SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med föreliggande pilotstudie var att studera rutinerna för preoperativ EMLAbehandling på barn. Pilotstudien inriktar sig specifikt på att undersöka om tiden mellan borttagande av EMLA-behandling och venpunktionen påverkar antalet försök som krävs för att etablera perifer venkateter på barn inför operation.Metod: Patienterna kvasirandomiserades till två grupper. Totalt 73 barn deltog i studien. Åtta barn exkluderades då de inte utsattes för några försök för att etablera perifer venkateter. Således inkluderades 65 barn i pilotstudien.

Demodikos är en parasitär hudsjukdom som uppstår när ektoparasiten, Demodex spp., förökar sig okontrollerat. Demodexkvalster ingår i hudens normalflora och vad som är etiologin bakom den patologiska förökningen är fortfarande oklart. Eventuella orsaker som diskuteras är underliggande sjukdomar, behandling med immunnedsättande läkemedel, defekter i immunförsvaret och hormonell grund. Demodikos kan förekomma som en lokal och en generaliserad form. Den generella formen av demodikos kräver en långvarig behandling med antiparasitära och antibakteriella läkemedel och flertalet upprepade djupa hudskrap utförs för att följa behandlingseffekten. Djupa hudskrap används i diagnostiken för demodikos och utförs på patienter med klåda och alopeci.

Syfte:Syftet med studien är att beskriva likheter och skillnader mellan sjuksköterskors användning av metoder för att lindra smärta vid vaccination av barn (0-5 år) vid BVC i Sverige och internationella sjukhus i Kina, och beskriva vad som påverkar sjuksköterskors val av metod.Bakgrund:Många barn upplever vaccination som plågsamt. Enkla metoder för god smärtlindring finns, men användningen av metoder är begränsad beroende på kulturella aspekter, kunskapsbrist och ointresse.Metod:Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer av åtta barnsjuksköterskor i Sverige och Kina. Det inspelade materialet transkriberades och analyserades med deskriptiv innehållsanalys.Resultat:Sjuksköterskorna använde sig av en rad olika metoder vid smärtlindring som till exempel avledning och EMLA. Sjuksköterskans val av metod påverkades av arbetsplatsen, sjuksköterskan, barnet och föräldrarna.Slutsats:Sjuksköterskorna var intresserade av att smärtlindra barnet, men metoderna var inte alltid vetenskapligt förankrade. Författarna föreslår en utökad spridning av information för förståelse och kunskap om smärtlindring hos det lilla barnet i samband med vaccination..

Många personer upplever smärta i samband med injektioner och punktion av blodkärl. Applicering av EMLA är en effektiv smärtförebyggande farmakologisk intervention men dess verkningstid är lång. Lokal applicering av kyla kan vara en alternativ smärtlindrande omvårdnadshandling som är kostnadseffektiv och har en snabb verkningstid. Syftet med denna studie var att genom en systematisk evidensbaserad litteraturöversikt undersöka om lokal applicering av kyla lindrar personens smärta i samband med injektionsgivning och blodkärlspunktion, samt analysera eventuella risker vid interventionen. Studien omfattade 12 vetenskapliga artiklar.

Background: Children frequently exhibit high levels of distress while undergoing routine blood sampling or injections. If the child is not treated with appropriate care, the feelings of distress may increase over time and result in needle-phobia. Objective: The purpose of this study was to describe nurses´ possibilities to relieve distress in children undergoing needle sticks. Method: A systematic literature review was conducted through database search and screening of reference lists. Ten research articles with a quantitative approach were included, coded for quality and then analyzed.

Vaccination inom barnhälsovården är en procedur som i stort sett alla barn i Sverige utsätts för vid ett flertal tillfällen under uppväxten. Vaccinationsproceduren kan upplevas som ett övergrepp av barnet om proceduren inte genomförs på ett mognadsanpassat sätt med fokus på det enskilda barnets perspektiv. Tidiga upplevelser av smärta sätter spår hos barnen och påverkar deras smärtupplevelser senare i livet. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor inom barnhälsovård i Blekinge arbetade med smärtlindring av barn i samband med vaccination inom det allmänna vaccinationsprogrammet. Urvalsgruppen bestod av alla sjuksköterskor som regelbundet arbetade med barnhälsovård i Blekinge.

Vaccination inom barnhälsovården är en procedur som i stort sett alla barn i Sverige utsätts för vid ett flertal tillfällen under uppväxten. Vaccinationsproceduren kan upplevas som ett övergrepp av barnet om proceduren inte genomförs på ett mognadsanpassat sätt med fokus på det enskilda barnets perspektiv. Tidiga upplevelser av smärta sätter spår hos barnen och påverkar deras smärtupplevelser senare i livet. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor inom barnhälsovård i Blekinge arbetade med smärtlindring av barn i samband med vaccination inom det allmänna vaccinationsprogrammet. Urvalsgruppen bestod av alla sjuksköterskor som regelbundet arbetade med barnhälsovård i Blekinge.

SammanfattningSyftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor kan förebygga och lindra smärta i samband med smärtsamma procedurer hos skolbarn 7-12 år. Metoden som användes var en beskrivande litteraturstudie. Litteratur har sökts i databaserna Medline via PubMed, Academic Search Elite och Blackwell Synergy. Materialet i litteraturstudien begränsades till 14 artiklar. I resultatet presenteras de faktorer som påverkar barns upplevelser av smärtlindring i två kategorier: ?Förberedelser inför smärtsamma procedurer? och ?Lindring av smärta under proceduren?.

Bakgrund Att ge god omvårdnad och vård är sjuksköterskans ansvarsområde. En förutsättning för att kunna bedriva en god omvårdnad är att en bra relation mellan patient och sjuksköterska måste skapas. Detta sker bäst genom en bra kommunikation. Risken att hälsan blir lidande är stor vid stick- och blodrädsla. Det kan leda till utebliven provtagning vid misstanke om sjukdom eller till försummad vaccination.