Sök:

Sökresultat:

50 Uppsatser om Eftertest - Sida 4 av 4

Effekten av betainsupplementering på prestationsförmågan hos vältränade cykelatleter

Bakgrund: Syftet med denna studie var att undersöka effekten av sju dagars tillskott av betain (2,5 gram/dag) på prestationsförmågan i idrottsspecifika tester för manliga vältränade cykelatleter.Metod: Sex (n=6) manliga testpersoner (genomsnitt ± standardavvikelse ålder, 31,7 ± 10,2 år; längd, 188,2 ± 3,6 cm; kroppsvikt; 82,5 ± 7,6 kg; fettfri massa, 71,6 ± 7,3 kg) genomförde förtester bestående av fem counter movement jumps, fyra stycken 12 s wingate-sprinter med 2,5 minuters aktiv vila följt av fem ytterligare counter movement jumps. De blev sedan indelade slumpmässigt i betain- eller placebogrupper. Första testet etablerade basvärden och Eftertest ?1? samt ?2? föregicks med antingen sju dagars tillskott med placebo (2,5 g maltodextrin plus 12,5 mg riboflavin) eller betain (2,5 g trimetylglycin plus 12,5 mg riboflavin). Riboflavin användes för att undanröja den fiskliknande doften som kan uppstå vid tillskott av betain.

Upprepad läsning i helklass : hur påverkas elevers ordavkodningsförmåga?

Denna studie är inriktad mot ordavkodning vilket är en nödvändig faktor för god läsfärdighet. Redan från årskurs ett ger en snabb ordavkodningsförmåga en god prognos för elevers fortsatta läsutveckling. Studiens syfte är att undersöka om tre veckors intensiv upprepad läsning i helklass har positiva effekter på elevers ordavkodningsförmåga på vårterminen i årskurs ett. Upprepad läsning avses i denna studie när två elever läser högt för varandra i helklass. 28 elever i en undersökningsgrupp fick, varje morgon under tre veckor, läsa samma text fyra gånger vid det första lästillfället, och ytterligare en gång nästkommande dag.

Den bästa träningen är den som blir av : En jämförelse mellan hemträning och ledarledd gruppträning

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att jämföra eventuella skillnader i deltagarfrekvens, muskelstyrke- och konditionsutveckling mellan en grupp som utför ett hemträningsprogram gentemot en grupp med ledarledd träning. Båda grupperna utförde dessutom två separata förtest och ett Eftertest av styrka och kondition. Frågeställningarna var: Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors hemträning?  Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors ledarledd gruppträning? Hur såg deltagarfrekvensen ut i de båda grupperna? MetodDen ledarledda gruppträningen fullföljdes av 37 pensionärer (30 kvinnor och 7 män) i åldrarna 65-82 år (medelvärde för ålder 72,9 år och BMI 27,3). Den individuella hemträningen fullföljdes av 27 pensionärer (15 kvinnor och 12 män) i åldrarna 65-91 år (medelvärde för ålder 73,0 år och BMI 26,4).

Samma arbete, med mer samarbete : En fallstudie om hur Kundcentrerad planering kan tillämpas i syfte att öka patientdelaktighet inom kommunal hemsjukvård

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att jämföra eventuella skillnader i deltagarfrekvens, muskelstyrke- och konditionsutveckling mellan en grupp som utför ett hemträningsprogram gentemot en grupp med ledarledd träning. Båda grupperna utförde dessutom två separata förtest och ett Eftertest av styrka och kondition. Frågeställningarna var: Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors hemträning?  Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors ledarledd gruppträning? Hur såg deltagarfrekvensen ut i de båda grupperna? MetodDen ledarledda gruppträningen fullföljdes av 37 pensionärer (30 kvinnor och 7 män) i åldrarna 65-82 år (medelvärde för ålder 72,9 år och BMI 27,3). Den individuella hemträningen fullföljdes av 27 pensionärer (15 kvinnor och 12 män) i åldrarna 65-91 år (medelvärde för ålder 73,0 år och BMI 26,4).

Naturvistelse och fysisk aktivitet som medel för koncentration? : en experimentell cross-over studie

SammanfattningSyfte:Syftet med denna studie var att undersöka om måttlig fysisk aktivitet hade en akut, mätbar påverkan på koncentrationsförmågan. Vidare var syftet att undersöka om vistelse i naturen/och eller bullrig trafikmiljö hade någon ytterligare/särskild påverkan. Slutligen fanns ett syfte att undersöka om det fanns ett samband mellan deltagarens uppfattning av aktuell koncentrationsförmåga och testresultat.Frågeställningar:? Ökar måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter den kognitiva förmågan med avseende på logik och matematisk problemlösning?? Ökar måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter förmågan till uppmärksamhet med avseende på selektivitet och vakenhetsgrad?? Ger promenad i skogsmiljö ytterligare eller annan effekt jämfört med promenad i stadsmiljö?? Finns det ett samband mellan bra resultat på logik/matematiktestet och deltagarens upplevda koncentrationsförmåga?Metod:Urvalet bestod av kvinnor och män i åldern 22 till 49 år. 14 kvinnor och 6 män deltog.

<- Föregående sida