Inom vården eftersträvas hela tiden kortare vårdtider, detta gäller även inom anestesi. Det blir mer och mer operationer som utförs elektivt. Inom dagkirurgin förväntas patienten gå hem några timmar efter anestesin. En förutsättning för detta är att patienten inte upplever för stort obehag, dels från själva ingreppet men även från luftvägarna. Det finns olika sätt att skapa en fri luftväg, ett av dem är laryngsmask, vilket i undersökningar har visat sig vara ett skonsammare alternativ till trakealtuben.

Bakgrund:Hjärtinfarkt är den vanligaste orsaken till dödsfall i Sverige. Att drabbas av akut sjukdom är en kritisk upplevelse för både patient och närstående vilket leder till ett behov av stöd för hela familjen. Syfte: Att belysa den mentala hälsan hos personer som har drabbats av en hjärtinfarkt samt återhämtningsprocessen. Metod: Litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar via databaserna Pubmed, Psykinfo och Cinahl granskats. Utifrån artikelgranskningen uppkom tre kategorier; Den mentala hälsan och reaktioner hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt, Återhämtningsprocessen efter en hjärtinfarkt samt Sjukvårdens roll i återhämtningsprocessen.

Robotassisterad prostatektomi innebär speciella omständigheter för patienten avseende positionering där de ligger i ett extremt så kallat Trendelenburgläge med huvudet sänkt 45 grader samt att buken blåses upp med koldioxid. Dessa två faktorer predisponerar för att patienten drabbas av postoperativt illamående och kräkningar. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av postoperativt illamående och kräkningar 24 timmar efter robotassisterad prostatektomi. Patienterna själva skattade sitt illamående enligt MANE- skalan som är en 7-punktsskala. Metoden som användes är en kvantitativ icke experimentell pilotstudie.

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem och i Sverige suiciderar cirka 1400 människor varje år. Sorgen efter en närståendes suicid leder till en kris och ett lidande för de anhöriga. Sjuksköterskans roll i den vårdande relationen blir att bekräfta dessa känslor och upplevelser hos den anhöriga. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser om hur lidandet kan lindras i sorgen efter en närståendes suicid. Metod: Studien är en kvalitativ analys av berättelser där tre självbiografier, tre antologier samt en rapport analyserades utifrån ett omvårdnadsperspektiv.

SammanfattningSyfte: Syftet är att beskriva hur individer som överlevt ett hjärtstopp samt individer som överlevt ett hjärtstopp och erhållit en ICD upplever sin livskvalitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet också att beskriva kvaliteten på de ingående artiklarna avseende undersökningsgrupp. Metod: Beskrivande litteraturstudie med 12 ingående resultatartiklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO. Huvudresultat: Upplevelsen av livskvalitet påverkas ur flera aspekter hos individer som drabbats av hjärtstopp.

Att drabbas av en hjärtinfarkt kan liknas vid att en bomb briserar i patientens liv. Plötsligt påminns man om den egna dödligheten och lämnas efteråt i ett kaotiskt töcken där man inte längre är samma person som innan, vare sig fysiskt eller emotionellt. Det dagliga livet är plötsligt fyllt med begränsningar och problem.Det är viktigt att man som sjuksköterska har kunskap om dessa förändringar i patienternas dagliga liv så att man kan ge stöd och minimera att deras livskvalitet försämras.Studiens syfte är att beskriva patienters upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt.Till grund för studien ligger nio stycken kvalitativa artiklar som beskriver patienters upplevelser av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Materialet analyserades och sammanfattades utifrån en innehållsanalys.Resultatet pekar på hur det dagliga livet efter en hjärtinfarkt oftast påverkas negativt. Patienterna känner sig begränsade i det dagliga livet av rädsla för nya infarkter, ilska över att ha drabbats och upplever sig mindre värda som människor då den sjuka kroppen inte kan fungera som de är vana vid.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

Inom vården eftersträvas hela tiden kortare vårdtider, detta gäller även inom anestesi. Det blir mer och mer operationer som utförs elektivt. Inom dagkirurgin förväntas patienten gå hem några timmar efter anestesin. En förutsättning för detta är att patienten inte upplever för stort obehag, dels från själva ingreppet men även från luftvägarna. Det finns olika sätt att skapa en fri luftväg, ett av dem är laryngsmask, vilket i undersökningar har visat sig vara ett skonsammare alternativ till trakealtuben.

Syfte: Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga hur dental implantatbehandling påverkar livskvaliteten avseende upplevd tuggförmåga, smak, talet, utseendet och munhygienvanor samt själförtroendet.Material och metod: En empirisk enkätstudie med kvantitativ ansats utfördes på tre olika tandkliniker i Stockholm under perioden feb - april 2012. Enkät med följebrev och frankerat svarskuvert sändes ut genom konsekutivt urval till 83 patienter. Fyrtio patienter varav 15 män och 25 kvinnor, med medelåldrar 66,5 år (34 ? 89 år), valde att delta i studien. Analys av svaren utfördes i statistikprogrammet IBM® SPSS® 19.Resultat: Andelen deltagare som upplevde en förbättring i upplevd tuggförmåga uppgick till 42,5 %, talet och smaken upplevdes inte ha förändrats av 85,0 % efter implantatbehandling.

Efter kommunismens fall 1989, tampades Bulgarien med sociala, ekonomiska och politiska svårigheter. År 2002 ansåg EU att landet var stabilt nog för att bli medlem i januari 2007, men vägen dit har inte varit lätt. Uppsatsen behandlar EU: s utvidgningspolitik och söker förklara Bulgariens väg mot ett medlemskap. Ända sedan EU- kommissionen publicerade sin första rapport, har Bulgarien strävat efter att reformera inom det ekonomiska, juridiska, sträva efter en noll- tolerans mot korruption och arbeta för minoriteters rättigheter. Ett teoretiskt ramverk är applicerat för att förklara händelsekedjan från EU: s krav till de reformer Bulgarien genomfört.

Ett plötsligt dödsfall kan vara svårare att hantera för närstående än ett dödsfall som är förväntat. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva vilka behov närstående har efter ett plötsligt dödsfall. Litteratursökningen gav elva artiklar som analyserades och resulterade i följande sex kategorier: att få ett direkt mottagande, avskildhet och bekvämlighet: att få dödsbudet och möjlighet att ställa frågor: att få uttrycka känslor och få stöd: att få se kroppen: att få assistans innan hemgång och att få uppföljning. Resultatet belyste vikten av att en mellanmänsklig relation bör etableras med en utsedd sjuksköterska och att kommunikation är ett viktigt verktyg genom hela händelseförloppet fram till och med uppföljning. En slutsats är att det bör finnas ett utarbetat handlingsprogram för sjuksköterskor att ha som stöd i dessa situationer..

Inom vården eftersträvas hela tiden kortare vårdtider, detta gäller även inom anestesi. Det blir mer och mer operationer som utförs elektivt. Inom dagkirurgin förväntas patienten gå hem några timmar efter anestesin. En förutsättning för detta är att patienten inte upplever för stort obehag, dels från själva ingreppet men även från luftvägarna. Det finns olika sätt att skapa en fri luftväg, ett av dem är laryngsmask, vilket i undersökningar har visat sig vara ett skonsammare alternativ till trakealtuben.

Stöd kan ha olika betydelser beroende på i vilket sammanhang det förekommer. Stroke är en av våra stora folksjukdomar och de som drabbas upplever att livet förändras radikalt. Betydelsen av stöd som omvårdnadsintervention behöver lyftas fram och förtydligas. Syftet med studien var därför att genom en systematisk litteraturöversikt beskriva erfarenheter av stöd för personer som drabbats av stroke. Frågeställningarna utgick ifrån två perspektiv, personer som drabbats av stroke respektive vårdpersonalens.

Inom vården eftersträvas hela tiden kortare vårdtider, detta gäller även inom anestesi. Det blir mer och mer operationer som utförs elektivt. Inom dagkirurgin förväntas patienten gå hem några timmar efter anestesin. En förutsättning för detta är att patienten inte upplever för stort obehag, dels från själva ingreppet men även från luftvägarna. Det finns olika sätt att skapa en fri luftväg, ett av dem är laryngsmask, vilket i undersökningar har visat sig vara ett skonsammare alternativ till trakealtuben.

Varje år drabbas cirka 35000 svenskar av hjärtinfarkt varav 11000 dör. Det är lika många dödsfall bland kvinnor som män. Patienter som drabbas av sin första hjärtinfarkt är med om en upplevelse som innebär att livet förändras ur många perspektiv. Det är därför viktigt med kunskap gällande de mentala reaktioner som uppkommer för att kunna möta patienten i hans tankar och känslor och på så vis ge en vård som präglas av trygghet. Syftet med studien är att beskriva patienters erfarenheter av livet efter en hjärtinfarkt.