Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor upplevde dagliga aktiviteter efter höftfraktur opererad med höftplastik. De som blir opererade med höftplastik får rörelserestriktioner i tre månader. Förutom den fysiska begränsningen efter ett trauma som höftfraktur påverkar även restriktionerna aktivitetsförmågan på olika sätt i vardagen. Sex kvinnor intervjuades med semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i tre kategorier; ?aldrig mer som förr?, ?känsla av att vara utelämnad? och ?rädsla och osäkerhet gjorde att världen krympte?.

Varje år drabbas många svenskar av hjärtinfarkt, deras livsvärld och subjektiva kropp förändras plötsligt. Sjuksköterskan har till uppgift att lindra och förebygga det lidande som förändringen kan leda till. Det kan hon/han göra genom att ha kunskap om området, uppträda på ett lugnt sätt och ge adekvat information. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad patienter drabbade av hjärtinfarkt upplever efter utskrivning från sjukhuset. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie.

Detta examensarbete är en del av utbildningen. Rapporten handlar om Stockholm stadions byte av gummimatta och inmätning av idrottsplatsen. Efter att befintliga gummimattan tagits bort avvägdes asfaltsytan som ligger under mattan. Detta görs för att ta fram höjder över asfaltsytan. Detta underlättar för att få rätt höjder på den nya mattan.

Bakgrund: Hjärtinfarkt orsakas av en ocklusion i hjärtats kransartärer. Smärta och ångest uppstår i det akuta skedet, men patienter upplever även fortsatta psykiska besvär efter hjärtinfarkten. Sjuksköterskan ska följa Socialstyrelsens lagar om bl.a. att vården ska vara patientfokuserad och göra patienter delaktiga i sin vård. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskans roll i patientens återhämtning efter akut hjärtinfarkt.Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes där fem sjusköterskor berättade om vilken roll de uppfattade sig ha inför patientens återhämtning efter hjärtinfarkten. Därefter analyserades insamlad data med hjälp av Graneheim och Lundmans (2008) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studien framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier, dessa var: ?Att arbeta efter kliniska riktlinjer? med de två underkategorierna Att följa omvårdnadsrutiner och Att arbeta i team runt patienterna, ?Att ge information till patienterna? med de tre underkategorierna Att göra patienterna delaktiga, Att förmedla mod att leva och Att motivera till livsstilsförändring samt ?Att finnas till för patienterna? med de tre underkategorierna Att ge ett gott bemötande, Att ge individuell vård och Att vara tillgänglig.

Bakgrund: Under 2007 dog 135 av 100 000 kvinnor i akut hjärtinfarkt. Andelen av de som dör inom 28 dagar efter sjukhusvård har halverats jämfört med 1980-talet. Levnadsvanorna står för 90 % av orsakerna till hjärtinfarkt. Mäns och kvinnors hjärtinfarkt skiljer sig åt, då kvinnor ofta drabbas av en tyst hjärtinfarkt. Det är den snabba behandlingen som gör att kvinnorna överlever.

Syftet med detta arbete är att, med hjälp av Friskis & Svettis rörelseprogram Röris, undersöka om det går att upptäcka eventuella skillnader i elevers koncentration före och efter fysisk aktivitet. Under två veckor har vi observerat tio elever i årskurs fem och sex där en vecka var utan fysisk aktivitet och den andra veckan var med fysisk aktivitet. Därefter har vi under 60 minuter undervisning granskat elevernas koncentrationsnivå på skolarbetet. Resultatet visade att åtta av tio elever påverkades positivt efter fysisk aktivitet, en elev som inte påverkades alls och en elev som påverkades negativt. Utöver rörelseexperimentet och observationer har vi genomfört intervjuer med eleverna samt deras klasslärare.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Till intensivvårdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstånd som leder till svikt av vitala organ. Målet med vården är att övervaka, behandla och ge omvårdnad till patienterna. Behandlingar och åtgärder som utförs på IVA kan påverka patienten båda under tiden på IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan påverkas både fysisk och psykiskt efter vården på IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vården på IVA.Syfte:Att belysa de psykiska besvär patienter kan uppleva efter att ha vårdats på IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen på IVA.Metod:Metoden var en litteraturöversikt där artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus.

Hjärtinfarkt är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall i Sverige. Det är vanligt att de som drabbats har svårt att hantera sin förändrade livssituation eftersom sjukdomen påverkar vardagen fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Kvinnor har oftare svårare att anpassa sig till livet efter hjärtinfarkten än män. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor upplever det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metoden för studien var en litteraturöversikt av 10 kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner [PSI] är en allvarlig komplikation och ett hälsoproblem som orsakar lidande för patienten. Såsom vid alla operativa ingrepp förekommer en risk att få PSI i operationssåret/-såren efter Coronary Artery Bypass Graft [CABG], men det finns redan en rad kända riskfaktorer som ökar risken för PSI.Syfte och metod: Syftet med rapporten var att undersöka om kombinationen av ett antal sedan tidigare kända riskfaktorer ökade risken för PSI efter CABG på ett mellansvenskt sjukhus åren 2009-2012. En retrospektiv journalgranskningsstudie med totalt 228 patienter genomfördes.Resultat: Av 228 undersökta hade totalt 50 patienter rapporterat sårinfektion och 73 patienter hade ? 3 riskfaktorer. Bland de som hade ? 3 riskfaktorer rapporterade 32,9% PSI och bland de som hade < 3 riskfaktorer rapporterade 16,8% PSI.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i sådant fall hur fyra lärare använder sig av Gardners lärteori i undervisningen på två skolor. Skolan A är en profilskola som enligt hemsidan och rektorn medvetet arbetar efter psykologen Howard Gardners teorier om de nio intelligenserna, det vill säga olika typer av kognitiva förmågor.Skola B arbetar inte aktivt efter Gardners teorier. I studien undersöks hur undervisning och klassrumsmiljö anpassats till de nio förmågorna under fyra matematiklektioner. För att få svar på studiens frågeställningar användes intervjuer och observationer. Studiens huvudresultat blev att skola A inte arbetade efter Howard Gardners teorier vilket ledde till att resultatet istället baseras på två skolor med likvärdig profil.

Det finns idag ingen konsensus om den optimala rehabiliteringen efter en främrekorsbandsrekonstruktion, vi vet heller inte idag huruvida rehabiliteringen skaspecificeras efter parametrar som kön och ålder. Studien var en korrelerandetvärsnittsstudie med syfte att ta reda på om det förelåg någon skillnad i postoperativlårmuskelstyrka 4-7 månader efter en korsbandsrekonstruktion med avseende på kön,ålder, skada och typ av operativt ingrepp. Av de 330 aktuella försökspersonerna var detendast 74 personer som godkänt deltagande och uppfyllde kraven förinklusionskriterierna. Försökspersonerna testades i en isokinetisk dynamometer(Biodex)för maximal styrka(60gr/s) och uthållig styrka(180gr/s). Resultaten presenteradesgenom ett Limb Symmetry Index.

Vi har gjort en fallstudie på ett företag som jobbar i projektform, den normala definitionen på projekt är att det har tidsram och när tiden för projektet tagit slut tar även relationer som skapats i projektet slut. Vi har undersökt vad som händer efter projektets slut och vad det kan finnas för motiv för ett företag att investera vidare i en kundrelation efter det att tiden för projektet tagit slut. Syftet med vår uppsats var att undersöka varför vissa relationer som skapats mellan företag och kund under ett projekt överlever efter att tiden för projektet tagit slut. För att besvara vårt syfte har vi gjort intervjuer med tre personer som jobbar på fallföretaget och två kunder till fallföretaget. Genom vår studie visar vi att det i vissa situationer kan föreligga motiv för ett företag att upprätthålla en kundrelation efter projektets slut.

Uppsatsen handlar om svenska tidningars debatt efter mordet på Fadime Sahindal 2002. Hon sköts till döds av sin kurdiske far som tyckte att hon fläckat familjens heder. Mitt syfte var att ta reda på hur debattörerna såg på den kurdiska kulturens roll i sammanhanget. Jag valde ut åtta debattartiklar som publicerades i Sveriges största morgon- och kvällstidningar den första tiden efter mordet. Artiklarna var skrivna av åtta olika skribenter, fyra män och fyra kvinnor med både svenska och kurdiska bakgrunder, som alla haft nyckelroller i debatten.

 Introduktion: Tandlöshet är ett problem som drabbar många människor. Kraven på funktionella och snygga tänder i livets alla skeden har blivit tydligare på senare år. Dentala implantat är en möjlighet att ersätta förlorade tänder och har hjälpt många individer att få sin livskvalité tillbaka.Syfte: Att kartlägga mjukvävnads- och hårdvävnadskomplikationer som kan uppkomma efter en behandling med dentalt implantat och vilka orsaker det finns till dessa.Frågeställningar: Vad finns det för mjukvävnads- och hårdvävnadskomplikationer som kan uppkomma efter en behandling med dentalt implantat?Vad finns det för orsaker till komplikationer efter behandling med dentalt implantat?Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie.Resultat: Efter behandling med dentalt implantat kan olika mjukvävnads- och hårdvävnadskomplikationer uppstå. De två vanligaste mjukvävnadskomplikationer var peri-implantär mukosit och mukosal hyperplasi.

Studiens målsättning var att besvara tre frågeställningar. Skiljer sig andningsfrekvensmönstret efter ansträngning hos varmblodstravare med prestationsnedsättning från normalpresterande hästar? Påverkas andningsfrekvensmönstret efter ansträngning av en ökad slemansamling i luftstrupen? Är koncentrationen surfaktantprotein D i blodet en relevant analysparameter vid utvärdering av nedre luftvägsproblem? Hypotesen var att travhästar med subkliniska luftvägsproblem i de nedre luftvägarna har en längre återhämtningsperiod efter ansträngning jämfört med friska hästar. Kopplingen mellan ökad slemansamling i luftstrupen och prestation undersöktes också. 24 varmblodstravare deltog i försöket. Innan försöket undersöktes varje häst kliniskt inkluderande vilo-EKG och luftvägsendoskopi.