Syftet med min uppsats var att undersöka och jämföra den bild av muslimska kvinnor som har förmedlats och förmedlas av svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet de två senaste årtiondena. Jag ville ta reda på om, och i sådant fall hur bilden av muslimska kvinnor som förmedlas av böckerna har ändrats sedan terrorattentaten mot New York 11/9 2001. Målet med min uppsats var att försöka få fram data som synliggör om det eventuellt var så att den ökande islamofobin i samhället även har letat sig in i skolans läroböcker.Efter att ha undersökt texterna i böckerna så skulle jag bestämt vilja hävda att den ökande islamofobin i samhället efter 11/9 inte motsvaras av det som står i böckerna. Jag har inte kunnat hitta något som tyder på att läroböckerna har tagit en mer fördomsfull riktning efter 11/9. Istället så tyder min analys på att böckerna efter 11/9 är betydligt mer nyanserade och har en mer neutral och objektiv hållning till materialet än vad de tidigare böckerna har.

SammanfattningSyfte, frågeställningar och hypotesSyftet med denna studie var att undersöka om ett aerobt medelintensivt träningspass har någon akut effekt på uppmärksamhetsförmågan. Finns det någon akut effekt på uppmärksamhetsförmågan, mätt med Trail Marking Test, 5 minuter efter ett avslutat aerobt medelintensivt cykelträningspass? Hypotesen var att aerob medelintensiv cykelträning förbättrar testpersonernas uppmärksamhetsförmåga. MetodStudien var av kvantitativ ansats och studiedesignen var crossover. Urvalet bestod utav 14 unga vuxna med en medelålder på 24,4(SD: 2,28). Könsfördelningen var fyra kvinnor och tio män.  En grupp blev först testad efter vila sedan efter fysisk aktivitet.

Inledning: Helhetssynen på rehabiliteringen efter en CI-operation berörs av många olika aspekter som påverkar livskvaliteten. Vid rehabiliteringen efter att ha opererat in ett cochleaimplantat (CI) är det viktigt att inte bara se till patientens direkta hörselbehov, utan ha en bredare helhetssyn och ta hänsyn till andra behov patienten kan ha. Olika delar i rehabiliteringen efter en CI-operation är teknisk -, medicinsk-, pedagogisk-, psykologisk-, psykosocial-, och samhällelig hörselrehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt rehabiliteringsmetoder vid CI-operation sker med utgångspunkt i en helhetssyn på rehabilitering inom audiologisk forskning, samt undersöka hur livskvaliteten påverkas efter CI-operation. Metod: Examensarbetets syfte och frågeställningar har granskats och besvaras genom en systematisk litteraturstudie.  Resultat: Studier med en helhetssyn på rehabiliteringen som innefattar de sex olika delarna inom hörselrehabilitering saknades. Studiens resultat indikerar att livskvaliteten efter en CI-operation blir avsevärt förbättrad, detta utvärderas med olika självskattningsskalor och rehabiliteringsmetoder.

År 2005 slopade EU sina importkvoter på TEKO-varor efter att i många år ha skyddat sina inhemska producenter från omvärldens konkurrens och begränsat utvecklingsländers tillträde till unionens marknad. Den här uppsatsen undersöker konsekvenserna av handelsliberaliseringen för tolv utvecklingsländers export av kläder och textilier till EU genom att handelstatistik från Eurostat används för att jämföra EU:s import av TEKO före och efter slopandet. Som väntat ökade Kina och Indiens export till EU efter avregleringen. Däremot har sju av tolv studerade länder minskat sin exporttillväxt av kläder till följd av förlorade preferenser från handelsavtal och ökad konkurrens när kvoterna eliminerades. Förändringarna blev betydligt större i handeln med kläder än med textilier och effekterna omedelbart efter avregleringen var mer dramatiska än under åren som följde.

Sprintintervallträning (SIT) och högintensiv intervallträning (HIIT) är relativt nya träningsmetoder som används av både idrottsaktiva och motionärer för att öka både prestationsförmåga och hälsofrämjande fysiologiska effekter. Syftet av denna studie var därmed att undersöka de fysiologiska förändringar som uppkom efter två veckors SIT och HIIT hos tio unga, friska motionärer. Försökspersonerna delades in i två homogena grupper, en SIT-grupp (n = 5) och en HIIT-grupp (n = 5). De båda grupperna utförde fyra förtester för att fastställa kroppssammansättning, anaerob effekt, benstyrka och maximal syreupptagningsförmåga innan en två veckors träningsintervention startade. Under det första intervallpasset mättes de akuta effekterna av träningen och efter avslutad träningsperiod upprepades förtesterna för att påvisa eventuella fysiologiska förändringar.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak. Efter en hjärtinfarkt kan livsstilsförändringar vara nödvändiga för att minimera risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Teoretisk referensram är SAUK- modellen för bekräftande omvårdnad (Gustavsson, 2004). Denna omvårdnadsmodell är ett hjälpmedel som sjuksköterskan kan använda sig av för att stötta patienter som genomgått en hjärtinfarkt.Syftet med studien var att belysa patienters upplevda livskvalitet inom ett år efter en hjärtinfarkt. Fokus låg på patienternas upplevda livskvalitet och livsstilsförändringarna.Metod: Systematisk litteraturstudie där elva artiklar kvalitetsgranskats och analyserats.Resultat: Det framkom faktorer som påverkade patienternas livskvalitet både positivt och negativt.

I denna studie undersöks den föräldraaktiva inskolningen ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur små barn reagerar på separationen från sina föräldrar efter en föräldraaktiv inskolning. De frågeställningar som tas upp berör barnens beteenden och reaktioner efter den föräldraaktva inskolningen samt pedagogers och föräldrars syn på inskolningen. För att belysa syftet har kvalitativa metoder använts i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med föräldrar och förskollärare. Studien omfattar fem barn bestående av två pojkar och tre flickor.

I skolan arbetar varje dag lärare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta på och kunskap införskaffas krävs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska sträva efter en levande social gemenskap där man känner trygghet. Socialisationsprocessen är den process där individen anpassas efter gruppens och samhällets krav, där ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska också kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som kräver detta.

2800 kvinnor i Sverige insjuknar i gynekologisk cancer årligen. Vanliga behandlingsmetoder är kirurgi, strål- och cytostatikabehandling. Behandlingarna har visat fysisk och psykisk påverkan och att kvinnor med gynekologisk cancer oroar sig i större grad än andra patienter med andra cancerformer. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie där 12 artiklar analyserades.

I år skulle den sista kärnkraftreaktorn varit avvecklad i Sverige enligt beslutet efter folkomröstningen 1980. I stället hoppas regeringen i juni kunna besluta om en lag som gör det möjligt att bygga ut kärnkraften.Hur säker är kärnkraften egentligen? Vad känner vi till om det som händer på anläggningarna? Och hur mycket vill kärnkraftverken och tillsynsmyndigheten att vi ska veta?Vi har letat efter svaren, detta är vad vi fann..

Som sjuksköterska möter man barn som har kommit i kontakt med döden på ett eller annat sätt. Förståelsen och hjälparbetet borde börja hos sjuksköterskor och ska inte behöva vänta tills specialutbildad personal kopplas in. Syftet med studien var att undersöka och belysa barnens reaktion på döden när de förlorar en närstående, hur de bearbetar sorgen och vad de tror händer efter döden. Området belystes genom att göra en narrativ studie som grundar sig på publicerade brev. Resultatet bygger på en bok med publicerade brev och brev från Barn- och ungdomspsykiatrisk hemsida i Stockholms län, där barn själva berättar hur de reagerade och bearbetade sorgen och även vad de har för tankar om livet efter döden.

Sprintintervallträning (SIT) och högintensiv intervallträning (HIIT) är relativt nya träningsmetoder som används av både idrottsaktiva och motionärer för att öka både prestationsförmåga och hälsofrämjande fysiologiska effekter. Syftet av denna studie var därmed att undersöka de fysiologiska förändringar som uppkom efter två veckors SIT och HIIT hos tio unga, friska motionärer. Försökspersonerna delades in i två homogena grupper, en SIT-grupp (n = 5) och en HIIT-grupp (n = 5). De båda grupperna utförde fyra förtester för att fastställa kroppssammansättning, anaerob effekt, benstyrka och maximal syreupptagningsförmåga innan en två veckors träningsintervention startade. Under det första intervallpasset mättes de akuta effekterna av träningen och efter avslutad träningsperiod upprepades förtesterna för att påvisa eventuella fysiologiska förändringar.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av vår tids vanligaste sjukdomar och står för 30 % av dödsfallen i Sverige. Av de som drabbas är 60 % män som efter en hjärtinfarkt står inför en stor omställning och kan uppleva det svårt att lita på sin kropp. Detta kan begränsa möjligheten till ett gott välbefinnande och återgång till ett normalt liv.Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar hur män upplever sitt liv efter en hjärtinfarkt.Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar som analyserades med en manifest innehållsanalys.Resultat: Vid analysen framkom fyra huvudkategorier som beskrev mäns upplevelse efter en hjärtinfarkt; En omskakande händelse, Livet förändrades, Vägen tillbaka och Upplevelsen av vården.Slutsatser: Män kan erfara hjärtinfarkten på individuellt olika vis. För att återanpassa män till ett drägligt liv efter en hjärtinfarkt behövs mer resurser och kunskap då männen kan uppleva en nytillkommen rädsla för döden, förändrad identitet samt svårigheter att acceptera och anpassa sitt liv. Genom professionell hållning och omvårdnad med ett patientfokuserat möte kan den unika livsvärlden uppmärksammas, vårdlidandet minskas och välbefinnandet ökas..

Att bli ensam efter förlust av partner förändrar hela livet radikalt. Personer som efterlämnats behöver all hjälp och stöd de kan få för att kunna hantera situationen som änka och änkeman. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personers upplevelse av att bli ensam efter förlust av partner. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats analyserades 13 vetenskapliga och internationellt publicerade artiklar. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna tomhet, rädsla och ilska, att ha stöd när livet förändras, att känna utanförskap men även frihet och att sakna sitt tidigare liv.

Yrket som sjuksköterska innehåller arbetsuppgifter som innebär en risk att komma i kontakt med patienters blod och därmed en risk för blodsmitta. Syftet med före-liggande studie var att undersöka på vilket sätt sjuksköterskan påverkas efter att han/hon råka ut för en stickskada, samt vilket stöd han/hon får efter en stickskada. Studien hade som ansats att tillämpa analytisk induktiv metod. Datainsamlingen gjordes med hjälp av åtta individuella intervjuer, med sjuksköterskor som råkat ut för en stickskada. Den analysmetod som tillämpades var inspirerad av Dahlbergs (1997) tre analysfaser, helhet, delar, helhet och frambringade fyra huvudkategori-er: psykisk påverkan, social påverkan, fysisk påverkan och stöd.