Bakgrund: Lungcancer Àr en livshotande sjukdom dÀr mindre Àn fem procent överlever fem Är. MÀn insjuknar oftare i lungcancer Àn kvinnor i Sverige, dÀr majoriteten av de som drabbas har rökt nÄgon gÄng i sitt liv. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser i samband med lungcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie dÀr tolv artiklar, varav fem kvantitativa och sju kvalitativa, analyserades via innehÄllsanalys. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier: Patienternas upplevelser av bristfÀllig information, Patienternas upplevelser av oro, Patienternas upplevelser av det dagliga livet, Patienternas upplevelser av skam och skuldkÀnslor samt utanförskap och Patienternas upplevelser av att veta att de snart ska dö.  Huvuddragen i resultatet Àr att patienterna upplevde en dÄlig information frÄn vÄrden kring vad lungcancer Àr och vad som orsakar den.

Denna studie har haft som syfte att ta reda pÄ vilka effekter samverkan mellan Polisen ochfrivilligorganisationen Missing people i VÀstra Götaland leder till och hur respektiveorganisation hanterar effekterna. Vi har intervjuat totalt Ätta personer, vid sex olikaintervjutillfÀllen. Intervjumetoderna har varierat mellan en telefonintervju, en gruppintervjuoch enskilda intervjuer. I bÄde gruppintervjun och de enskilda intervjuerna har vi trÀffatintervjurespondenterna personligen.UtifrÄn vÄr studie kan vi se att samverkan mellan polismyndigheten ochfrivilligorganisationen Missing People genererar samma effekter som samverkan förvÀntasgöra mellan tvÄ myndigheter. Samverkan mellan tvÄ olika organisationskulturer resulterar intenödvÀndigtvis i en organisatorisk krock utan kan generera positiva effekter.För en fungerande samverkan Àr det viktigt att tÀnja pÄ de organisatoriska grÀnserna,acceptera och anpassa organisationen till de aktörer man samverkar med.

Jag vill med denna uppsats visa hur man kan anvÀnda sig av utomhusmatematik som ett kompletterande arbetssÀtt för att göra matematikundervisningen i grundskolan mer variationsrik. Jag vill Àven i korta ordalag beskriva varifrÄn utomhuspedagogiken hÀrstammar och vilka positiva effekter den tidigare pÄvisats ha pÄ lÀrandet och eleverna. För att visa detta har jag genomfört en empirisk studie dÀr jag har arbetat med samt studerat en grupp elever bÄde inomhus och utomhus. DÀrefter har jag intervjuat eleverna om deras upplevelser samt kontrollerat att de har tillgodogjort sig de begrepp vi har arbetat med. Allt detta redovisas i en resultatdel dÀr jag har tagit upp mina observationer frÄn lektionerna samt vad eleverna har uttryckt under sina respektive intervjuer.

VÄr uppsats syftar till att i samband med ikrafttrÀdandet av Basel II undersöka vilka effekter det nya regelverket hittills har inneburit för de olika bankerna. Det undersöks ocksÄ vad andra institut i vÀrlden hade för Äsikter om det som skulle komma att resultera i Basel II. Vi vill Àven klargöra om Basel II Àr ett verktyg som förbÀttrar bankernas riskhanteringssystem.VÄr uppsats bygger pÄ en induktiv ansats och vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Empiri har sÄledes samlats in genom intervjuer och undersökning av offentlig debatt.Den huvudsakliga effekten Àr att bankernas hantering och kontrollering av risker förbÀttras. En individualiserad riskbedömning och prissÀttning av bankens kunder leder till att kapitaltÀckningsgraden kan sÀnkas.

Kronisk smÀrta Àr ett tillstÄnd som drabbar mÄnga mÀnniskor i olika Äldrar. Varje Är behandlas tusentals patienter inom öppen- och slutenvÄrden pÄ grund av kroniska smÀrttillstÄnd. Syftet med litteraturstudien var att finna icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta. Litteraturstudien utgick frÄn en manifest innehÄllsanalys om 21 vetenskapliga artiklar och tvÄ litteraturstudiers resultat. Genom studien framkom följande sju icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta; musik, avslappning och meditation, samtal, akupunktur, transkutan nervstimulering (TENS), ultraviolett ljus och vÀrme- respektive kylbehandling.

The aim of this literature review is to examine and visualise different aspects of how women after a myocardial infarction experiences their psychological and emotional health..

Syftet med denna studie var att kritiskt granska litteraturen om effekterna av akupunkturbehandling och se vilken evidens som fanns för akupunkturbehandling vid lateral epikondylsmÀrta. Litteratursökningen utfördes i databaserna Academic search, Amed, Cinahl, PEDro och PubMed. Studierna skulle vara skrivna pÄ engelska eller svenska, vara utförda pÄ patienter som har lateral epikondylsmÀrta samt innefatta akupunktur som behandlingsmetod och dess resultat. Elva artiklar inkluderades. Studiernas behandlingsupplÀgg, akupunkturens effekter, olika akupunkturbehandlingar i jÀmförelse med varandra och i jÀmförelse med annan behandling Àn akupunktur samt evidens för akupunkturbehandling analyserades.

KlimatförÀndringar och dess effekter Àr nÄgot som bÄde dagens och framtidens samhÀlle behöver anpassa sig till, och jordbruket Àr inget undantag. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar östgötska lantbrukare har kring vilka effekter klimatförÀndringarna kan fÄ för jordbruket, och hur de ska hantera dessa nya problem och möjligheter. Sex intervjuer med östgötska lantbrukare har genomförts för att undersöka deras uppfattningar och erfarenheter kring klimatförÀndringarnas effekter pÄ jordbruket. Resultatet av studien visar att östgötska lantbrukare idag Àr skeptiska till klimatförÀndringarna och den forskning som finns. Lantbrukarna innehar en stor kunskapsbas kring hur man kan hantera ökad nederbörd eller torka, vilket hör ihop med deras mÄngÄriga erfarenhet av varierade vÀderförhÄllanden.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur pedagogerna beskriver sitt syfte med höglÀsning och vilka upplevelser av höglÀsningen barnen/eleverna uttrycker. Vi ville Àven ta reda pÄ om det fanns likheter och skillnader mellan pedagogernas syften och barnens/elevernas upplevelser. För att fÄ fram detta anvÀnde vi oss av fokusgruppssamtal med bÄde pedagoger och barn/elever. Resultatet visade att pedagogerna har en mÀngd syften med sin höglÀsning som till exempel lÀsinlÀrning, ökat ordförrÄd, ge barnet/eleven lugn och ro. MÄnga av dessa uttryckta syften hos pedagogerna nÀmns inte i barnens/elevernas uttryckta upplevelser av höglÀsningen, dock uttryckte alla barn/elever en positiv attityd till höglÀsningen..

Demensrelaterad agitation a?r ett pa?frestande tillsta?nd som inneba?r en fo?rsa?mrad livskvalitet fo?r den demenssjuke personen. Eftersom la?kemedel har liten effekt, rekommenderas icke- farmakologiska interventioner som fo?rshandval vid behandling. Syfte: Att studera omva?rdnadsinterventioner och dess effekt vid demensrelaterad agitation.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

?Barn som masserar slÄr inte varandra?, denna klyscha har vi ett flertal gÄnger hört cirkulera inom förskola och skola men Àven ute i samhÀllet, via media och allmÀnna debatter. Dessa ord inspirerade oss till att ta reda pÄ om taktil massage kan ge nÄgra effekter pÄ barn i förskoleÄldern. I litteraturgenomgÄngen redogörs frÄn massagens historia till dagens aktuella forskning inom Àmnet som sedan kopplas till förskolans styrdokument Lpfö98. Efter litteraturgenomgÄngen stÀlls problempreciseringen om massagens effekter kan ha nÄgon betydelse för barns sociala utveckling i förskoleÄldern.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

I Sverige fÄr Ärligen cirka 300 barn diagnosen cancer och idag dör ett av fyra barn. Den palliativa vÄrden för barn handlar om att vÄrda barnets kropp, sjÀl och ande samt att ge ett stöd till hela familjen. Sjuksköterskan Àr ett stöd nÀr familjer hamnar i en krissituation och det Àr betydelsefullt att ha en förstÄelse för vilken omvÄrdnad förÀldrarna Àr i behov av. Syftet med studien var dÀrför att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha ett barn som kommer att dö i cancer.Studien genomfördes som en kvalitativ innehÄllsanalys av sjÀlvbiografier. Litteraturen valdes genom att söka i databasen LIBRIS och anvÀnda ordet barncancer.

Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lÀrarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka frÄn de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lÀrares förutsÀttningar. Denna studie vill upplysa om den pÄverkan samhÀllsutvecklingen har pÄ lÀraryrket och de behov pÄ arbetsorganisationsförÀndringar detta medför för lÀrare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lÀrarperspektiv, dÀr tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra omrÄden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lÀrarkategorier och pedagogernas Äsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats.