Det är av intresse för aktörer på den finansiella marknaden att prognostisera aktiemarknadens reaktion på en ändring av reporäntan. Flera arbeten har de senaste årtiondena försökt påvisa ett samband främst på den amerikanska marknaden. Denna uppsats försöker sig i stället på att finna en korrelation mellan annonsering av reporänta såväl som förväntningar på reporänta och en onormal avkastning på den svenska aktiemarknaden. I arbetet används en event study på Affärsvärldens index under perioden 1997 till 2007. Perioden är vald så att det initiala trovärdighetsproblem för riksbankens inflationsmål som förelåg före 1997 inte ska påverka resultatet.

Uppsatsen undersöker ifall hög BNP-tillväxt ökar risken för ekonomiska kriser. Detta testas genom att använda Tornells krisindexmodell och sedan utöka den med en variabel för BNP-tillväxt. Därefter testas för en rad länder signifikansen hos de olika variablerna. Från undersökningen kan jag dra slutsatsen att det generellt sett inte går att påvisa något sådant samband. Materialet innehåller dock stora skillnader mellan länderna beroende på hur pass industrialiserade de är.

Sammanfattning Denna studie utreder om ett långsiktigt samband mellan oljepriset och valda aktieindex kan påvisas. Tre typer av aktieindex har valts, generalindex, industriindex och råvaruindex, för Sverige respektive Norge. För att undersöka det långsiktiga sambandet mellan oljepriset och aktieindex används kointegrations- och regressionsanalys. Studien visar att det bara förekommer ett långsiktigt samband mellan oljepriset och ett fåtal av aktieindexen. Nyckelord: Olja, Kointegration, Tidsserier, Aktieindex Abstract This Study investigates if a long-term relationship between oil price and selected stock indices can be proved.

Tillväxtteori är ett centralt inslag i nationalekonomiska studier. Lika centralt i finansiella studier är frågan om vad som förklarar aktiekursers utveckling. Ett eventuellt samband mellan dessa är av intresse att undersöka. Om tillväxt visar sig förklara en del av kursutvecklingen hos aktier är detta mycket användbart vid val av investeringsstrategier. För att undersöka om ett samband föreligger används en modifierad modell av teknologispridningsmodellen till grund för att skapa ett index som visar hur nära man befinner sig sitt steady state (det jämviktsläge en ekonomi rör sig mot på lång sikt).

I denna uppsats jämförs det gamla kommunala utjämningssystemet, som gällde mellan 1996 och 2004, med det nya som trädde i kraft vid årsskiftet 2004/2005. Som utgångspunkt för analysen används ekonomisk teori med fokus på relationerna mellan olika nivåer av offentlig sektor. Den svenska modellen för ansvarsfördelning mellan stat och kommun, inklusive finansieringsrätten, kräver att kostnader som inkomster utjämnas över kommungränserna. Det övergripande syftet med det kommunala utjämningssystemet att upprätthålla kommunal självstyrelse utan att ineffektivitet och negativa samhällsekonomiska effekter uppstår. En betydande del av uppsatsen behandlar de två olika systemens effekter för olika kommuntyper.

Title: CSR and profitability in three dimensions ? practical examples, Economic Value Added and previous researchAuthors: Linda-Marie Emilsson & Martina Classon Subject: Business AdministrationDate: 2011-05-26Mentor: Krister BredmarProblem description: Scientists have for a very long time disagreed about whether or not companies should work with Corporate Social Responsibility (CSR) and if there is any correlation between CSR and profitability. There are mainly three different views according the correlation: CSR have a neutral impact on financial performance, CSR have a positive impact on profitability and CSR have a negative impact on profitability. One of the reasons behind the disagreement is the complexity measuring CSR. Scientist claims that EVA is a measure that can be used to measure the correlation between CSR and profitability.        Purpose: The intention with our essay is to find out if there is any correlation between CSR and profitability.

This paper studies the research foundations created in 1994 from the former wage earners? funds out of a portfolio management point of view. Firstly it describes the seven largest foundations and their different portfolio management structures. Secondly it analyses the performance of these foundations measured as the intercept, Jensen?s a, in a linear regression of the excess returns of a portfolio versus a proxy for the market, as well as the Sharpe-ratio.

Syftet med uppsatsen är att analysera Sveriges livsmedelssektor efter Sveriges medlemskap i Europeiska unionen 1995 med avseende på de ekonomiska integrationseffekterna handelsalstring och handelsomfördelning. Ett statistiskt datamaterial över produktion, export och import under perioden 1996-2002 analyseras och ett mått av Truman utnyttjas för att fastställa förekomsten av handelsalstring och handelsomfördelning.Undersökningen skedde på en övergripande nivå för alla produkter inom livsmedelssektorn och på en desaggregerad nivå med tretton subgrupper. Resultatet är att livsmedelssektorn efter medlemskapet har mött en handelsalstring på en aggregerad och en desaggregerad nivå för majoriteten av grupperna. Av den totala kvantiteten livsmedel vi konsumerar kommer en minskande andel från inhemsktproducerade varor, istället ökar andelen importerade produkter från medlemsländerna. Anmärkningsvärt är att den inhemska produktionen inte minskar samtidigt som importen från särskilt medlemsländer men också ickemedlemsländer ökar tillsammans med en växande export.

Aim: The aim for this study of Swedish daily press is to see how the musical reporting is structured for the newspapers I have chosen to analyse. My main purpose is to investigate how the newspapers reporting are distributed between artists who belong to either a major record company or an independent record company. With this research I want to find out if there are any economic backgrounds to the content and if the reporting is equal to the market production.Method/Material: For this study I have studied, by quantitative research, every piece of musical reporting in seven daily newspapers for two weeks. Through thorough research I have determined the belonging of every article?s record company.

Sydkorea visade upp en enastående ekonomisk tillväxt mellan 1960 och 1990. Per capita ? inkomsten hade en genomsnittlig årlig ökning på sju procent och landet är idag inkomstmässigt jämförbart med länder som Grekland och Portugal. I denna uppsats undersöker jag utbildningens roll i denna utveckling, mer specifikt: vilken effekt utbildning och utbildningspolitik har haft på Sydkoreas ekonomiska tillväxt mellan 1960 och 1990? Metodologin präglas av kvantitativ data och huvuddragen i metodologin är beskrivning av ekonomiska processer, presentation av empirisk data samt analys med koppling till ekonomisk teori.

The EU has for a long time had a special relationship with its former colonies in Africa Caribbean and the Pacific, called the ACP?countries. This relationship is about to change radically with the new partnership agreement signed in June 2000 in Cotonou. This essay aims to study the EU ?ACP Partnership Agreement from the perspectives of two different theories: The liberalist, free-trade policy theory and the nationalist/regionalist, protectionist theory.

This paper examines a long run macroeconomic dilemma. This dilemma states that given a real appreciation, i.e. a continuous increase in the real exchange rate, an economy has two options open with respect to inflation and nominal exchange rate. Either the economy chooses a fixed exchange rate- regime but has to allow for a rising inflation. Or the economy can choose an inflation targeting- regime, but then has to allow for an appreciating nominal exchange rate.

Bredband har de senaste åren gått från att vara en ovanlig företeelse till att i Sverige närmast ses som en mänsklig rättighet. En teknik som ger många individer tillgång till IT-infrastrukur med hög överföringskapacitet är trådlösa nätverk av typerna WiFi och WiMax. I uppsatsen konstateras att ett marknadsmisslyckande kan förekomma på privata marknader för trådlöst bredband. Detta marknadsmisslyckande analyseras utifrån teorier om externa effekter och kollektiva varor. De positiva externa effekter som trådlösa nätverk genererar ger varan drag av kollektivitet.

Syftet med denna uppsats är att granska effekterna av regional integration på FDI hos de länder som blev medlemmar i EU 2004 samt 2007. Utifrån teori gällande sambandet mellan regional integration och FDI, analyseras empirisk data över stock och flöden av FDI till de nya medlemsländerna i syfte att utreda förekomsten av investeringsalstring och/eller investeringsomfördelning inom denna integration av typen öst-väst där det råder stora skillnader i inkomstnivå mellan medlemsländerna. Analysen visar att FDI till de nya medlemsländerna, både från andra medlemsländer och tredje land, har ökat till följd av ländernas medlemskap i EU. Mätt i absolutvärde kan det konstateras att FDI från andra medlemsländer är avsevärt mycket större än FDI från tredje land. Vidare har de nya medlemsländerna upplevt investeringsalstring och investeringsomfördelning från andra medlemsländer samt investeringsomfördelning där FDI från EU15 flyttar från tredje land till de nya medlemsländerna.

I uppsatsen undersöks möjligheterna med kommersiell mikrofinans. Det historiska förloppet bakom mikrofinansinstitutens utveckling studeras och dagens forskning synas. Möjligheterna med kommersiell mikrofinans kopplas sedan samman med en undersökning av avkastningen på det egna kapitalet hos mikrofinansinstitut av olika typer i Sydamerika, Centralamerika och Karibien. Den sista undersökningen genomförs i syfte att hitta lämpliga investeringsklimat i den region som anses ha kommit längst med mikrofinans. Undersökningen av möjligheterna med kommersiell mikrofinans visar att det finns diversifierningsmöjligheter, möjligheter med att anpassa räntederivat från den reguljära finansmarknaden till mikrofinansmarknaden, möjligheter att öppna upp en enorm marknad, möjligheter till hög avkastning tack vare hög återbetalningsförmåga och slutligen att det finns en möjlighet att mätta ett enormt behov i u-länderna.