This essay conducts a descriptive analysis of the ideas expressed by NATO´s official security strategy "Strategic Concept" from 2010 and the European Union?s security strategy "A Secure Europe in a Better World" from 2003. The purpose of this analysis is to examine whether the ESDP and NATO are compatible with each other when it comes to the role of security policy actor. To do so, I´ve chosen to analyse the actors' security strategies based on three dimensions. These dimensions are: Their view of the international scene, their views on cooperation and their views on how to reach security.

In 1998 Sweden accepted the Treaty of Amsterdam which contained a development of the common foreign and security policy (CFSP) towards a European security and defense policy (ESDP). This thesis aims at studying the decision making process behind the Swedish foreign policy decision to further develop its security policy within the European Union. The purpose is to explain which factors and conditions that did affect and influence the Swedish foreign policy decision. The research applies foreign policy analysis, a theoretical perspective that analyzes both domestic and international conditions using different levels of analysis. The research methods being used has been qualitative as well as quantitative, complemented by interviews, since the research is a process tracing case study.The thesis conclusion is that the Swedish decision is explained by several factors.

Syftet med denna studie är att redogöra för hur man i den vetenskapliga debatten ser på en europeisk säkerhets- och försvarspolitik och en gemensam säkerhets- och försvarspolitik för EU under 2000-talet, vilket möjliggör för en oinsatt läsare att kunna bilda sig en egen åsikt i frågan. Den valda metoden är en tankeskoleanalys som tar fram de olika åsiktslägren som finns i debatten, och redogör översiktligt över vilka åsikter dessa läger innehåller. Resultatet av denna studie är fem tankeskolor som har en liknande syn på EU och motiven bakom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.Tankeskolorna är emellertid mer olika när det gäller den framtida utvecklingen för politiken och EU, där allt från civil krishantering till militära insatser förespråkas med djupare integrering. Slutsatsen till varför det finns så många olika sidor och åsikter kring EU:s säkerhets- och försvarspolitik i debatten under 2000-talet är att det politiska läget och EU:s roll idag är förändrad. I tidigare debatter under det kalla kriget dominerade synpunkter om  USA:s roll för det internationella säkerhetsläget.

The Swedish Armed Forces have gone through a remarkable change. From beingan organisation built on the notion of countering a Soviet invasion it has evolvedto focusing on small, multilateral rapid reaction capabilities to be used within theframework of the European security and defence policy, ESDP.This thesis regards the change as a process of Europeanisation. Drawing fromsociological and historical institutionalism, it is shown that the Swedish ArmedForces in the post-cold war context was path dependent and unwilling to redefineits historical raison d?être. The origin of the ESDP Europeanised the nationaldefence policy, whereas the bureaucracy was still unwilling to translate the newstructural norms.

The ambition of this study is to examine the discussion surrounding the Swedish participation in the European security- and defence policy. By forming feasible areas of arguments the goal is to gain further comprehension in the case of Sweden. These arguments are formed in close relation to the empirical sources; With less public funding there are economic aspects of cooperation, this could also be related to Swedish the industry of defence systems; A high level of participation in the UN is a tradition in Swedish foreign policy, the European battle groups are the perfect tool to further strengthen the UN ability in conflict management and peace keeping missions; Outside the EMU Sweden could face the political margin, to retain influence a high level of activity ought to occur in the integration process; Finally, the future position of United States and NATO is not clear, Europe needs an capacity apart the US to contribute to lasting peace and stability. The arguments are close related to each other, but the main argument is to through ESDP create a tool that will strengthen UN, there is also a wide range of economic arguments related to the industry..

Kalla krigets slut innebar helt förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar för de flesta stater. Då var världen uppdelad i två tydliga block med två styrande supermakter i ständig dragkamp medan vi idag har en annan verklighet med många olika allianser och asymmetriska hot av olika slag. Denna säkerhetspoltiska omdaning har också påverkat det vetenskapliga studiet av internationella relationer och framförallt under 90-talet deklarerade flera forskare det liberala perspektivets seger över realismen. Denna uppsats är en fallstudie som tittar närmare på Europeiska unionens första marina insats, EUNAVFOR - Operation Atalanta och särskilt på Sveriges deltagande i den samma. Syftet är att söka efter de motiv som läggs fram för insatsen i såväl FNs resolutioner som EUs och Sveriges riksdags beslut för att sedan analysera dessa utifrån de två grundläggande vetenskapliga perspektiven inom internationella relationer. Studien visar att sanningen ligger någonstans mitt emellan dessa två motsatta perspektiv. Båda förhållningsätten innebär ett antal antaganden och förenklingar vilka leder till blinda fläckar i studien och först när man ställer dem emot varandra framkommer helheten. Sveriges deltagande i operation Atalanta kan alltså förklaras av både strikt nationella motiv och av ett delat ansvar inom världssamfundet..

Det säkerhetspolitiska samarbetet inom EU fördjupas alltmer och inom ramen för Nice-fördraget , år 2001,så institutionaliseras ESDP. EU har tre alliansfria/neutrala stater som alla blev medlemmar år 1995. Imedlemsförhandlingarna förband de sig att acceptera medlemsskapet som ett totalt åtagande mot unionensframsteg och målsättningar, inkluderande utrikes- och säkerhetspolitik. Denna förutsättning har skapat etttryck på de alliansfria/neutrala staterna att anpassa sina säkerhetspolitika ställningstaganden till det nurådande europiska säkerhetsklimatet. Uppsatsen tar avstamp ur ovanstående förhållande och ställer frågorom några centrala inrikespolitiska faktorer som verkar för att bromsa en utveckling som kan innebära enavveckling av först neutraliteten, därefter alliansfriheten och slutligen innebära ett eventuellt medlemskap ien försvarsallians, NATO eller EU.