Ett plötsligt dödsfall kan vara svårare att hantera för närstående än ett dödsfall som är förväntat. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva vilka behov närstående har efter ett plötsligt dödsfall. Litteratursökningen gav elva artiklar som analyserades och resulterade i följande sex kategorier: att få ett direkt mottagande, avskildhet och bekvämlighet: att få dödsbudet och möjlighet att ställa frågor: att få uttrycka känslor och få stöd: att få se kroppen: att få assistans innan hemgång och att få uppföljning. Resultatet belyste vikten av att en mellanmänsklig relation bör etableras med en utsedd sjuksköterska och att kommunikation är ett viktigt verktyg genom hela händelseförloppet fram till och med uppföljning. En slutsats är att det bör finnas ett utarbetat handlingsprogram för sjuksköterskor att ha som stöd i dessa situationer..

Inom vården eftersträvas hela tiden kortare vårdtider, detta gäller även inom anestesi. Det blir mer och mer operationer som utförs elektivt. Inom dagkirurgin förväntas patienten gå hem några timmar efter anestesin. En förutsättning för detta är att patienten inte upplever för stort obehag, dels från själva ingreppet men även från luftvägarna. Det finns olika sätt att skapa en fri luftväg, ett av dem är laryngsmask, vilket i undersökningar har visat sig vara ett skonsammare alternativ till trakealtuben.

Stöd kan ha olika betydelser beroende på i vilket sammanhang det förekommer. Stroke är en av våra stora folksjukdomar och de som drabbas upplever att livet förändras radikalt. Betydelsen av stöd som omvårdnadsintervention behöver lyftas fram och förtydligas. Syftet med studien var därför att genom en systematisk litteraturöversikt beskriva erfarenheter av stöd för personer som drabbats av stroke. Frågeställningarna utgick ifrån två perspektiv, personer som drabbats av stroke respektive vårdpersonalens.

Inom vården eftersträvas hela tiden kortare vårdtider, detta gäller även inom anestesi. Det blir mer och mer operationer som utförs elektivt. Inom dagkirurgin förväntas patienten gå hem några timmar efter anestesin. En förutsättning för detta är att patienten inte upplever för stort obehag, dels från själva ingreppet men även från luftvägarna. Det finns olika sätt att skapa en fri luftväg, ett av dem är laryngsmask, vilket i undersökningar har visat sig vara ett skonsammare alternativ till trakealtuben.

Varje år drabbas cirka 35000 svenskar av hjärtinfarkt varav 11000 dör. Det är lika många dödsfall bland kvinnor som män. Patienter som drabbas av sin första hjärtinfarkt är med om en upplevelse som innebär att livet förändras ur många perspektiv. Det är därför viktigt med kunskap gällande de mentala reaktioner som uppkommer för att kunna möta patienten i hans tankar och känslor och på så vis ge en vård som präglas av trygghet. Syftet med studien är att beskriva patienters erfarenheter av livet efter en hjärtinfarkt.

Sedan Sverige gick med i EU har landets konkurrenspolitik blivit allt mer betydande.Konkurrens ökar tillväxten och kostnadseffektiviteten vilket främjar konsumenterna.Flertalet marknader i Sverige har monopolavreglerats, så som inrikesflyg-, el-,järnvägs-, post- och telekommunikationsmarknaden. År 2006 bestämde den svenskaregeringen att även avreglera apoteksmonopolet och sedan första juli år 2009 råder detkonkurrens på apoteksmarknaden. På en marknad i konkurrens måste organisationerarbeta annorlunda med sin strategiska kommunikation och syftet med denna studie äratt undersöka hur Apotekets kommunikativa strategier har påverkats dåorganisationen har gått från en monopolsituation till konkurrens..

Huvudmålet med detta arbete är att se huruvida det finns några tydliga sammanhang mellan den mängd tid en individ spenderar med att spela actionbaserade tv- och datorspel och dennes uppfattning när det gäller människors kroppsbyggnad och proportioner. I arbetet kommer proportioner som anses fördelaktiga när det gäller kropp och ansikte tas upp för att sedan testas med hjälp utav bland annat en enkätundersökning huruvida de stämmer. För enkäten kommer ett antal skulpturer skapas efter bestämda proportioner för båda ansikte och kropp och respondenterna kommer att delas in i grupper efter kön och tid ägnad framför tv- och datorspel för att se om några meningsskiljaktigheter om skulpturerna finns..

Förändringar i arbetslivet, som påverkar individers drivkrafter kring arbetsmotivation, gör det relevant att undersöka hur mätvariabler kan anpassas till ett modernt arbetsliv. Med utgångspunkt i Herzbergs tvåfaktorteori, var syftet att kvantitativt pröva variablerna karriärsutveckling och kvalitet i produkt eller service, kopplat till arbetsmotivation. Studiens enkät reducerades till 10 items efter utförd faktoranalys, och ytterligare analyser fokuserade på de högsta laddningarna. För karriärsdimensionen (alpha 0,90) var det karriär som viktig del i yrkesval, möjligheter till karriärsutveckling och viljan att stanna i organisationer med möjlighet till avancemang, vilket antyder att den moderne arbetstagaren väljer yrke eller arbetsplats efter karriärsförutsättningar. Kvalitet i prestationer som bidrag till kvalitet i organisationens resultat och strävan efter kvalitetsförbättring av organisationens produkt eller service var mest framträdande i kvalitetsdimensionen (alpha 0,55).

Stroke är en av våra stora folksjukdomar och årligen insjuknar 35 000 människor varav 20 procent är mellan 19 och 64 år. Det innebär stora omställningar i livet för de yngre iarbetsför ålder som insjuknat i stroke då de ofta har en familj att ta hand om och ett arbete att gå till. Syftet med studien varatt belysa faktorer som påverkar de yngre patienterna vid återanpassning till livet efter stroke. Studien genomfördessom en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framkom det att de yngre patienterna främst upplevde att information, rehabilitering, stöd och dolda funktionshinder är de faktorer som mest påverkar återanpassningen till livet efter stroke.

Syftet med denna studie är att undersöka eventuella skillnader mellan att undervisa män och kvinnor i sång, om sångpedagoger anser att de anpassar sin undervisning efter kön, samt om eleverna upplever någon skillnad i att undervisas av pedagoger av olika kön. Studien bygger på intervjuer med två sångpedagoger; en man och en kvinna, samt med två av deras respektive elever. Studien visar att sångpedagogerna väljer att anpassa undervisningen efter de olikheter de anser finns mellan flickor och pojkar. Det handlar mer om tidigare inlärning än om fysiska olikheter. Samma övningar används för pojkar och flickor, men anpassas efter kön.

Syftet med denna C-uppsats är att se vilka förändringar som ägde rum på Falu fångvårdsanstalt mellan två skilda perioder. Fokus ligger på de disciplinära åtgärder som vidtogs mot fångar som på något vis misskött sig på anstalten. Ena perioden är mellan 1900-1905 och den andra perioden är mellan 1950-1955. Under 1946 ägde en reformering av Svenska fångvården rum. Före detta år satt internerna isolerade i ensamceller och fick varken träffa eller språka med någon annan fånge under sin fängelsevistelse.

Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse och kunskap gällande de kriterier som skapar relevanta prestationsmått och som används i vinstdrivande företag. Vidare är syftet att undersöka om tidigare forskares föreslagna kriterier för prestationsmått uppfylls och om dessa kriterier är tillräckligt relevanta. Efter genomförda intervjuer och analyser framkom att det finns stora brister främst gällande uppfyllandet av kriterierna för de icke-finansiella prestationsmåtten och ett förslag framförs gällande att företagen borde sträva efter branschöverskridande och standardiserade mått med klara regler för hur dessa skall redovisas. Vidare föreslås en ny modell gällande kriterier för prestationsmått samt vidare forskning i ämnet efterlyses..

Att vara nyexaminerad sjuksköterska är förenat med hög stressnivå och känsla av kunskapsbrist. Sjuksköterskor upplever även att den nya situationen är överväldigande och att bristen på stöd är påtaglig. Samtidigt har den nyexaminerade sjuksköterskan med sig en teoretisk grund att stå på, men saknar erfarenhet att handla efter i olika situationer. Detta kan komma att få konsekvenser för patientsäkerheten, om rätt stöd och vägledning inte finns. Stöd och vägledning kan komma att hjälpa nyexaminerade sjuksköterskor i början av yrkeslivet.

Vår uppdragsgivare Filip Asp, på Cochleaimplantat-sektionen vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, utvecklar en ny psykoakustisk mätmetod som är ett ljudlokalisationstest (LLT) för små barn. För att jämföra den med dagens psykoakustiska mätmetoder för små barn har en litteraturstudie och intervjuer gjorts. I samband med detta undersöktes även barns hörselutveckling då det finns en nära relation till mätmetodernas utformning. Efter att ha identifierat de psykoakustiska mätmetoder som i nuläget finns tillgängliga jämfördes dessa med LLT och vi anser att LLT kommer vara till nytta vid diagnostik, habilitering och forskning. I nuläget styrs LLT:s applikationer av MATLAB tillsammans med insticksprogrammet Playrec. Om mätmetoden skulle göras om ville uppdragsgivaren veta vilket programmeringsspråk som var till störst nytta för metoden.

Beteendeproblem i samband med måltid kan drabba alla barn men är vanligt förekommandehos barn med autism och kan resultera i selektivt ätande samt oro och konflikter i familjen.Syfte:Att undersöka föräldrars åsikter om matskolaför föräldrar och anhöriga tillbarn medbeteendeproblem i samband med måltid upp till fyra år efter avslutad föräldrautbildning.Metod: En enkät utformad av författarna skickades tillsamtliga personer (n=27) som deltagit i utbildningen Matskolan mellan åren 2007- 2010. Femton svar erhölls (56 %). Svaren bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik och redovisades i andelar, procent och i vissa fall stapeldiagramResultat:Majoriteten av föräldrarna upplevde att de haft nytta av undervisningen på matskolan och att måltidssituationen blivit bättre efter matskolan. Drygt hälften av föräldrarna ansåg att den förändrade måltidssituation berodde på matskolan. Majoriteten upplevde förbättrad förmåga att hantera barnets problembeteende efter avslutad utbildning.