Målet med denna uppsats är att försöka få fram vilka som är de avgörande faktorerna som påverkar ungdomar med utländsk härkomst i segregerade områden att studera vidare efter gymnasiet. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod i form av en s.k. livshistorieintervju. Genom att använda sig av livshistorieintervju ges möjligheter för respondenterna att berätta sin historia från uppväxten i hemlandet till Sverige och de nuvarande studierna. Uppsatserna utnyttjar teorier som berör invandrarungdomars skolgång, attityder gentemot det svenska samhället, social habitus, rationellt tänkande samt om de kom frivilligt eller ofrivilligt till Sverige.

Det framtida gymnasievalet är ett första steg in i vuxenvärlden. Ungdomarna i vår studie har 25 olika gymnasieskolor att välja mellan i sin närmiljö. Vårt syfte var att ta reda på hur ungdomarna resonerar kring sitt gymnasieval. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer mött 13 elever i årskurs nio som står inför sitt första utbildningsval. Vår studie visar på ett resultat där ungdomarna saknar kunskaper om gymnasieprogrammens innehåll.

Enligt statistik föreligger det en högre frekvens av tonårsfödslar i detta specifika brukssamhälle i jämförelse med en närliggande mellanstorstad.  Det existerar ofta en speciell bruksanda i brukssamhällen där arbete många gånger föredras framför utbildning. Uppmuntrar denna mentalitet till att skaffa barn i ung ålder och vilken betydelse och påverkan har mödrarnas ålder vid barnafödande? Skapar tonårsmammorna sin identitet genom att reproducera mödrarnas livsstil? För att ta reda på detta har fem tonårsmammor blivit intervjuade och fått lämna sin livsberättelse. Intervjufrågorna var uppdelade i tematisk ordning för att få en följsam berättelse. En professionell person som är anställd i en stödgrupp på orten har blivit intervjuad för att få en nyanserad bild av tonårsmammornas situation.

SammandragI denna undersökning analyserar vi elevuppsatser från de nationella proven år 2003. Vi studerar samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och kulturella kapital och elevernas förmåga att uttrycka röd tråd och relevant innehåll. Detta gör vi genom att studera styckeindelning och genom att analysera innehållsmässiga teman. Eftersom uppsatserna är bedömda dels av elevens lärare och dels av en extern bedömare, så undersöker vi om betygssättningen dem emellan eventuellt skiljer sig åt.Vi analyserar 12 uppsatser indelade i två kategorier: Elevkategori 1, vars föräldrar har Eftergymnasial utbildning och elevkategori 2, vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning.Resultatet visar att elever oavsett kategori har problem med styckeindelning och att det inte finns någon skillnad mellan grupperna i förmåga till att skapa en tydlig röd tråd.De innehållsmässiga teman som analyserades visade att elever från båda kategorierna är övervägande positivt inställda till sina lärare och till skolan och att hur eleven uppfattar relationer och stämning i klassen beror på hur eleven upplever situationen i skolan. Det som skiljer de båda kategorierna åt är deras motivation och attityd.

Det svenska pensionssystemet är uppbyggt av tre delar: ett eventuellt eget pensionssparande, en tjänstepension samt den allmänna pensionen som i sin tur består av en inkomstpensionsdel samt en premiepensionsdel. Varje individ kan själv bestämma över sin premiepension och det finns cirka 800 fonder att välja mellan. Fondrisk innebär hur mycket värdet på fonder varierar över tid. En fondportfölj bör vara uppbyggd av en blandning mellan räntefonder och aktiefonder för att hitta en bra balans.Syftet med uppsatsen var att undersöka hur riskpreferenserna hos privatpersoner ser ut gällande placeringen av premiepensionen. Kön, ålder och utbildning var variabler som användes för att undersöka hur risknivån ser ut.En deduktiv ansats tillämpades eftersom en kvantitativ studie gjordes med statistik från Pensionsmyndigheten.

I den här studien har man genom en i första hand kvantitativ metod undersökt vem som flyttar till nyproducerade hyreslägenheter i Malmö och av vilka anledningar. Genom att manuellt dela ut en förfrågan om att delta i en webbenkät har 1009 hushåll i hus byggda fr.o.m. år 2010 getts möjlighet att berätta varför de valt, eller inte valt, att bosätta sig där de gjort. Utöver enkätundersökningen valdes fem frivilliga representanter ut från de olika områdena och med dessa genomfördes kvalitativa intervjuer för få en mer djupgående bild. Det studierna visade är att över hälften av de svarande i enkätundersökningen tidigare varit bosatta i hyresrätter inom Malmö.

Abstrakt Gustafsson Peter (2010) En studie i hur kursplanen används av lärare i gymnasieskolan (The syllabus ? how is it used by teachers?). Skolutveckling och ledarskap, SÄLIII:3 Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur kursplaner används av lärare i gymnasieskolans yrkesprogram och se om det finns skillnader som är intressanta i sättet att arbeta med dem. Tanken är att ta reda på hur lärare använder kursplanen, som är ett viktigt underlag och styrinstrument för att skapa kurser för elever på våra skolor i Sverige. Kursplanen är ett underlag som skall ge information om vilka kunskaper eleven skall uppnå (vilka är inlagda som kursmål) samt vilka betygskriterier som finns för att en likvärdig bedömning skall uppnås när det gäller betyg nationellt i hela vårt land. Samtidigt är det meningen att kursplanen ska kunna ligga som en grund, för att en ?infärgning? av kursen skall vara möjlig att göra, för att spegla och motsvara den lokala ortens eller närområdets behov.

Syftet med denna studie var att utveckla och normera ett logopediskt stavningstest för vuxna., då det idag saknas ett sådant test. Det framtagna testet bestod till en början av en orddel som innehöll 80 ord i varierande svårighetsgrad, utvalda för att representera svenskans olika stavningskombinationer. Vidare fanns en del med 80 nonord, konstruerade för att följa svenskans ljudmässiga uppbyggnad. 146 deltagare från 18 ? 94 år deltog i normeringen av testet.

I den här studien har man genom en i första hand kvantitativ metod undersökt vem som flyttar till nyproducerade hyreslägenheter i Malmö och av vilka anledningar. Genom att manuellt dela ut en förfrågan om att delta i en webbenkät har 1009 hushåll i hus byggda fr.o.m. år 2010 getts möjlighet att berätta varför de valt, eller inte valt, att bosätta sig där de gjort. Utöver enkätundersökningen valdes fem frivilliga representanter ut från de olika områdena och med dessa genomfördes kvalitativa intervjuer för få en mer djupgående bild. Det studierna visade är att över hälften av de svarande i enkätundersökningen tidigare varit bosatta i hyresrätter inom Malmö.

Utbildning ses ofta som en nödvändighet för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden och ha möjlighet att göra karriär. För att bli en lyckad företagare är det inte säkert att utbildning är lika nödvändigt. Tidigare forskning tyder på att utbildning minskar sannolikheten att vara företagare. Denna uppsats undersöker hur utbildning påverkar sannolikheten att vara företagare och om effekten skiljer sig mellan kvinnor och män. Resultatet tyder på ett negativt samband för både kvinnor och män.

Utifrån vår forskningsgenomgång framstod bilden av barn och vuxna barn till drogberoende föräldrar som övervägande negativ, sjukligförklarande och stereotypifierande. I kontrast till tidigare forskning sökte vi att med vår studie uppvisa en så komplett och balanserad bild vi kunde av ett antal vuxna barn - studiens syfte var att belysa positiva och negativa upplevelser hos ett antal vuxna barn till drogberoende föräldrar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats, där empirin samlats in genom intervjuer med fem kvinnliga vuxna barn till alkoholberoende föräldrar. Materialet tolkades med Pierre Bourdieus begrepp habitus, sociala fält och kapital, samt den tidigare forskningen. Vi fann att nästan alla deltagare upplevde ensamhet eller utanförskap under barndomen, att alla hade olika många kompisar under uppväxten och att knappa hälften hade problem med relationer i vuxen ålder.

171 miljoner människor i hela världen har diabetes enligt World Health Organisations (WHO) senaste undersökning år 2000. Den kroniska sjukdomen påverkar individens hälsa och syftet med magisteruppsatsen är att undersöka om diabetiker har fler sjukskrivningstillfällen och sjukskrivningsdagar än icke-diabetiker? Uppsatsen empirisk data kommer från HILDA (Health and Individuals Longitudinal Data and Analysis) och teorin baseras på Grossmans ekonomiska teori om individens hälsoinvesteringsbeteende (2000) samt Kristian Bolin et als (2002) utökning av Grossman teori. Ekvationerna i uppsatsen bygger på teorin men det är nya hälsomått på efterfrågan på och investeringen i hälsa; sjukskrivningsdagar ? respektive sjukskrivningstillfällen.

Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap kring vilka för- respektive nackdelarna det finns med e-utbildning. En kvalitativ studieansats valdes och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av sex medarbetare med varierande befattningar och tjänster inom en koncern. Resultatet visar att användarna upplever att det finns både fördelar och nackdelar med att använda e-utbildning som metod för kompetensutveckling. Den största fördelen är att kursdeltagarna ges möjlighet till att själva kunna styra, kontrollera och påverka den egna läroprocessen.

Likvärdighet är ett centralt begrepp inom skolans värld med utgångspunkt i skollagen. Med avgränsning till den obligatoriska grundskolan eftersöks i denna uppsats kriterier för likvärdighet med avseende på utbildning, bland annat genom begreppsanalytiska resonemang kring ?utbildning?, ?likvärdighet? och ?likvärdig utbildning?. Även ett mätningsteoretiskt resonemang förs, liksom en diskussion om vad det kan tänkas innebära att, utifrån Skolverkets tolkning av ?likvärdig utbildning?, ge elever ?samma möjligheter? att nå de nationellt uppsatta kunskaps- och värdegrundsmålen.

I denna undersökning undersöker vi hur individers utbildning samt föräldrars utbildning och beteende påverkar individers jämställdhetsattityder. Vi använder oss av data från 2009 innehållandes 1325 respondenter födda mellan 1964 och 1980. Analysen utfördes med logistisk regression där vi studerar två olika typer av jämställdhetsattityder, allmänna jämställdhetsattityder och jämställdhetsattityder inom den privata sfären. Vår teoretiska ansats är teorin om socialisation samt kognitiv utvecklingsteori. Vi har funnit att en hög utbildning är associerat med mer positiva jämställdhetsattityder.