Bakgrund: D?dsfall sker idag fr?mst p? v?rdinr?ttningar vilket har resulterat i att m?nniskor idag lever ett liv d?r d?d inte ?r en del av deras vardag. Klinisk praktik ing?r i sjuksk?terskestudenters utbildning, d?r de kan uppleva d?dsfall. Upplevelser som dessa kan p?verka en individs h?lsa, vilken kan ses ur ett biologiskt samt ett humanistiskt perspektiv. Sjuksk?terskeutbildningen i Sverige ska ge studenterna f?rberedelse inf?r klinisk praktik.

Magnusson, C. VÄrdpersonalens upplevelser av att arbeta med en vÄrdhund. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: Fakulteten för hÀlsa och samhÀlle, institutionen för socialt arbete, 2015. Denna uppsats syftar till att beskriva hur vÄrdpersonalen upplever arbetet tillsammans med vÄrdhunden samt vilka effekter vÄrdpersonalen upplever att vÄrdhunden kan medföra för vÄrdtagare med en demenssjukdom. VÄrdhunden Àr ett relativ nytt fenomen i Sverige och av 300 kommuner antas 20 av dessa implementerat hunden i vÄrden. Tidigare forskning visar att vÄrdhunden kan lindra depression, öka den fysiska aktiviteten, förstÀrka minnet, öka förmÄgan till socialt samspel samt stÀrka sjÀlvförtroendet för den Àldre med en demenssjukdom.

Syftet med studien ?r att unders?ka upplevelser hos yrkesverksamma som arbetar med att till?mpa djurunderst?tt arbete med hund inom ?ldreomsorgen och/eller arbetar i en s?dan verksamhet d?r hundinterventioner till?mpas. Studien str?var efter att f? insyn i de yrkesverksammas upplevelser om hundinterventioner inom ?ldreomsorgen, med fokus p? hur dessa insatser kan inverka p? ?ldres sociala delaktighet, psykiska v?lbefinnande och motivation till socialt engagemang. Studien genomf?rdes genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetade antingen p? ett ?ldreboende d?r djurunderst?tt arbete med hund implementerats, eller som hundf?rare som bes?kte s?dana verksamheter.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en obotlig d?dlig neurodegenerativ sjukdom, vilket leder till f?rsvagade muskelfunktioner och s? sm?ningom fullst?ndig f?rlust av muskelkraft och slutligen d?d. I takt med att sjukdomen progredierar kr?vs mycket omsorg, vilket oftast sker i hemmen av de n?rst?ende. Det medf?r utmaningar och hinder i vardagen, vilket g?r att anh?riga, en s?rbar och utsatt grupp av individer kommer vara i behov av st?d.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Examensarbetets syfte var att beskriva den aktuella forskningen kring vilka arbetsterapeutiska interventioner som anvÀnds för barn med koncentrationssvÄrigheter vid skolaktiviteter. En litteraturstudie genomfördes för att fÄ en aktuell överblick över vilken forskning och kunskap om arbetsterapeutiska interventioner som finns. Litteratursökningen genomfördes i digitala databaser och resultatet baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar frÄn Ären 2007 till 2012. Resultatet beskriver arbetsterapeutiska interventioner för barn mellan fem och sexton Är med och utan nÄgon diagnos. Interventionerna bygger pÄ olika teoretiska angreppssÀtt.

I Sverige drabbas varje Är ungefÀr 12 000 personer av afasi och av dessa Àr cirka 35 % i yrkesverksam Älder. Afasi Àr en samlingsbeteckning för skador som drabbar sprÄkförmÄgan. Dessa skador kan medföra olika konsekvenser för individen och de kan pÄverka kommunikationen i livet och vardagens aktiviteter. I arbetsterapeutens roll, ingÄr det att hjÀlpa den som har drabbats av afasi att hitta strategier och möjligheter för att klara sig i vardagen, dÀrför behövs kunskap om behandlingsmetoder för personer med afasi. Generellt syftar behandling vid afasi till att förbÀttra sprÄkförmÄgan.

Arbetslöshet har visats medföra effekter pÄ folkhÀlsan. Arbetslösheten Àr för tillfÀllet stor isamhÀllet och det Àr frÀmst unga som drabbas. Till följd av detta har Tranemo kommun startatprojektet Vita Villan med syfte att frÀmja arbetslösa ungas vÀlmÄende och förbÀttra derasmöjligheter till sysselsÀttning. Det finns mÄnga sÀtt arbeta pÄ dÄ mÀnniskor pÄverkas pÄ olikasÀtt och i olika sammanhang. Sociala faktorer och individens upplevelser inverkar pÄarbetslöshetens konsekvenser.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att se vilka effekter taktil massage ger hos personer med demens. Sökning av artiklar har gjorts pÄ databaserna CINAHL, ELIN@Dalarna och PubMed dÀr sökorden dementia, massage, nursing, older people, Therapeutic touch och touch anvÀndes i olika kombinationer. Litteraturstudien bestÄr av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Artiklarna skulle vara vetenskapliga och inte publicerade före 1995, de skulle Àven svara pÄ syfte och frÄgestÀllning. För att sÀkerstÀlla att kvalitén pÄ artiklarna var hög granskades de med en granskningsmall.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska och f?rst? hur kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever inkludering och exkludering inom arbetsgemenskapen p? sitt arbete inom IT-branschen. F?r att n? denna f?rst?else unders?ks vilka normer kring k?n och etnicitet kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever finns inom arbetsgemenskapen samt hur de f?rh?ller sig till dem. Fr?gest?llningar: Vilka normer kring k?n och etnicitet upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund existerar inom arbetsgemenskapen p? deras arbetsplats inom IT-branschen? P? vilka s?tt upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund att de exkluderas och inkluderas i arbetsgemenskapen p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Vilka olika handlingsstrategier har kvinnor med utomeuropeisk bakgrund f?r att f?rh?lla sig till inkludering respektive exkludering p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Teori: F?r att besvara fr?gest?llningarna har vi anv?nt oss av teorier om interaktionsritualer, emotionell energi, etablerade och outsiders samt begreppen intersektionalitet och assimilering. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomf?rts f?r att samla in data. Datan har sedan kategoriserats i relevanta teman och underteman f?r att vidare analyseras med hj?lp av teori.

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka hinder och möjligheter det finns för pedagoger pÄ fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar som lÀser enligt Lgr 11 (Skolverket 2011). Genom undersökningen exponeras vilka hinder och möjligheter pedagoger stöter pÄ i sitt dagliga arbete. Har de kunskaper om anpassningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar( NPF)? FÄr de det stöd och den fortbildning frÄn ledningen som behövs för att jobba inkluderande?Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i form av en webbenkÀt med frÄgor av olika struktureringsgrad för att fÄ sÄ mycket information som möjligt. Sedan har resultatet bearbetats och analyserats med hjÀlp av den sociokulturella teorin och Antonoivskys KASAM teori.Arbetet ger en kort allmÀn översikt kring fritidshemmet och barn i behov av stöd, en beskrivning av vilka funktionsnedsÀttningar som  undersökningen   avser samt vilka anpassningar pedagoger kan anvÀnda sig av pÄ fritidshemmet.Resultatet visar att det finns en avsevÀrd kunskap kring NPF ute pÄ fritidshemmen men det efterfrÄgas mer utbildning och resurser.

Problematiskt substansbruk av alkohol och narkotika utg?r en risk f?r ungdomars utveckling. Forskning har funnit att f?r?ldrar-barnrelation och hemmilj?n ?r betydelsefull i f?rst?elsen av problematiskt substansbruk. Dock ?r forskningen ofullst?ndig eftersom studier mestadels har genomf?rts p? kliniska grupper, och k?nsskillnader s?llan tas i beaktning.

Bakgrund: anvÀndandet av och intresset för komplementÀr- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i vÀrlden och i Sverige vilket innebÀr en utmaning för framtidens hÀlso- och sjukvÄrd. KomplementÀr- och alternativmedicin (KAM) bestÄr av en mÀngd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM Àr de kroppsliga- sjÀlsliga terapierna som fokuserar pÄ interaktionen mellan hjÀrnan, sjÀlen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv instÀllning till och en öppenhet inför anvÀndandet av KAM, dock anser de att de inte har tillrÀcklig kunskap inom omrÄdet.

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

I denna litteraturstudie granskades 4 vetenskapliga artiklar med syfte att undersöka patienters upplevelser av hyperbar oxygenbehandling (HBO behandling) för att lyfta fram vad man som omvÄrdnadspersonal bör ha i Ätanke inför initiala behandlingar. HBO behandling Àr en behandlingsmetod dÀr koncentrerad oxygen administreras till patienter. Behandling med HBO fÄr ofta pÄgÄ under lÀngre tid för att uppnÄ lÀkande effekter i exempelvis fall av hypoxiska svÄrlÀkta sÄr. Ett av de initiala problem som kan ge obehagskÀnslor Àr att behandlingen tar plats i tryckkammare, vilket för mÄnga Àr en frÀmmande miljö. Flertalet patienter har av denna anledning valt att avstÄ ifrÄn behandling.