna motivation samt att ta reda pÄ vilka faktorer de anser pÄverkar elevernas motivation i undervisning och lÀrande. Resultaten visade, i enlighet med tidigare forskning, att de frÀmsta motivationsskapande faktorerna för eleverna Àr en god relation mellan lÀrare och elev, att eleverna fÄr möjlighet att vara delaktiga i undervisningen samt möjlighet till olika val i undervisningen. LÀrarnas egen motivation visades öka av att undervisa och av möten med eleverna. Motivationen minskade dock av otrygg arbetsmiljö, otrygga arbetsförhÄllanden och arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra. LÀrarna upplevde att deras egen motivation och engagemang i arbetet pÄverkade elevernas motivation och engagemang..
Kan konsulter ersÀtta egen personal? : - Sett ur en personalekonomisk synvinkel
Titel: Kan konsulter ersĂ€tta egen personal? ? Sett ur en personalekonomisk synvinkel.Datum: 2013-05-29LĂ€rosĂ€te: MĂ€lardalens högskola, VĂ€sterĂ„sInstitution: Akademin för ekonomi, samhĂ€lle och teknik (EST)NivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare: Sofie Lindskog Jenna NiemiHandledare: Ulla PetterssonExaminator: Cecilia ErixonNyckelord: Personalekonomi, bemanningsföretagProblemformulering: Ăr rekrytering en viktig faktor för företagen i valet mellan att anstĂ€lla egen personal eller hyra in konsulter? PĂ„verkar den tredje parten relationen mellan företag och konsult nĂ€r företagen hyr in personal frĂ„n bemanningsföretag? Vad föredrar företagen, anstĂ€lla egen personal eller hyra in konsulter?Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka företagets syn pĂ„ anstĂ€llning av egen personal i stĂ€llet för att hyra in konsulter till företagets ekonomiavdelning.Metod: För att uppnĂ„ syftet med denna studie sĂ„ anvĂ€nde vi oss av en kvalitativ metod för att fĂ„ en djupare förstĂ„else av Ă€mnet. Vi inhĂ€mtade vĂ„rt material till referensramen frĂ„n litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska kĂ€llor. Material till empirin har hĂ€mtats frĂ„n intervjuer med fyra olika företag.Slutsats: Valet mellan att anstĂ€lla egen personal eller hyra in konsulter Ă€r vĂ€ldigt individuellt. Oftast beror det pĂ„ vilken ekonomisk situation företaget befinner sig i och hur marknadsstrategiska de Ă€r nĂ€r det gĂ€ller rekrytering.
KÀnslan av sammanhang och tilltro till sin egen förmÄga hos patienter med stroke och patienter med kronisk njursvikt : En empirisk studie
Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och jÀmföra skattning av kÀnslan av sammanhang och tilltro till sin egen förmÄga hos patienter med stroke respektive kronisk njursvikt.Metod: FrÄgeformulÀren GSE och SOC anvÀndes för att mÀta tilltro till sin egen förmÄga samt kÀnsla av sammanhang hos patienter med stroke (n=63) och patienter med kronisk njursvikt (n=54). Deltagarna valdes ut frÄn diagnosregistret ICD 10 frÄn ett landsting i Mellansverige.Resultat: BÄda patientgrupperna skattade högst pÄ delskalan SOC-begriplighet och lÀgst pÄ delskalan SOC-meningsfullhet. Det fanns signifikanta skillnader mellan yngre och Àldre patienter med stroke gÀllande skattning av delskalan begriplighet. Det fanns dock inga signifikanta skillnader mellan yngre och Àldre patienter med kronisk njursvikt. BÄda patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmÄga ungefÀr lika högt.Slutsats: Resultatet av denna studie visar att Àldre strokepatienter upplever sig ha större begriplighet Àn yngre patientervilket kan bero pÄ livserfarenhet vilket stÀmmer överens med tidigare studier.
Make not waste: rethink, recycle & redesign
I den hÀr uppsatsen kommer jag berÀtta om min process att skapa nÄgot nytt och unikt av sÄdant som i vanliga fall anses ha gjort sitt. Syftet med den hÀr processen har varit att vidga mina vyer nÀr det gÀller material och deras anvÀndningsomrÄden. Att utveckla min egen stil samt inspirera andra att se möjligheter med att ÄteranvÀnda och ta tillvara pÄ sÄdant som redan finns i vÄr omgivning. Att kunna se pÄ föremÄl med nya ögon och placera in dem i nya sammanhang, Àr nÄgot vi alla behöver lÀra oss mer av. BÄde för vÄr egen skull och för vÄr omgivnings bÀsta..
LÀrarens tydliga mÄl : För vems skull genomför elever uppgifter i skolan?
SammandragDen hÀr uppsatsen bygger pÄ en enkÀtundersökning och intervjuer för att försöka ta reda pÄ vad elever har för mÄl nÀr de genomför uppgifter i skolan. För vems skull genomför de uppgifter, för sin egen eller för att behaga lÀraren? Det jag kom fram till Àr att det varierar vÀldigt mycket. MÄnga elever jagar betyg och dÄ framför allt för sin egen skull, medan andra jobbar enligt parollen minsta möjliga jobb för att behaga lÀraren och eventuellt fÄ ett godkÀnt betyg med minimal arbetsinsats. VÀldigt mÄnga elever har ocksÄ ganska smÄ förvÀntningar inför en uppgift i skolan.
Tre chefers hÀlsa utifrÄn deras egen chefsnivÄ
HÀlsa Àr ett begrepp som har förÀndrats över tid. Chefers hÀlsa har diskuterats en hel del men dÀremot har inte chefsnivÄns betydelse för den egna upplevda hÀlsan diskuterats. Syftet med denna studie var att beskriva tre chefers upplevelser av egen hÀlsa frÄn deras egen chefsnivÄ. Metod: Den empiriska studien genomfördes genom tre kvalitativa intervjuer i form av en halv (semi) strukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av en manifest innehÄllsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier; krav och kontroll, stödets betydelse samt chef och ledarroll.
SAMHA?LLSANDA, MONSTERRENOVERINGAR OCH STUKADE SJA?LVFO?RTROENDEN : En kritisk diskursanalys av amerikansk va?lgo?renhets-TV
Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.
Att skapa sin egen matematikundervisning : En studie kring hur lÀrarstudenter utvecklas som matematiklÀrare under VFU
Syftet med studien Àr att undersöka lÀrarstudenters matematiklÀrarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som Àr avgörande för deras utveckling stÄr i fokus. Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer. SÄdana genomfördes med 4 lÀrarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lÀrares socialisation in i yrket och lÀrares kunskap.
Barns tankar om musikundervisning
Syftet med detta arbete Àr att undersöka barnens egna syn pÄ skolans musikundervisning i förhÄllande till sin egen musiksmak? Vi har intervjuat barn i Ärskurs tre och fyra om deras musiklektioner samt deras personliga musiksmak. Den huvudsakliga frÄgestÀllning vi har utgÄtt frÄn Àr "Hur ser barn pÄ musikundervisningen i förhÄllande till sin egen musiksmak?". Vi har kommit fram till att nÀstan alla barnen som ingÄtt i vÄr undersökning Àr nöjda med musikundervisningen men att de samtidigt vill att den ska innehÄlla mer populÀrmusik.
Fyra revisorers upplevelser av arbetsrelaterad stress
Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.
WP-Edit
Det hÀr Àr till för att skapa ett system dÀr andra webbutvecklare kunde skapa sina hemsidor online. Det webbutvecklaren inte behöver tÀnka pÄ Àr att ha en egen webbserver, vilket kan vara ett problem för mÄnga om dom sitter vid datorer med begrÀnsade rÀttigheter sÄ att dom inte kan ladda ner och installera en webbserver. En annan bra fördel Àr att webbutvecklaren kan logga in vart som helst, nÀr som helst och redigera koden till en hemsida. Skulle webbutvecklaren vilja ha sitt projekt pÄ en egen webbserver, gÄr det enkelt att ladda ner projektet..
Apparatlarm och ljudniva?er i intensivva?rdsmiljo?n : - a?tga?rder fo?r att fo?rba?ttra patientens miljo?
Syftet med denna studie var att beskriva ljudniva?er och ja?mfo?ra huruvida ljudniva?erna fo?ra?ndras om apparatur flyttas vid en patientplats pa? intensivva?rdsavdelning. Detta underso?ktes genom att simulera en flytt av o?vervakningsutrustningen pa? en verklig, belagd intensivva?rdssal och sedan ma?ta ekvivalent ljudniva?, maximal ljudtrycksniva? och antal ljudtoppar vid tva? ma?tpunkter kring patienten. Parallellt med denna studie gjordes en observationsstudie da?r larm fra?n apparatur identifierades och ra?knades.
PATIENTERS UPPLEVELSER AV VAD SOM LINDRAR PREOPERATIV ORO ELLER ?NGEST. En litteraturstudie
Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som
ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ
oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter
operation.
Drivkrafter till den lokala maten : nÀtverket pÄ Bondens egen Marknad i Uppsala
I en tid dÀr allt fler smÄ lantbruk lÀggs ner till fördel för storskaliga gÄrdar har motreaktioner som Bondens egen Marknad vuxit fram. Den hÀr kandidatuppsatsen Àr en samhÀllsvetenskaplig studie utförd genom kvalitativa metoder. Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt som Bondens egen Marknad i Uppsala hjÀlper smÄskaliga producenter.
Producenterna fÄr ta del av en mÀngd fördelar genom sin försÀljning pÄ marknaden. PÄ marknadsplatsen fÄr de direkt kundkontakt med kunden, vilket öppnar upp för nya försÀljningskanaler och ger producenten chansen att fÄ feedback pÄ sina produkter. Att vara en del av marknaden ger deras produkter en ?kvalitetsstÀmpel?.