Bakgrund: Varje år drabbas cirka 15000 personer i Sverige av plötsligt oväntat hjärtstopp, av dem överlever cirka 1200. Forskning har visat att andelen som överlever ett hjärtstopp ökar och därmed finns ett ökat behov av att förbättra kunskapen om hur livet påverkas för personer som överlevt. Studier har visat att överlevare drabbas av minnessvårigheter, ångest, brist på energi och nedsatt fysisk funktion. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers erfarenheter av livet Efter ett hjärtstillestånd. Metod: Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo.

Hjärtinfarkt är en oåterkallelig hjärtmuskelskada som uppkommer på grund av syrebrist. De vanligaste riskfaktorerna för en hjärtinfarkt är ålder, kön, tobak, högt blodtryck och högt kolesterol. De flesta riskfaktorerna kan förändras genom att ändra en persons levnadsvanor, men det är svårt att börja med, och behålla dessa förändringar. För att lyckas med motivationsarbetet till livsstilsförändringar krävs en fungerande relation mellan patient och vårdpersonal. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att vilja förändra sin livsstil Efter att ha haft en genomgången hjärtinfarkt.

För att förebygga klotterbrott upprättade Västerås år 2012 och Norberg år 2002 varsin laglig graffitivägg. Denna studie undersöker med hjälp av klotterbrottsstatistik huruvida en minskning i antal anmälda klotterbrott har skett i kommunerna Efter att väggarna upprättades. Datan har analyserats genom Z-tester. Västerås har delats in i tre områden med olika avstånd till väggen. Indelningen har gjorts då hypotesen i denna uppsats är att det har skett en minskning i antal anmälda klotterbrott i Område 2 och Område 3.

Kolorektal cancer är en sjukdom som drabbar individer över 60 års ålder och är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Syftet med denna litteraturstudie var att redogöra hur individerna upplever livskvalitet Efter kolorektal kirurgiskt ingrepp. Litteraturstudien gjordes utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl, Medline, PsychInfo, PubMed, Samsök samt The Cochrane Library. Kvantitativa studier inkluderades vilka kvalitetsgranskades av båda författarna oberoende av varandra med hjälp av ett modifierat granskningsprotokoll.

Syftet med denna studie har varit att undersöka de val, inslag och strategier som präglar nyanlända flyktingars vardag. För att kunna uppfylla syftet har fyra flyktingar intervjuats och uppsatsens disposition har strukturerats Efter det som de upplevt som relevanta inslag i vardagen. Uppsatsens teoretiska ram är fenomenologisk, där fokus läggs på studiet av individers dagliga liv och den kunskap som styr utformningen av det. Materialet visar att informanterna trots skilda personligheter, olika förflutet och skild etnisk bakgrund skildrar vardagen på liknande sätt. De likartade upplevelserna visar på att tillvaron till stor del ordnas utifrån de valmöjligheter som samhället erbjuder och att utformandet av den personliga livsplanen struktureras Efter dessa..

Allting började med att jag fick i uppdrag av Euromaint Industry i Skövde att konstruera en alfanumerisk display i syfte att ersätta en utgången display som inte längre nytillverkas. Jag fick i uppdrag att välja ut en modern, lämplig grafisk display och bygga ett interface mellan den nya displayen och den industriella maskin som displayen skall sitta på. Efter att ha letat hos någraelektronikleverantörer kom jag fram till att en TFT-skärm från det japanska företaget Kyocera var den som passade bäst. Skärmen hade ett VGA-liknandeinterface och min uppgift blev att sätta mig in i hur VGA fungerar. Efter att ha konstaterat att det krävdes en snabbare krets än en microcontroller för att använda VGA, var det endast en programmerbar logikkrets, en FPGA, som gällde.

Tack var ökade kunskaper om att larma tidigt, starta hjärt-lungräddning och utföra defibrillering, överlever dubbelt så många ett hjärtstopp nu som för 10 år sedan, vilket betyder att sjuksköterskor allt oftare träffar på patienter som överlevt. Hjärtstoppet innebär olika förändringar i livet, som innebär att sjuksköterskor måste ha kunskap om eventuella livsförändringar Efter denna händelse. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av livsförändringar Efter ett hjärtstopp. För att öka kunskapen inom detta område valdes att göra en systematisk litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Fyra teman identifierades och fick rubrikerna fysiska-, psykiska- och kognitiva förändringar samt förändringar i vardagen.

Problem:Det finns flera teorier kring olika utdelningsstrategier. Vad forskare inte är eniga om är huruvida företagsledningar använder utdelningsförändringar för att minska informationsasymmetrin mellan ledningen och ägarna genom att informera något om företagets framtida vinst, och i så fall vad dessa signaler säger. Syfte:Studiens syfte är att undersöka huruvida det finns något samband mellan svenska företags utdelningsförändringar och framtida icke-förväntade vinster. Metod:Via trendlinjeskattning beräknar vi företagens förväntade vinster ett och två år Efter det att de förändrar sin utdelning. Den faktiska vinsten för respektive år jämförs med den framräknade förväntade.

Syftet med studien var att få kunskap om hur en mindre grupp invånare i Banda Aceh, Indonesien, erfor det utländska biståndet som de mottog Efter tsunamin år 2004 och på vilket sätt hjälpen har påverkat dem psykosocialt.  Målet var att fånga gruppens erfarenhet av situationen och hjälparbetet.  En fokusgruppintervju med fyra deltagare genomfördes. Intervjun analyserades med hjälp av teorier kring kristeori, intentionell makt samt paternalism. Studiens resultat visade att fokusgruppen uppfattade brister i det internationella hjälparbetet, exempelvis möjlighet till delaktighet och självbestämmande i hjälpen, hur informationen kommunicerades samt avsaknaden av hjälp på ett psykologiskt plan, vilket flera av intervjupersonerna lider av än idag. Studiens resultat överensstämmer med den tidigare forskning vi tagit del av..

Urininkontinens drabbar ungefär hälften av de män som genomgått en radikal prostatektomi. I Sverige utförs cirka 2400 operationer årligen och antalet antas stiga i takt med att befolkningen blir allt äldre. I relation till antalet operationer som årligen genomförs är sannolikheten stor att som sjuksköterska möta män som lever med urininkontinens som postoperativ komplikation. Forskning visar att urininkontinens ofta orsakar ett betydande lidande för individen och det är därför av betydelse att männens upplevelser uppmärksammas. Syftet med litteraturstudien var att belysa mäns upplevelser av att leva med urininkontinensEfter radikal prostatektomi och baserades på tolv vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och mastektomi används som en behandlingsform för denna diagnos. Mastektomi innebär att ett eller båda brösten helt avlägsnas från kroppen. Tidigare forskning visade att mastektomi kan vara en påfrestning såväl fysiskt som psykiskt exempelvis genom förändrad kroppsbild. Begreppet kvinnlighet är komplext och kan upplevas olika från kvinna till kvinna.Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor upplevde sin kvinnlighet Efter att ha genomgått mastektomi.Metod: Litteraturstudie som baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklar söktes ur databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo och data analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Fyra kategorier framkom ur analysen; Brösten har betydelse för upplevelsen av kvinnligheten, Kvinnlighet trots förlusten, Kvinnlighet i relation till hälsa och livet, Upplevelsen av kvinnlighet påverkas av omgivningen.Slutsats(er): Hur kvinnorna upplevde sin kvinnlighet Efter mastektomi var individuellt beroende på kvinnans livsvärld och tidigare erfarenheter.

Bakgrund: The Standish Group, CompTI, (Computing Technology Industry Association) och Good ? to ? great visade i sina studier att de främsta faktorerna för ett lyckat IT-projekt handlar om att bjuda in aktörerna i utvecklingsarbetet, förbättra kommunikationen mellan berörda parter samt att använda rätt personal på rätt plats. Detta medför att konsulten måste inneha en mellanmänsklig kunskap för att kunna förtydliga den kommunikation som uppstår vid interaktionen med användaren. Syfte: Att undersöka vilka mellanmänskliga kommunikationskunskaper yrkesverksamma systemvetare inom konsultbranschen upplever sig sakna och möjligtvis behöva Efter avslutade studier i systemvetenskap.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad på fem intervjuer. Materialet har transkriberats, kodats och strukturerats enligt beskriven bearbetningsmetoden.Resultat: I resultatet framkom det två olika kategorier; viktiga aspekter och avsaknad av kunskaper.Slutsatser: Denna studie påvisar att konsulter saknar kunskaper inom mellanmänsklig kommunikation Efter avslutade studier från olika systemvetenskapliga program i Sverige.

Studiens syfte var att undersöka ålderspensionärers retrospektiva bild av sina förväntningar inför pensioneringen, genom att följa upp vad som hände Efter en tio års period. Urvalet bestod av fyra ålderspensionärer varav två kvinnor och två män. Min huvudfrågeställning var: Vilka föreställningar hade man inför pensioneringen? Hur ser pensionären på dessa föreställningar idag? Har visioner och förväntningar uppfyllts, alternativt farhågor besannats? Hur ser samspel mellan pensionär och samhälle ut? Arbeta eller inte arbeta Efter sextiofem år, vad tycker pensionären? Hur ser den aktuella livssituationen ut avseende civilstånd, nätverk, hälsa och aktiviteter? Vad är livskvalitet för pensionären? Vad tycker pensionären? Hur upplever pensionären sin livskvalitet, kan den förbättras? Som grund till frågeställningarna utgick jag från Eriksons (2000) begrepp livsloppsperspektiv. Analysen bygger på berättelser från personer som varit pensionärer mellan åtta till sexton år.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgång till Efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya kunskaper och haft tillgång till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

En central del av arbetet som lärare är betygsättning. Det finns lagar som reglerar detta och kursmål som ska ligga till grund för betygssättningen. Hur dessa tolkas är upp till varje lärare. Arbetet i klassrummet påverkas av andra saker än lagar, det skapas relationer mellan lärare och elev vilket skulle kunna påverka elevens rätt till en likvärdig bedömning.Syftet med uppsatsen är att kopplat till begreppet likvärdig bedömning undersöka hur och vad lärare betygsätter i kursen hotellkunskap A.Intervjuer med fem lärare i hotellkunskap A utfördes i grupp samt individuellt. Förbestämda tema; kunskap, kunskapskontroll och likvärdig bedömning låg till grund för intervjuerna och frågorna.