Skånelandskapen är en mycket omdiskuterad landsdel i Sverige. Norra Åsbo var ett gränsområde mellan Skåne och Småland under skånska kriget 1675-1679 vilket gjorde bygden till ett utsatt område. Gränsbygden blev plundrad och bränd av både svenskar, danskar och snapphanar, många förlorade allt de ägde. Norra Åsbos dombok från 1680 innehåller mycket information om trakten och hur människorna påverkades och använde krigets omfattning på tinget vid rättsfall. Hur hanterades denna traumatiserade händelse av allmogen och av överheten? Söktes rättvisa, försoning eller sattes händelsen helt enkelt i skymundan för att glömma vad som hänt? Studien har gjorts för att söka efter hur kriget behandlats och omtalats på tinget. .

Syftet med examensarbetet är att få en ökad insikt i diskussionen som förs bland internationella författare angående krigsdrabbade barn. Litteraturen presenteras ämnesvis och läsaren får möta de ämnen som författarna för fram. De diskuterar frågor kring barnsoldater, vilka olika effekter krig har på barn och hur dessa ska avhjälpas. Författarna ger även exempel på preventiva insatser och handlingsprogram i Efterkrigstid och hänvisar genomgående till internationell rätt. Arbetet genomförs som en litteraturstudie och genom en slags innehållsanalys jämförs författarnas olika åsikter.

Att många barn världen över mist rätten till sitt biologiska hushåll och att flera befarar att hamna i samma situation är ingen nyhet. I Bosnien- Hercegovina råder en kaotisk Efterkrigstid som satt sina spår på familjebanden. Detta i form av att gemenskapen familjemedlemmar emellan blir allt svagare eller löses upp. För två år sedan byggdes ett Familjecenter för stigmatiserade familjer vars mål är att stärka familjeband och ge hushållets medlemmar ny hopp. Jag blev väldigt nyfiken på detta Center speciellt eftersom det var så annorlunda från andra Sociala Välfärdscenter i staden.

Att många barn världen över mist rätten till sitt biologiska hushåll och att flera befarar att hamna i samma situation är ingen nyhet. I Bosnien- Hercegovina råder en kaotisk Efterkrigstid som satt sina spår på familjebanden. Detta i form av att gemenskapen familjemedlemmar emellan blir allt svagare eller löses upp. För två år sedan byggdes ett Familjecenter för stigmatiserade familjer vars mål är att stärka familjeband och ge hushållets medlemmar ny hopp. Jag blev väldigt nyfiken på detta Center speciellt eftersom det var så annorlunda från andra Sociala Välfärdscenter i staden.

An inquiry into the post-war European aesthetic and political landscape should take the international organization Unesco?s colour reproductions and travelling exhibitions of paintings into consideration. In these, the organization implements André Malraux? idea of the ?imaginary museum? as a framework for a future cosmopolitical, aesthetic (and utopian) community. During the late 1940?s, the Swedish government also discusses the need for raising an ?aesthetic awareness? amongst their citizens as a consequence to a poor knowledge in the fine arts.

Införandet av självbetjäningsbutiker under tidig Efterkrigstid var starten på något nytt.Butikerna utvecklades från att ha varit betjäningsbutiker till självbetjäningsbutiker. Införandetav olika tekniker har ständigt påkallats och något som introducerades cirka 80 år efterEfterkrigstiden var självscanningen. Denna teknik innebär att konsumenterna själva kanscanna produkter i butiken som de ska inhandla och sedan packa ner dem organiserat i påsaroch betala på ett enkelt sätt. Denna teknik spar tid åt konsumenterna samtidigt som han/honkan följa priset på displayen på varje enskild produkt och även se den totala summan iscannern.Vår underökning grundar sig på vår problemformulering där vi vill ta reda på hurpriskänsliga och prismedvetna konsumenterna är vid användandet av självscanning i störredagligvarubutiker. Två av de stora aktörerna på marknaden är Maxi Ica Stormarknad ochCoop Forum.

I uppsatsen undersöks den period då den svenska ekonomin uppnår den fulla sysselsättning som sedan blev normen för hela Efterkrigstiden. I arbetet genomförs en sammanställning av fackföreningarnas arbetslöshetsstatistik som publicerats i Sociala meddelanden varje månad under perioden 1935-1948. Materialet har därefter bearbetats och utifrån förbundsredovisningen har arbetslöshetsserier skapats för sju av industrins delbranscher. Utifrån bearbetningen sammankopplas arbetslöshetsstatistiken för respektive sektor med de uppgifter om förädlingsvärden, sysselsättning och löner som publicerats i den officiella industristatistiken och som ett resultat av arbetet med svenska historiska nationalräkenskaper.Med hjälp av materialet prövas två hypoteser som kan härledas från den  Nykeynesianska teorin för arbetsmarknaden. Den första hypotesen berör sambandet mellan löneutrymme, löner och arbetslöshet.