This study illustrates how drama methods and career counselling might interact. The aim is to investigate whether drama methods can enhance career counselling methods. Drama is here defined as an umbrella term that includes all forms of action methods used in psychology and education.A literature survey was carried out in parallel with qualitative research interviews. Three professional drama leaders were interviewed separately. This was followed by a group interview with five upper secondary school students, who had all taken a course in drama with a focus on personal development.The findings show that there are common and consistent goals and values between drama and career counselling.

Abstract Som dramapedagog är det vanligt att man får uppdrag att leda vuxengrupper som inte själva har valt att ha drama. I dessa grupper finns ofta en stor rädsla och ett stort motstånd vilket man som dramapedagog måste hantera och förhålla sig till. Frågeställning: Hur förbereder och planerar dramapedagoger introduktionen av dramapass med vuxengrupper som inte valt att ha drama och hur är deras syn på detta arbete? Undersökningen är inspirerad av en fenomenologisk-hermeneutisk ansats och metoden har varit fokussamtal där resultatet har redovisats som en gemensam berättelse ur informanternas perspektiv. Resultatet visar bland annat på att den springande punkten för att få ett fruktsamt arbete med vuxna som inte har valt drama är att som dramapedagog tillsammans med gruppen hitta en överenskommelse om hur man min vill arbeta.  Nyckelord: Dramapedagogik, grupprocess, vuxnas lärande, motivation, fokussamtal, fenomenologi, hermeneutik, team building, drama..

I detta arbete undersöks pedagogiskt drama och dess roll i undervisningen. Tyngdpunkten läggs på pedagogiskt drama som ett komplement till de teoretiska ämnena i skolan. För att kunna möta alla elever på deras individuella nivå är det viktigt att som pedagog kunna vara kreativ och tillgodose elevernas olika behov med hjälp av varierad undervisning. Här kan pedagogiskt drama vara en metod för att förstärka abstrakt tänkande med hjälp av aktiv handling. I denna undersökning ges det svar på hur pedagogiskt drama kan användas för att stimulera lärande.

In the previous curriculum for the preschool Lpfö 98, the educational responsibility was documented belonging to all the team members. On the 1st of July 2011 a new curriculum was introduced to the preschool, Lpfö 98/10, where it is documented that the educational responsibility now belongs to the preschool teachers. According to curriculum experts at the Swedish school board this educational responsibility is not new, just a clarification of the preschool teacher?s educational responsibility.This study is a qualitative study and the purpose was to interview the preschool teachers about their thoughts concerning their educational responsibility. The purpose was also to examine if their educational responsibility has affected their role in the team at the preschool and if they believe that this has any significance for their profession.My result of the study shows that the educational responsibility of the preschool teachers now has been clarified and that they should take a leading role in the team towards the goals that are set for the preschool.

Studiens syfte är att undersöka förskolepedagogers åsikter kring pedagogiskt dramasom metod och dess möjligheter till att utveckla reflekterande tänkande. Enligtläroplanen för förskolan (Lpfö 98, 1998) är pedagogiskt drama en metod som böranvändas för att underlätta utveckling och lärande. Den metod som valts förundersökningen är en kvalitativ metod baserad på öppna frågor. Undersökningenriktar sig till utbildade förskolepedagoger verksamma inom den kommunalaförskolan, där sex pedagoger medverkar i studien. Teoretiska utgångspunkter förstudien baseras på Vygotskijs och Deweys teorier om utveckling och lärande.Resultatet för undersökningen visade att respondenterna inte är fullt medvetna omvad pedagogiskt drama innebär, men att reflekterande processer är viktigt för barnslärande och utveckling..

We read different kind of texts every day. We can for example choose to read a book or to watch a film. While we read we can receive and interpret texts. That?s means, for example, that we can have different envisionments about the drama and the film based on it. Based on Langer?s reception theory about ?envisionments?, I?ve wanted to examine and clarify the differences and similarities of envisionments between two texts.

Vad är det som är viktigt med bild och drama? I denna undersökning ges det svar på bild- och dramas olika funktioner, och vad det innebär att använda dessa ämnen i undervisningen. Lärare med olika erfarenheter av bild och drama har jämförts, och deras motiveringar till dessa ämnens betydelse har belysts. Tyngdpunkten i uppsatsen är att lyfta fram bilden och dramats funktion för elevens lärande i olika situationer. En kvalitativ metod har således använts till undersökningen av den erfarna lärarens arbetssätt.

In the previous curriculum for the preschool Lpfö 98, the educational responsibility was documented belonging to all the team members. On the 1st of July 2011 a new curriculum was introduced to the preschool, Lpfö 98/10, where it is documented that the educational responsibility now belongs to the preschool teachers. According to curriculum experts at the Swedish school board this educational responsibility is not new, just a clarification of the preschool teacher?s educational responsibility.This study is a qualitative study and the purpose was to interview the preschool teachers about their thoughts concerning their educational responsibility. The purpose was also to examine if their educational responsibility has affected their role in the team at the preschool and if they believe that this has any significance for their profession.My result of the study shows that the educational responsibility of the preschool teachers now has been clarified and that they should take a leading role in the team towards the goals that are set for the preschool.

Denna studie belyser hur pedagoger och annan personal inom skolan och fritidshem använder sig av drama som arbetsverktyg. Teoriöversikten innefattar hur dramapedagogiken uppstått, hur olika forskare ser på drama och skolverkets läroplan (2011).Studiens resultat visar att de intervjuade informanterna använder sig av drama på olika sätt. Däribland i inlärningssituationer, konfliktlösningssituationer och att för att stärka elevernas självkänsla och samarbetsförmåga. Informanterna lyfter fram både ämnesintegration, temaarbeten och olika teaterföreställningar som arbetssätt i studien.Studiens resultat visar även vad informanterna anser att drama som arbetssätt leder till. Det som framkom var att de ansåg att eleverna fick en direktkunskap vid användandet av drama, eleverna fick en bättre förståelse för varandra vid konflikter och att drama passar för både svag och starkpresterade elever.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man i en femteklass kunde använda sig av pedagogiskt drama som metod i arbetet med skolans värdegrund. Vi valde att lägga vår inriktning på begreppen trygghet/otrygghet i skolan. Vår undersökning ägde rum på en mellanstor skola i Skåne under en dag. Klassen bestod av 26 elever vid detta tillfälle och delades in i två halvklasser. En värderingsövning genomfördes, eleverna gjorde även en staty där de olika begreppen var centrala inslag.

AbstractTitle: The Junilistan in the elections of the European Parliament in 2004 A media drama in three actsNumber of pages: 42Author: Kristiina RuutiTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication Studies CUniversity: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityDate of submission: 2007-01-13, autumn term of 2006Purpose/Aim:The purpose of the essay is to examine the media coverage of the Swedish Junilistan in the elections of the European Parliament in Sweden 2004. My hypothesis is that the media coverage of the political party Junilistan was a media drama with elements of classical dramaturge.Material/Method:Qualitative content analyses of four Swedish newspapers from a narratological perspective.Main results:The media coverage of the political party Junilistan was a media drama with elements of classical dramaturge. The coverage became a drama with three acts. Diverse actors with different projects could be identified from the articles.Keywords:Narrative, election journalism, classic drama, mediadrama, actant, European parliament.

Denna hermeneutiskt fenomenologiska studie har syftet att undersöka dramas potential som matematikdidaktiskt verktyg, dess möjligheter och begränsningar. Forskningsfrågorna är: Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att använda drama som matematikdidaktiskt verktyg? och Vad krävs för att ett lärande i matematik ska ske, med drama som didaktiskt verktyg? Intervju och fokussamtal med erfarna pedagoger genomfördes och analyserades utifrån sociokulturell teori. Resultatet, delvis redovisat som narrativ, visar på många fördelar: drama befäster kunskaperna, ökar motivationen att lära, gör eleverna aktiva och ger ett vidgat perspektiv på matematik. Gestaltandet, experimenterandet och de matematiska samtal som följer i kölvattnet av dramas lyssnande förhållningssätt, ger en djupare och rikare förståelse för matematik och reflektionen binder ihop de olika sätten att förstå.

This study started with my interest in drama pedagogy practices. The aim is to investigate the teacher's conceptions of children's play and learning activities in drama pedagogy practices. Basically drama pedagogy means children and teachers creating play worlds together, usually based on various literary works, where they portray and play. Previous research shows that drama pedagogy as a method can enrich and develop children's play. Also, drama can be important for children's linguistic, social and aesthetic development.In this study, overall three interviews and two observations at different occasions was carried out.

Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma dramapedagoger ta reda på och åskådliggöra fenomenet drama. Fokus ligger på elevernas åsikter gällande drama som en alternativ undervisningsmetod i språkundervisningen. Samtidigt har jag tittat närmare på hur drama inverkar på deras skriftliga produktion (fri skrivning), där ord, fraser och grammatik ingår. Jag har undersökt en grupp elever som går sista året på samhällsprogrammet inriktning språk. Undersökningarna har genomförts genom löpande observationer i klassrummet, eleverna har skrivit sina reflektioner i loggböcker (de har läst berättelsen om Pinocchio på italienska), enkäter, för-och eftermätning i form av prov samt att eleverna har satt upp en skolpjäs om Pinocchio på italienska.

Syftet har varit att försöka utmana det pedagogiska dramat i förskolan, synliggöra nya relationer och möten mellan barn och materialiteter..