Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

?Barn som masserar slÄr inte varandra?, denna klyscha har vi ett flertal gÄnger hört cirkulera inom förskola och skola men Àven ute i samhÀllet, via media och allmÀnna debatter. Dessa ord inspirerade oss till att ta reda pÄ om taktil massage kan ge nÄgra effekter pÄ barn i förskoleÄldern. I litteraturgenomgÄngen redogörs frÄn massagens historia till dagens aktuella forskning inom Àmnet som sedan kopplas till förskolans styrdokument Lpfö98. Efter litteraturgenomgÄngen stÀlls problempreciseringen om massagens effekter kan ha nÄgon betydelse för barns sociala utveckling i förskoleÄldern.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

I Sverige fÄr Ärligen cirka 300 barn diagnosen cancer och idag dör ett av fyra barn. Den palliativa vÄrden för barn handlar om att vÄrda barnets kropp, sjÀl och ande samt att ge ett stöd till hela familjen. Sjuksköterskan Àr ett stöd nÀr familjer hamnar i en krissituation och det Àr betydelsefullt att ha en förstÄelse för vilken omvÄrdnad förÀldrarna Àr i behov av. Syftet med studien var dÀrför att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha ett barn som kommer att dö i cancer.Studien genomfördes som en kvalitativ innehÄllsanalys av sjÀlvbiografier. Litteraturen valdes genom att söka i databasen LIBRIS och anvÀnda ordet barncancer.

Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lÀrarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka frÄn de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lÀrares förutsÀttningar. Denna studie vill upplysa om den pÄverkan samhÀllsutvecklingen har pÄ lÀraryrket och de behov pÄ arbetsorganisationsförÀndringar detta medför för lÀrare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lÀrarperspektiv, dÀr tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra omrÄden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lÀrarkategorier och pedagogernas Äsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats.

Bakgrund: Ett urakut kejsarsnitt utf?rs om det f?religger en omedelbar fara f?r kvinnans eller barnets liv och ska ske skyndsamt inom 15 minuter. Anestesisjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r att f?rbereda och utf?ra generell anestesi vid det urakuta kejsarsnittet, men ?ven tillgodose god omv?rdnad och trygghet till kvinnan innan anestesin p?b?rjas. Gravida kvinnor har en ?kad risk f?r komplikationer i samband med s?vning och generell anestesi, vilket g?r att anestesisjuksk?terskan m?ste vara extra uppm?rksam vid induktionen.

Patienter som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA) Àr allvarligt sjuka och behöver specialiserad vÄrd. En del av den vÄrden Àr ofta ventilatorbehandlingen som kan uppfattas som en mycket mentalt pÄfrestande upplevelse. Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva patienters upplevelser av att vÄrdas i ventilator pÄ en intensivvÄrdsavdelning. Datamaterialet har utgjorts av kvalitativa studier med ett patientperspektiv, vilka har analyserats kvalitativt. I resultatet framkom tvÄ huvudteman; Verkliga upplevelser och Overkliga upplevelser.

Tidigare forskning om stress har visat att olika arbetsförhÄllanden har betydelse för stressrelaterade negativa effekter pÄ hÀlsa men idag mÀrks ett ökat intresse för att studera positiva effekter av stress. En viktig faktor för att minska effekter av arbetsstress pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande anses vara nedvarvning och ÄterhÀmtning. Syftet med studien var att studera relationen mellan psykosocial arbetsbelastning, ÄterhÀmtning och psykologiskt vÀlbefinnande hos yrkesarbetande kvinnor. Undersökningsgruppen omfattade 177 kvinnliga anstÀllda i tandvÄrden vilka besvarat en enkÀt innehÄllande krav/kontroll/stöd-skalan, frÄgor om ÄterhÀmtning samt Ryffs skalor för psykologiskt vÀlbefinnande. Resultatet av korrelationsanalyser och linjÀra regressionsanalyser visade att höga abetskrav hade samband med lÄg grad av ÄterhÀmtning medan hög grad av kontroll relaterades till hög grad av vÀlbefinnande.

Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

Syfte: Denna systematiska ?versikt syftar till att unders?ka p?verkan av precision nutrition (PN) baserad p? kontinuerlig glukosm?tning (CGM) p? glykosylerat hemoglobin (HbA1c) hos individer med diabetes mellitus typ 2/prediabetes. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i slutet av januari 2025 i databaserna PubMed och Scopus. Den inkluderade populationen bestod av vuxna individer med/utan insulinbehandlad diabetes typ-2. Interventionen var kostbehandling baserad p? CGM-m?tningar med/utan andra biomark?rer.

Inledning: I Sverige drabbas ungefÀr 30000 mÀnniskor av stroke varje Är. NÀstanhÀlften av alla mÀnniskor som genomgÄtt en stroke blir nedstÀmda/deprimerade. Det Àrviktigt att fÄ kunskap om vilka patientupplevelser som förekommer vidnedstÀmdhet/depression för att kunna möta patienterna pÄ ett adekvat sÀtt. Syfte: Syftetmed litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av nedstÀmdhet/depressionefter stroke. Metod: Litteraturstudien har baserats pÄ 11 kvalitetsgranskadevetenskapliga artiklar frÄn 2003-2013.

Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrars psykosociala upplevelser dÄ deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

MÀnniskors allmÀnna vÀlbefinnande och livskvalitet pÄverkas av deras sömn.    Sömnproblemen ökar och resulterar i ökade kostnader för den enskilde, arbetsgivarna och samhÀllet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekter av sömnhygieniska ÄtgÀrder riktade till individer inom hÀlsovÄrden med primÀr insomni. Resultatet visade att en kombination av ÄtgÀrder utifrÄn personliga behov gav bÀst resultat men ocksÄ att det rÄdde begreppsförvirring runt sömnhygieniska ÄtgÀrder och deras effektivitet. Fördjupad kunskap behövs vad det gÀller de enskilda sömnhygieniska rÄdens effektivitet.

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.