Denna uppsats undersöker om användandet av stark hjälpinformation kan ge ökad precision i skattningarna i undersökningen Lastbilstrafik ? Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar som utges av Trafikanalys. Förutom att en ökad precision är önskvärd i sig, kan det också möjliggöra ett minskat urval. Detta innebär i sin tur att uppgiftslämnarbördan minskas.Tre parametrar undersöks: totalt antal körda kilometer, total lastad godsmängd och totalt transportarbete. För dessa finns precisionskravet att för den skattade årstotalen får den relativa osäkerhetsmarginalen vara högst fem procent (den relativa osäkerhetsmarginalen definieras som halva konfidensintervallets längd dividerat med punktskattningen).

Avregleringen av kreditmarknaden inleddes redan på 1970-talet, men det är främst på 1980- talet som de viktigaste avregleringarna gjordes. Då syftas det på avregleringen av utlåningsränta och avregleringen utlåningstaket. Dessa avregleringar utlöste en kraftig utlåningsexpansion till företag och privatpersoner. Utvecklingen ledde till en finansiell kris i Sverige på 1990-talet med kraftigt prisfall på fastigheter och inflation. Riksbanken gjorde sitt bästa för att skydda växelkursen med diverse räntehöjningar.

I denna studie ville jag ta reda på hur datorn som pedagogiskt verktyg kan förändra eller förbättra undervisningen. Skulle datorn kunna vara ett kreativt redskap som gör att undervisningen blir effektivare och roligare eller är den ett distraktionsmoment? Vad anser pedagogerna och eleverna om datorernas effekt i undervisningsmiljöerna? För att få svar på dessa frågor valde jag både en kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa delen intervjuade jag fyra pedagoger och i den kvantitativa delen samlade jag in information från så gott som samtliga skolans elever via en webb-baserad enkätundersökning. I denna undersökning kom jag fram till att eleverna är medvetna om datorns distraktionsmoment. Över 50% uppgav att de gjorde annat än skolarbete på datorn vid varje lektion.

Uppkomsten av NOSAM har sin grund i att dagens moderna samhällsutveckling mer eller mindre tvingar regioner att samarbeta för att stärka sin attraktionskraft gentemot omvärlden. Helt enkelt en ökad konkurrens. NOSAM innefattar ett regionalt område med tio olika medlemskommuner och befinner sig i en region som under de senaste 15 åren, mycket på grund av brobygget, genomgått en rad förändringar. För att kunna arbeta mot de omgivande regionala krafterna och öka sin attraktivitet har således ett samarbete skapats. Fördelen med nätverkssamarbete är att de, genom sina olika kompetenser, kan lösa uppgifter både på ett billigare och effektivare sätt.

Stationsmiljön ? ökad tillgänglighet till de tre huvudfunktionerna: köpa biljett, kolla tåg tider och vänta, är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram ett nytt designförslag åt Eskilstunas stationshus, som visar hur man med hjälp av den rumsliga formgivningen kan öka tillgängligheten till stationshusens tre huvudfunktioner, i denna besökstäta och intensiva miljö.Under arbetet har observationer och rumsanalyser genomförts för få en ökad förståelse resenärernas rörelsemönster i rummet samt för att få en förståelse för hur tillgängligheten till de tre olika funktionerna fungerar i rummet i dag. Under dessa metoder har det konstaterats att det finns brister i den rumsliga utformningen gällande tillgängligheten till dessa tre funktionerna på de mindre stationshusen.Jag har med hjälp av resultatet från metoderna, teorier och litteratur samt prototyping tagit fram ett nytt designförslag. Det nya designförslaget bygger på att utnyttja ytorna effektivare i rummet, samt genom god informations design vägleda resenärerna fram till de olika funktionerna.Slutsatsen i det här arbetet bygger på att de olika funktionerna behöver separeras i rummet för att inte stoppa upp flödet i rummet och därmed öka tillgängligheten till dessa.

Det mest använda sättet för att motivera sin personal till att göra ett bra arbete är att använda sig av ett belöningssystem. Meningen med att ha ett belöningssystem i företag är att uppmuntra de anställda till att prestera och utföra sina arbetsuppgifter något utöver de vanliga. Men frågan är om personalen verkligen motiveras till att arbeta effektivare? Hur gör företagen för att motivera personalen? Höjs motivationsnivån med hjälp av belöningssystem? Vi vill med denna uppsats undersöka två olika företags belöningssystem samt beskriva hur deras personal motiveras till ett effektivt arbete av deras system. Uppsatsen är baserad på elva intervjuer, fyra av intervjuerna är genomförda med de ansvariga för belöningssystemen i respektive företag.

En central tanke med skolgången är att någon form av kunskapsprogression kontinuerligt ska äga rum. Kunskapsprogression ska genomsyra alla skolämnen och kunskapsprogression ska dessutom följa över stadieövergångar. I uppsatsen ställs frågan huruvida någon sådan kunskapsprogression sker mellan grundskolans senare år och gymnasieskolan inom ett specifikt skolämne, nämligen religionskunskapen. För att få svar på frågeställningen har material samlats utifrån tre olika datakällor, nämligen intervjuer, examinationer och läroböcker. Datakällorna har samlats in från tre religionslärare som undervisar på grundskolans senare år och tre religionslärare som undervisar i religionskunskap A på gymnasieskolan.

De senaste åren har Försvarsmakten genomgått en stor förändring från invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar. I takt med denna förändring har även karaktären på de uppgifter som insatsförsvaret ställs inför ändrats. Ett exempel på detta är insatsen i Adenviken där hotet är i form av små snabba fartyg med mål och medel som sträcker sig utanför en reguljär styrkas. En av Sjökrigets grundregler är förmågan till taktikanpassning. Detta innebär att man drar erfarenheter från de attacker eller anfall som genomförs, tar lärdom av dessa och utefter denna lärdom tänker nytt för att nå framgång i nästa drabbning.

Bakgrund och problem: Begreppet affärsmodell har under det senaste decennietblivit mer och mer vanligt förekommande, både inom näringslivet ochforskarsamhället. Dock råder det en begreppsförvirring kring vad som menas meden affärsmodell och vad modellen skall innehålla. Detta har resulterat i felaktiganvändning både hos teoretiker och professionella aktörer.Syfte: Att genomföra en litteraturgranskning i syfte att tydliggöra befintligaaffärsmodeller samt att utifrån en analys av dessas komponenter ochsammanlänkningar skapa en generisk affärsmodell.Avgränsningar: Uppsatsens ämnar söka en generisk affärsmodell som tar sinutgångspunkt i det konceptuella stadiet. Därför kommer inte implementering ellerapplicering av affärsmodeller samt deras förändring att beröras.Metod: Metoden som använts kallas litteraturgranskning. Syftet med enlitteraturgranskning är att skapa översikt inom ett forskningsområde där det saknassamt att söka praktisk tillämpning av tidigare presenterat material.Slutsatser: En konceptuell generisk affärsmodell med komponenter och sambandhar skapats.

Bakgrund och problem: Begreppet affärsmodell har under det senaste decennietblivit mer och mer vanligt förekommande, både inom näringslivet ochforskarsamhället. Dock råder det en begreppsförvirring kring vad som menas meden affärsmodell och vad modellen skall innehålla. Detta har resulterat i felaktiganvändning både hos teoretiker och professionella aktörer.Syfte: Att genomföra en litteraturgranskning i syfte att tydliggöra befintligaaffärsmodeller samt att utifrån en analys av dessas komponenter ochsammanlänkningar skapa en generisk affärsmodell.Avgränsningar: Uppsatsens ämnar söka en generisk affärsmodell som tar sinutgångspunkt i det konceptuella stadiet. Därför kommer inte implementering ellerapplicering av affärsmodeller samt deras förändring att beröras.Metod: Metoden som använts kallas litteraturgranskning. Syftet med enlitteraturgranskning är att skapa översikt inom ett forskningsområde där det saknassamt att söka praktisk tillämpning av tidigare presenterat material.Slutsatser: En konceptuell generisk affärsmodell med komponenter och sambandhar skapats.

Allt sedan miljonprogrammet har byggindustrin försökt att hitta sätt att effektivisera byggsektorn. Detta har lett till satsningar på förändringsprogram såsom Utmärkt! Samhällsbyggnad och Lean Construction. Genomgående för de olika satsningarna är att de uppvisar positiva resultat där förslagen till effektiviseringsåtgärder utnyttjas inledningsvis, men av ett eller annat skäl inte får någon långvarig effekt i byggproduktionen. En orsak till bristande genomslag kan vara att åtgärderna ofta är toppstyrda och inte genomsyrar hela organisationen.Sällan utreds och analyseras hantverkarnas förutsättningar för att delta i arbetet mot ett effektivare arbetssätt och kunna bidra till att förbättra byggprocessen. Intressant är även i vilka skeden i byggprocessen som hantverkarnas expertis kan utnyttjas.

Examensarbete gjordes för Primus AB som konstruerar och tillverkar friluftskök. Examensarbetet syftade till att utreda vilka utvecklingsmöjligheter som fanns för dagens brännare till friluftskök.Efter analys av befintliga brännare identifierades utvecklingsmöjligheter för att justera brännarens lågmönster och därmed diameter. Med ett korrekt lågmönster i förhållande till storleken på kokkärlet som används kan tillagningstiden och energiförbrukningen effektiviseras.En grundlig genomsökning av patentdokumentation genomfördes för att skapa en överblick av befintliga lösningar på ämnet. Patentdokumentationen fungerade även som inspiration för konceptgenereringsfasen.Sex koncept togs fram som på olika sätt styr lågans diameter. Funktionsprototyper på koncepten konstruerades och utvärderades.Den slutliga lösningen som togs fram bygger på en brännare med två fasta lågmönster.

Människan har i alla tider jämfört sig själv med andra, och det kan ses som en naturlig sak att jämförelser även sker på de arbetsplatser vi jobbar på. Xerox såg under 70-talet möjligheter att jämföra sig mot sina konkurrenter för att finna de bästa tillvägagångsätten, vilket gick under benämningen Benchmarking. Verktyget har även på senare tid fått inflytande inom den kommunala sektorn då högre krav ställs på att vara effektivare, samt införande av nya lagar som exempelvis Lagen om Valfrihetssystem (LOV) vilket öppnar upp för konkurrens från privata verksamheter. Det intressanta med benchmarking är att, trots den ökade populariteten och den stora mängd forskning som har gjorts kring fenomenet, finns det idag en fragmenterad bild över benchmarkingens delar.Syftet med studien har varit att analysera hur benchmarkingarbete kan gå till i en kommunal förvaltning. I vår teoretiska referensram valde vi att dela in benchmarking i delarna Vad, Var och Hur då dessa delar utförligt beskriver benchmarkingens aspekter.

Sverige är ett framstående land inom medicinteknik, och har genom åren producerat flera viktiga innovationer, såsom pacemakern, ultraljud och kuvösen, vilka bidragit till bättre och effektivare vård. Många av idéerna till dessa innovationer har sitt ursprung inom grundforskning, medan utveckling och kommersialisering sker inom industrin. Syftet med uppsatsen är att studera och analysera vilka problem som kan föreligga då teknik utvecklad i ett forskningssammanhang vidareutvecklats och kommersialiseras i en affärskontext.Studien bygger på en kvalitativ fallstudie av hur teknikutvecklingen fortskridit mot kommersialisering inom det medicintekniska företaget SciBase AB, som utvecklat en produkt och metod för diagnostik av hudcancern malignt melanom. Analysen har genomförts utifrån ett sociotekniskt perspektiv, och bygger på teorier hämtade från STS- och IMP-fältet.Studien bekräftar svårigheten att inpassa något nytt i ett befintligt affärssammanhang, och hur befintliga relationer och regulatorer har en avgörande inverkan på vad som utvecklas till en innovation. Vidare visas att teknik påverkas av det sammanhang i vilken den utvecklas, vilket senare påverkar möjligheten att inbädda tekniken i en affärskontext..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och särbegåvade elever, samt vilka faktorer det är som möjliggör och försvårar lärarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lärare på två olika gymnasieskolor. De teorier som tillämpas i studien är Lev Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lärarna har förmåga att definiera vad en högpresterare och särbegåvning är samt skilja på dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av särbegåvningar.