Mindre företag upplever ofta en del hinder vid införande av miljölednings-system såsom ISO14001 och EMAS. Standarderna uppfattas som byråkratiska och införandet tar för mycket resurser i anspråk, i form av både tid och pengar. I Storbritannien har en ny standard för miljöledning tagits fram för att bättre passa framförallt mindre företag. Standarden, BS 8555,erbjuder ett stegvist införande av ett miljöledningssystem, med möjlighet att få intyg på vägen mot ISO 14001 eller EMAS. Företagen kan också välja att stanna på en lägre nivå än ISO14001 för en längre period..

De ökade marknadskraven på miljöarbetet har gjort att alltfler företag börjat arbeta aktivt med miljön och att införa miljöledningssystem. Det är framför allt småföretag som drabbas av dessa krav som kommer främst från företagens intressenter. Att införa ett miljöledningssystem är inte kostnadsfritt, anses vara krångligt och är förknippat med osäkerhet kring effekterna. Trycket på miljöcertifiering/-registrering har gjort det nödvändigt för de flesta företag att agera för att överhuvudtaget överleva. Syftet med vår uppsats var att undersöka orsaken till varför småföretag inför miljöarbete med miljöledningssystem samt vilka effekter detta ger företagen, främst effekter av ekonomisk karaktär.

I denna uppsats diskuteras problematiken kring användandet av miljöredovisningen som ett beslutsunderlag vid leverantörsval. Syftet är att ta reda på om Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning uppfyller de krav som ställs på den av externa intressenter i egenskap av beslutsunderlag. För att uppfylla detta syfte har de externa intressenternas intressen representerats av IASB:s kvalitativa egenskaper. På grund av denna substitution har vi valt att samla in det empiriska materialet genom intervjuer med två anställda på Vattenfall AB Värme Uppsala som arbetar med miljöredovisningen. Empiriskt material har även insamlats genom en källanalys av ?Säkerhet, hälsa och miljö 2006? som är den publikation där Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning ingår.

Miljöledningssystems största vinst är inte ekonomisk utan den visar sig i form av en effektivare organisation, ökad miljömedvetenhet och engagemang hos ledningen och medarbetarna, besparingar, minimerade risker för framtida problem, bättre feed-back på miljöarbetet, större säkerhet för att fälja lagarna och så vidare. Men kostnaden för införandet och driften av miljöledningssystemet är hög..

På senare tid har allt fler företag börjat informera om den miljöpåverkan som deras verksamhet åstadkommer. Denna information riktas till en mängd olika intressenter, allt från företagets anställda till olika organisationer som övervakar företag och deras miljöprestanda. Informationen sammanställs i skriftliga rapporter som kallas miljöredovisningar. De kan förekomma på olika sätt, genom att de är obligatoriska som t.ex. rapporter till myndigheter eller frivilliga i form av separata miljöredovisningar.

I denna studie analyseras Göteborgs kommuns miljödiplomeringsmodell, dess tillämpning,problem och möjligheter. Syftet var att studera vad företag och revisorer accentuerar på, vilka problem och brister som förekommer samt hur miljöprestanda och miljökommunikation uppfattas i certifierade respektive diplomerade företag. Ett annat syfte var att studera vilka orsakerna är bakom att en del diplomerade företag hoppar av sitt diplom och andra avvaktar med att diplomera verksamheten..

Humanity?s increasing consumption has resulted in an increasing use of resources and thus an increasing environmental impact. Hence, the environment has become an important political issue. The increasing demands from stakeholders on companies to "green" their products and work internally with environmental issues makes it more and more important for enterprises to address these issues. Small enterprises constitute the majority of all enterprises and therefore they have a significant impact on environmental problems.

Många företag har implementerat miljöledningssystem för att möjliggöra en systematisk styrning av sitt miljöarbete. Förespråkare hävdar att miljöledningssystemen leder till betydande förbättringar för de organisationer som inför dem. Andra hävdar att miljöledningssystemen inte är lämpliga verktyg i en strävan mot hållbar utveckling eftersom de inte ställer något lägsta krav på de certifierade organisationernas miljöprestanda. Rapportens syfte är att utreda om miljöledningssystem leder till förbättrad miljöprestanda. Studien baseras på kvantitativa data som samlats in genom miljörapporter från nio stora produktionsanläggningar i Sverige.

The aim of the project is to develop a tool for a management system at the advertising agency ofConfetti. The company has during a longer period of time felt a need of introducing a quality and environmentalsystem but have a lack in resources of knowledge, time and money. Their goal is to have aconcrete documentation which describes their quality policy and the function of the activity.The work has been performed by mapping and analyzing the processes of the company according tothe process model with focus on one pilot process. New routines have been developed and documentedin a management system.Confetti would like their management system to fulfil the ISO-standard so that they eventually inthe future can be certified. Therefore a literature study has been done according to management systemsand standards.

Samhället blir allt mer medvetna om miljöns framtida betydelse. Företag får krav från myndigheter och andra intressenter att minska sin miljöpåverkan. En möjlighet som företagen har för att bedriva ett bra miljöarbete är att miljöcertifiera sitt miljöledningssystem enligt en miljöstandard, där det finns fördefinierade miljökrav som måste uppfyllas. I Sverige finns två miljöstandarder, ISO 14000 och EMAS.Att miljöcertifiera företag kan liknas vid den kvalitetscertifiering som företag genomgått. Vid ISO 9000 certifieringen ställde kunderna krav på företagen och deras produkter samt innebär en kvalitetscertifiering att den ekonomiska vinsten ökade då kvalitetsbristkostnaderna reducerades.

Uppsatsens syfte är att göra en teoriprövande fallstudie av hur Miljödiplom fungerar i Jönköpings kommun sett utifrån Luhmanns systemteorier om kommunikation. Miljödiplom ett alternativt miljöledningssystem skapat av Göteborgs Stad som riktar sig till små och medelstora företag då det ställer mindre krav på dokumentation och resurser, jämfört med ISO och EMAS, utan att göra avkall på kvalitet. Den metod som valts är teoriprövande fallstudie där de teorier som vi prövar därför är en del av metoden vi använder oss av.Niklas Luhmann (1927 ? 1998) var utbildad jurist men studerade även sociologi, vilket han även doktorerade i, bland annat på Harvard University under Talcott Parsons. Luhmanns arbete har resulterat i en allmän social systemteori som innebär att den gör anspråk på att behandla ett allomfattande system där det finns generella delar och principer som är likadana för alla system.

Dagens samhälle orsakar en stor belastning på miljön, och för att minska denna belastning krävs att både politiker, myndigheter, företag och enskilda personer hjälps åt. Verksamheter kan minska sin miljöpåverkan med hjälp av ett miljöledningssystem, som ISO 14001 eller EMAS. Den som arbetar mest aktivt med miljöledningssystemet i företaget har vanligtvis titeln miljösamordnare. Miljösamordnarens situation kan dock seolika ut i olika verksamheter, och ett företags miljöpåverkan kan antas bero på hur mycket miljösamordnaren har att säga till om i verksamheten. Denna studie har med intervjuer och enkäter undersökt miljösamordnarens möjligheter att påverka företagets strategiska miljöarbete, samt vilka faktorer som påverkar detta.

Hållbar utveckling har i dagens samhälle blivit ett etablerat begrepp. Både politikerna och allmänheten arbetar aktivt för att uppnå hållbar utveckling i världen.I och med att samhällets intresse för en hållbar samhällsutveckling ökar har det lett till att företagen mer och mer börjat engagera sig för en hållbar verksamhetsutveckling där man försöker ta ett socialt ansvar. Intressenterna till företagen kräver att företagen redovisar mer relevant information när det gäller hållbar affärsutveckling. Denna typ av redovisning kallas för hållbarhetsredovisning.Hållbarhetsredovisning är av ett globalt intresse men vi har valt att avgränsa studien till att utifrån den institutionella teorin belysa vad som påverkar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen i Sverige.Denna studie visar att de tre pelarna reglerande, kognitiva och normativa i den institutionella teorin gemensamt bidrar till utvecklingen av hållbarhetsredovisningen. Detta kan vi se genom att det har uppstått regelverk, riktlinjer som har påskyndat och påverkat våra värderingar, normer angående hållbarhet och hållbarhetsredovisningar.Det finns ett flertal riktlinjer, lagar, rekommendationer och förslag angående hållbarhetsredovisningar som olika organisationer har utvecklat.

Vid FN-konferensen i Johannesburg 2002 enade värdens länder för en ekonomisk, socialt och miljömässig hållbar riktning. Där utbildningssystemet är ett kraftfullt verktyg för att ställa om till hållbar utveckling. Skolor har ett tydligt uppdrag att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling, vilket även uttrycks i nationella styrdokument som till exempel i skollagen, att var och en som är verksam inom skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och vår gemensamma miljö. Hösten 1996 startade projektet Grön Flagg som är den svenska grenen av Eco Schools. Där Miljödepartementet och Naturvårdsverket tillsammans tog fram miljöledningssystemet Grön Flagg som en indikator för hållbar utveckling.

The climate issue is a significant question, and the problem is mainly caused by human activities. Everyone can help to counteract the enhanced Greenhouse effect by reducing the amounts of energy they use and by not consuming more products then they need.Schools are some of societies many consumers and therefore contribute to the Greenhouse effect. The School also has an important task; to teach and disseminate knowledge and information about the climate and the environment. According to the Swedish National Agency for Education, Skolverket, must all schools regularly consider the environment and sustainable development throughout the entire education process. Unfortunately, this is not the case for many schools in Sweden today.One of many tools that can be used to coordinate environmental work and initiatives, and also to make it more efficient, is environmental management systems.