För västerländska företag som etablerar sig på den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svårt att nå kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och språkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrån ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrån kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översättingar, samt funktionell/emotionell reklam.

I denna studie undersöks det hur begreppet integrerad kommunikation definieras i teorin i jämförelse medhur de praktiker som säger sig arbeta med termen definierar och använder den. Vidare lyfter studien framde barriärer som står framför en praktisk implementering av begreppet, samt möjligheterna till kommaförbi dessa. Syftet är att öka förståelsen för begreppets innebörd samt för hur det kan utnyttjas till sin fullapotential.Konsulter vid Stockholms ledande PR-byråer intervjuades i detta syfte och till grund för diskussionenligger även en omfattande presentation av teorin bakom integrerad kommunikation. Resultaten visar attintegrerad kommunikation i praktiken används på en abstrakt snarare än en konkret nivå, och att barriärernaför en konkretisering kan sammanfattas inom fyra områden: revirtänkande, ekonomiskt system,mätbarhet och nya medier. Samtidigt visar studien på hur dessa barriärer kan vändas till möjligheter i syftetatt förbättra den integrerade kommunikationen.Slutsatsen blir att för att anpassa teorin till verklighetens förutsättningar, och på så sätt möjliggöra praktiskapplicering av teorin, bör man börjar tala om integrerat varumärke istället för integrerad kommunikation.Begreppsväxlingen förenklar arbetet med att förankra integrationssynsättet på ledningsnivå och sedanimplementera arbetet ute i organisationen.Nyckelord: Kommunikation, Public Relations, marknadskommunikation, konvergensmodellen, integreradkommunikation, synergi, identitet, organisationskultur, varumärke, varumärkesplan, Return ofInvestement, Return on Communications, integrerat varumärke..

Ämnet för detta examensarbete är kommunikation, och som uppdragsgivare står Swepart Verktyg AB. Företaget upplever det som svårt att nå ut till nyutexaminerade ingenjörer, och få dessa att söka jobb inom företaget. Mitt uppdrag har således varit att ta fram en strategisk kommunikationsplan för hur de kan gå tillväga i det arbetet. Målgruppen är studenter vid Maskinteknik på Lunds tekniska högskola, ett program som under vårterminen 2008 har 549 inskrivna studenter. Med kvalitativ forsknings-metod, närmare bestämt fem fokusgrupper, har jag undersökt frågeställningar som hur maskinteknolog-studerande upplever marknadsföring, hur de ser på sin framtida karriär och vilka normer och värderingar som råder inom deras akademiska fält.

Syftet med studien är att belysa kommunikationen mellan sjuksköterskorna på SAH och hospice då patienter läggs in på hospice för en stödplats. Syftet är även att finna svar på om det finns eventuella brister och/eller styrkor i denna kommunikation samt att finna förslag till förbättring. Tio sjuksköterskor i Malmö intervjuades. Resultatet analyserades enligt innehållsanalys där tre huvudkategorier och fjorton underkategorier framkommit. Huvudkategorierna innefattar brister, styrkor och förslag till förbättring.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor men med rutinmässig mammografiscreening vartannat år och tidig samt effektiv behandling, har dödligheten minskats de senaste två decennierna. Orsakerna till varför vissa kvinnor får bröstcancer är inte klarlagda. Det kan bero på flera bidragande faktorer, bland annat arvsanlag. En del av den ärftliga bröstcancern beror på mutation av bröstcancergen1 (BRCA1) och bröstcancergen2 (BRCA2). Mutationsbärare tillhör en högriskgrupp och erbjuds därför årlig screening med magnetresonanstomografi (MRT), mammografi och ultraljud redan i ung ålder för att tidigt kunna upptäcka och behandla eventuell bröstcancer.

Studien syftar till att besvara frågan hur läromedelsförfattare tar sig an det kommunikativa och laborativa arbetssätt som läroplan och kursplan i matematik förordar. Tre läromedel i matematik för år 1-3 har undersökts, angående hur ofta och på vilket sätt kommunikation eller laboration används. Både lärarhandledningar och elevböcker har undersökts. En historisk tillbakablick har gjorts för att se hur läroplanerna har förändrats och hur kommunikation och laboration har blivit en del av vår läroplan idag. Resultatet av studien visar att det i lärarhandledningarna gemensamt är stor betoning på hur viktig kommunikation och laboration är för elevernas lärande.

Syfte:  Analysera hur budskap kring hållbar utveckling skapas i marknadsföringssyfte hos modekedjor.   Problem: Vilka är verktygen/argumenten för att skapa diskurser kring hållbar utveckling? Hur arbetar modeföretag med kommunikation kring miljöfrågor i marknadsföringssyfte och för att stärka sitt varumärke? Teori och Metod: Uppsatsen tillämpar den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys. Materialet diskuteras utifrån teorier i medie- och kommunikationsvetenskap, diskursteori, retorik och visuell kommunikation.  Material: Materialet består i ett urval av några kända klädkedjors externa kommunikation av ekologiska klädlinjer (H&M, KappAhl och Lindex)..

Bakgrund: Att arbeta i team är vanligt förekommande inom vården. Ur ett historisktperspektiv skapades team i vården för att kunna ge vård i hemmet men ändå kunnaerbjuda sjukhusets alla resurser, alltså en helhetsvård. Idag är tanken att vården ska blimer effektiv genom väl fungerande team. Att samarbeta i team är nödvändigt för attkunna arbeta utefter personcentrerad vård. Sjuksköterskan har bland annat ansvar för attdelta i, organisera och motivera teamarbetet kring patienten.

I vår undersökning har vi fokuserat på hur kommunikationen ser ut mellan elever i ämnet slöjd. Syftet med C- uppsatsen var att ta reda på om elever kommunicerar slöjdprocessen mellan varandra utifrån ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande. Våra frågesällningar var ?vad kommunicerar elever om rörande slöjdprocessen mellan varandra?? och ?hur kommunicerar eleverna slöjdprocessen?? Vår undersökning grundade sig på en elevenkät, videofilmning och deltagande observation som vi utförde i tre nioklasser på en skola inom Umeå kommun. Genom vår undersökning kom vi fram till att eleverna i stor utsträckning kommunicerar slöjdprocessen (ide, planering, genomförande och värdering) med varandra.

Till följd av en framtid med ökad livslängd förväntas fler människor insjukna i olika former av demenssjukdomar vilket medför kommunikativa svårigheter. För att främja god omvårdnad är det viktigt att använda kommunikationsstrategier som anpassas efter de förutsättningar som personer med demens har. Fokus bör ligga på personens autonomi och integritet. Syftet var att belysa kommunikation i omvårdnaden av personer med diagnosen demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar ingick i studiens resultat vilket mynnade ut i tre kategorier.

Syftet med studien var att studera specialpedagogers arbetssätt och syn på sin egen roll när det gäller kommunikation, utifrån elever på tidig utvecklingsnivå inom träningsskolan som använder alternativa kommunikationssätt för att både förstå och bli förstådda.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och då framförallt den icke-verbala kommunikationen. Begreppet kommunikation belyses utifrån funktionshinder och har flera olika utgångspunkter i studien. De valda teorierna kan kopplas både till kommunikation utifrån ett elevperspektiv och till den specialpedagogiska yrkesrollen.Studien är kvalitativ och bygger på fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar inom träningsskolan med elever som använder alternativa kommunikationssätt.Resultatet av studien visar att specialpedagogens roll inom träningsskolan är mycket komplex. Specialpedagogen behöver bred kompetens och kunskap inom många olika områden för att möta sina elever. Den kommunikativa miljön är kanske inte alltid optimal, men specialpedagogerna arbetar medvetet för att eleverna ska samspela med varandra och ta egna initiativ.

Bakgrund: Tidigare litteratur tyder på att patienter med cancer upplever mycket smärta och många får ej optimal smärtlindring. För att patienten ska kunna anförtro sig om sin smärta till vårdpersonalen behövs ett gott möte och en god kommunikation. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter med cancersmärta uppfattar mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Fem artiklar var av kvalitativ ansats, två artiklar var av kvantitativ ansats och en artikel var av både kvalitativ och kvantitativ ansats.

Introduktion: När någon blir obotligt sjuk och närmar sig döden är det inte endast patienten som blir drabbad. Patientens närstående påverkas också. En viktig uppgift för sjuksköterskor är att kommunicera och stötta de närstående för att tillfredsställa behov hos dem. I en tidigare studie framkom det att 54 % av alla klagomål som framkommit till sjukhus handlade om brister i kommunikation. Syfte: var att belysa sjuksköterskans kommunikation med närstående inom palliativ omvårdnad. Metod: Litteraturstudien var baserad på vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar gjordes i de relevanta databaserna CINAHL och PubMed.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Projektet avser att undersöka vilka fördelar ett mindre familjehus kan dra av ett kombinationssystem med bergvärme och en uteluftkonvektor vid byte till en mer effektiv bergvärmepump. Uteluftkonvektorn är ett komplement till det befintliga borrhålet som är underdimensionerat mot den nya bergvärmepumpen. Under sommarhalvåret drivs utekonvektorn för återhämtning av hålet. Vid de varmaste dagarna på året återladdas även borrhålet av utekonvektorn.I detta arbete undersöks hur den årliga värmefaktorn och temperaturen i borrhålet påverkas av en kombinationslösning jämfört med att endast använda energibrunnen. En analys gjordes på hur husets effektbehov varierar under ett år med hänsyn till svensk byggnorm under 1980-talet, då huset byggdes. Från denna information kunde de olika driftfallen undersökas och fastställas.