Anställningsbarhet anses vara av värde för flera intressenter, däribland samhället, företagen och individen. Vårt examensarbete behandlar anställningsbarhet för studie- och yrkesvägledare. Vi har uppmärksammat att konkurrensen om vägledningstjänster är hård i Skåne. Vi ämnade därför undersöka vad som gör en studie- och yrkesvägledare, eller annan aspirant till vägledningstjänster, anställningsbar. Vi begränsade oss dock till att undersöka vad som ökar möjligheten för en studie- och yrkesvägledare att bli kallad till just anställningsintervju, för vägledningstjänster.

"Att skapa bra arbetsplatser för både kvinnor och män, mammor och pappor är en överlevnadsfråga för svenska företag. Vi står inför en brist på arbetskraft i takt med att de stora fyrtiotalistkullarna börjar gå i pension om några år. Framsynta företag inser att både pappor och mammor blir föräldrar." Citatet ovan är hämtat ifrån en rapport gjord av Svenskt Näringsliv. I rapporten behandlas olika goda exempel från arbetslivet på hur arbetsgivare kan underlätta ledighet för föräldrar. Detta menar rapporten är särskilt viktigt för kvinnor då dessa generellt tar mer ansvar för familjen.

Det svenska pensionssystemet är uppbyggt av tre delar: ett eventuellt eget pensionssparande, en tjänstepension samt den allmänna pensionen som i sin tur består av en inkomstpensionsdel samt en premiepensionsdel. Varje individ kan själv bestämma över sin premiepension och det finns cirka 800 fonder att välja mellan. Fondrisk innebär hur mycket värdet på fonder varierar över tid. En fondportfölj bör vara uppbyggd av en blandning mellan räntefonder och aktiefonder för att hitta en bra balans.Syftet med uppsatsen var att undersöka hur riskpreferenserna hos privatpersoner ser ut gällande placeringen av premiepensionen. Kön, ålder och utbildning var variabler som användes för att undersöka hur risknivån ser ut.En deduktiv ansats tillämpades eftersom en kvantitativ studie gjordes med statistik från Pensionsmyndigheten.

Bakgrund: Inom politik och media beskrivs unga arbetslösa som oengagerade, lågutbildade och socialt inkompetenta. Denna uppfattning förstärks när allt fler unga inte lyckats komma in på arbetsmarknaden och blir långvarigt arbetslösa. För att åtgärda problemet att ta sig in på arbetsmarknad, sätts de in på arbetsmarknadsåtgärder. Stämmer medias bild över verkligheten? Hur ser åtgärderna egentligen ut och hur påverkas de unga vuxna över tid som arbetslös? Ligger ansvaret för arbetslösheten på personerna själva eller finns det andra bakomliggande faktorer? Hur kan systemet eventuellt förbättras? Metod: För att ta reda på svaren har vi gjort en systematisk litteraturstudie där vi använt oss av 29 artiklar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad eleverna på gymnasiet anser vara viktigast att lära sig inom historieämnet samt att se vilken skillnad det finns mellan de elever som har föräldrar med förgymnasial utbildning, föräldrar med gymnasial utbildning och föräldrar med Eftergymnasial utbildning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en enkätundersökning i fyra olika klasser; en barn- och fritidsklass, en naturvetenskaplig klass och två samhällsvetenskapliga klasser. En jämförelse har sedan gjorts med andra liknande undersökningar, t.ex. Youth- and history-undersökningen från 1995 och Sture Långströms undersökning från 2000. Resultaten från min undersökning och de andra pekar på att eleverna anser att det är viktigast och mest intressant med nutidshistoria i Europa och Sverige.

Politiker och tjänstemän, forskare, skolledare och lärare ? alla älskar grupparbeten och därmed kollektivt lärande. För den enskilde eleven blir det däremot problem när det som huvudsakligen ska bedömas är processen, eftersom betygen ska sättas individuellt och lärarens möjlighet att få insyn i processen är begränsad. Skillnaden mellan ett MVG och ett G i en kurs på 200 poäng är så mycket som 1,6 meritpoäng av slutbetygets maximala meritvärde på 20. Ett betyg i en enskild kurs kan alltså få stor betydelse för en elevs möjlighet att i framtiden kunna komma in på en populär Eftergymnasial utbildning. Detta examensarbete har undersökt nya metoder för att bättre säkerställa en likvärdig bedömning vid projektbaserade grupparbeten på Medieprogrammet, och hur dessa metoder upplevdes av eleverna jämfört med våra traditionella sätt att mäta kunskaper och prestationer.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka elevers självskattade kunskap i förhållande till målen i den nationella kursplanen för kursen Idrott och hälsa A. Samt om detta skiljer sig mellan en storstad och en mindre stad.Stämmer elevernas självskattade kunskap överrens med de nationella målen som ska vara uppnådda efter avslutad kurs i Idrott och hälsa A 100 p?Hur skiljer sig den självskattade kunskapen hos eleverna i en storstad respektive mindre stad?MetodI denna studie har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkäter. En kvantitativ undersökning var lämplig för studien då den behandlade en bred syn på elevernas självskattade kunskaper beträffande uppnåendemålen inom kursen Idrott och hälsa A. Totalt deltog 170 elever i gymnasiet från åtta klasser, varav fyra klasser var från en storstad och fyra var från en mindre stad.

Byggbranschen är en av de mest könssegregerade branscherna på den svenska arbetsmarknaden, vilket innebär att män och kvinnor återfinns inom olika yrkesgrupper och därmed har olika möjligheter och villkor. Prognoser beräknar demografiska förändringar de närmsta femtio åren och ett krympande arbetskraftutbud av individer i arbetsför ålder. Därmed blir det allt viktigare för arbetsgivare att utforma hållbara HR-strategier och en strategi som kan hjälpa dem i den hårda konkurrensen kring en krympande arbetskraft är Employer Branding. Begreppet myntades 1996 av Tim Ambler och Simon Barrow och grundtanken är att marknadsföra företaget som den bästa arbetsplatsen att arbeta på, både mot anställda och arbetssökande.Syftet med uppsatsen är att analysera hur tre företag inom byggindustrin använder sig av Employer Branding, samt hur strategin används för att anställa kvinnor. Genom min studie vill jag också synliggöra den horisontella könssegregering som finns i byggindustrin.

Alkohol är en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död. Problem associerade till alkoholkonsumtion kostar årligen miljarder för det svenska samhället. Organiserad idrott har föreslagits som en arena för att förebygga alkoholkonsumtion bland ungdomar, men mer kunskap behövs om var insatser gör bäst nytta, exempelvis inom lag- eller individuell idrott.Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i alkoholkonsumtion bland 16- till 18-åriga ungdomar som är aktiva i lagidrott respektive individuell idrott.Studien hade en tvärsnittsdesign där grupper jämfördes. Urvalet bestod av 44 ungdomar, 28 pojkar och 16 kvinnor, mellan 16 och 18 år och som var aktiva inom lag- eller individuell idrott. Ett strategiskt urval användes för att göra grupperna så lika som möjligt med avseende på viktiga förväxlingsfaktorer.

Abstrakt Gustafsson Peter (2010) En studie i hur kursplanen används av lärare i gymnasieskolan (The syllabus ? how is it used by teachers?). Skolutveckling och ledarskap, SÄLIII:3 Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur kursplaner används av lärare i gymnasieskolans yrkesprogram och se om det finns skillnader som är intressanta i sättet att arbeta med dem. Tanken är att ta reda på hur lärare använder kursplanen, som är ett viktigt underlag och styrinstrument för att skapa kurser för elever på våra skolor i Sverige. Kursplanen är ett underlag som skall ge information om vilka kunskaper eleven skall uppnå (vilka är inlagda som kursmål) samt vilka betygskriterier som finns för att en likvärdig bedömning skall uppnås när det gäller betyg nationellt i hela vårt land. Samtidigt är det meningen att kursplanen ska kunna ligga som en grund, för att en ?infärgning? av kursen skall vara möjlig att göra, för att spegla och motsvara den lokala ortens eller närområdets behov.

Vid EU:s toppmöte i Lissabon i mars år 2000 enades de aktuella medlemsländerna om att unionen år 2010 ska vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Den fria rörligheten framhålls av många ekonomer och samhällsdebattörer som en viktig faktor för regionens ökade tillväxt och utveckling. I denna studie behandlas Lissabonstrategins inverkan på unga vuxna, i detta fall gymnasiestuderande, på den europeiska utbildnings- och arbetsmarknaden. Studiens empiriska undersökning utreder vilka geografiska horisonter tio gymnasiestuderande på två svenska utlandsskolor i Spanien har gällande sin framtida studie- och yrkessituation. Dessa redan ?internationaliserade? elever kan antas vara idealiska medborgare i en region som uppmuntrar fri rörlighet och ökade gemensamma lösningar över nationsgränserna. Enligt Högskoleverket föreligger ett behov av en ökad internationalisering av såväl studie- och yrkesvägledarutbildningen som dessa yrkesverksamma.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en Eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Många av dagens ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden som en följd av att de saknar tidigare arbetslivserfarenhet eller Eftergymnasial utbildning. Detta kan vara en förklaring till att allt fler väljer att studera vidare på universitet eller högskola. På programmet med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor vid Uppsala universitet har man låtit avsätta 30 procent av platserna för sökande med minst fyra års tidigare arbetslivserfarenhet. Detta innebär att en del av studenterna på programmet har arbetat i minst fyra år före studierna, medan andra påbörjat studierna direkt efter, eller i nära anslutning till gymnasiestudierna.Det huvudsakliga syftet med denna föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse arbetslivserfarenhet har för universitetsstudenters lärande. Vidare avsåg den studera eventuella samband mellan studenternas arbetslivserfarenhet och deras syn på sitt eget lärande, samt mellan deras arbetslivserfarenhet och val av inlärningsstrategi, det vill säga ett yt- eller djupinriktat lärande.