Bakgrund: Effektiva marknadshypotesen innebär att det inte går att utnyttja systematiska avvikelser på marknaden. Trots det finns det etablerade investeringsstrategier som investerare använder sig av för att generera överavkastning.Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida det går att generar överavkastning genom att investera i företag som uppvisar en låg eller hög EV/EBITDA-multipel. Variablerna bransch och risk kommer även att undersökas med utgångspunkt från den eventuella förekomsten av en investeringsstrategi som genererar överavkastning.Genomförande: Teori inom området har byggt upp en grundförståelse för problemet, empiri har sedan hämtats från de olika företagen för att få fram EV/EBITDA-multiplar till de ingående portföljerna i studien. Aktiekurser har även inhämtats för att bygga grunden till empirin. Resultatet har sedan jämförts med OMXSPI samt med den riskjusterade avkastningen.Resultat: Av resultatet framkommer att det går att utnyttja en investeringsstrategi där investering görs i låga EV/EBITDA-multiplar.

ForskningsfrågaÄr det möjligt att skapa riskjusterad överavkastning med hjälp av nyckeltal inom industribranschen på den Nordiska aktiemarknaden?SyfteGår det att generera en riskjusterad överavkastning genom att använda en investeringsstrategi baserad på något eller några av nyckeltalen P/S, P/E, P/B, EV/EBITDA samt med en egen modell innehållandes de tre förstnämnda nyckeltalen. Detta undersöker vi genom att samla in data och utföra statistiska tester där vi ställer portföljer med låga värden på nyckeltalen mot portföljer med höga värden på nyckeltalen.TeoriTeorin inom området är uppdelat i två läger, de som påstår att marknaden är effektiv som t.ex. Fama och de som påstår att marknaden är ineffektiv som t.ex. Haugen.

Bakgrund och problem: Huruvida aktiemarknader är informationseffektiva eller inte, och om det i förlängningen går att konsistent identifiera under- och övervärderade aktier, har länge debatterats inom den finansekonomiska diskursen. Ett fenomen som uppmärksammat som en möjlig avvikelse från en effektiv prissättning är den så kallade värdepremien, där värdeaktier genererar en högre riskjusterad avkastning än tillväxtaktier.Syfte: Syftet med studien är att undersöka informationseffektiviteten på den svenska aktiemarknaden utifrån värdepremien samt hur värdepremien påverkades av finanskrisen2008Metod: Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetodik och innefattar samtliga publika aktiebolag på Stockholmsbörsen (NASDAQ OMX) mellan perioden 1992-2012. Fyra relativvärderingsmått används för att identifiera värde- och tillväxtaktier (P/E, P/BV,EV/EBITDA and DY), vilket resulterar i att fyra värdeportföljer och fyra tillväxtportföljer skapas. Avkastningen från portföljerna beräknas och statistiska regressioner utförs för att utvärdera värdepremien och huruvida den svenska aktiemarknaden har varit informationseffektiv eller inte, det vill säga om det varit möjligt att generera en abnorm avkastning.Slutsatser: Studien finner att det existerat en värdepremie på den svenska aktiemarknaden när två relativvärderingsmultiplar används (P/BV och EV/EBITDA). När CAPM används för att justera för risken genererar samtliga värdeportföljer en abnorm avkastning, men ingen av tillväxtportföljerna, vilket kontrasterar den effektiva marknadshypotesen.

Här beskriver vi hur väl vi lyckats besvara vår frågeställning och hur syftet med uppsatsen uppfyllts. I denna uppsats har vi undersökt och värderat åtta ledande telekombolag i Europa. De värderingsmetoder vi använt oss av är fritt kassaflöde till aktieägarna (FCFE) och en relativvärdering i form av regressioner av tre multiplar. Vi har dessutom jämfört bolagens aktuella multipelvärden (27 april 2012) med sektorgruppens medelvärde eller median. Genom en värdering av de åtta bolagen har vi sökt svar på vår frågeställning och därmed uppnått vårt syfte.

Sweden is a world leader in listed private equity and ranked fifth in the world in market capitalization. The sector is attracting increasing interest from the investment community. However, the private equity industry in Sweden has historically poor reputation and is criticized for creating value through high leverage, multiple riding and severe cuts. This study analyzes value creation drivers in buyouts from the perspective of the private equity firm using a dataset of 15 realized buyouts by private equity firms listed on NASDAQ OMX Nordic Stockholm. The methodology used separates the value contribution of leverage on the private equity firm's return from internal operational improvements and external variations in transaction multiples.

Studiens syfte var att utv?rdera om det finns l?mpliga finansiella nyckeltal som kan anv?ndas f?r att f?rutsp? framtida tillv?xt f?r hos bolag som blivit uppk?pta av svenska serief?rv?rvare. Hypotesformuleringen ledde till att EBITDA-marginal, kapitaloms?ttningshastighet och skulds?ttningsgrad identifierades som l?mpliga oberoende variabler att utv?rdera. Syftet har besvarats med en kvantitativ metod, d?r information om de uppk?pta bolagen samlats in via Capital IQ. De statistiska sambanden mellan de oberoende variablerna och oms?ttningstillv?xt utv?rderades med hj?lp av regressionsanalyser och F-tester. Resultatet visar att det inte finns n?got signifikant samband mellan de oberoende variablerna och oms?ttningstillv?xt i den studerade datam?ngden. Detta inneb?r att personer som arbetar med serief?rv?rvande bolag i st?llet b?r prioritera andra m?tv?rden och mjuka v?rden f?r att v?lja vilka bolag de b?r k?pa. Studien har ut?kat f?rst?elsen f?r prediktorer till oms?ttningstillv?xt.

The number of LBOs in Sweden has increased during the last years and the current market trend is positive. MostLBOs involves private companies, but a few concerns public corporations on the national share market. In this thesis we will examine the conditions of a LBO of Cloetta Fazer AB. The purpose is to study existing conditions of Cloetta Fazer AB and to examine pros and cons with the deal. Based upon information presented in the frame of reference and in the empirical part, two cash flow valuations have been carried out.

Bakgrund: Ofta ligger en hel branschs utveckling till grund för hur investerare värderar enskilda företag men bara för att en bransch presterar sämre än övriga aktiemarknaden behöver inte detta betyda att enskilda företag inom denna bransch inte kan generera överavkastning. Med detta resonemang i baktanke är det intressant att undersöka om man med hjälp av investeringsstrategier kan hitta potentiella ?guldkorn? och på så vis uppnå en högre avkastning än den övriga aktiemarknaden.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det med investeringsstrategier baserade på relativvärdering går att investera i företag inom den europeiska massa- och pappersindustrin och genom dessa skapa en högre avkastning än jämförelseindexet MSCI Europe, trots massa- och pappersindustrins historiskt svaga prestation i jämförelse med den europeiska aktiemarknaden.Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsprocess för att förklara sambandet mellan teori och praktik. Vidare har ett kvantitativt tillvägagångssätt används i studien där en stor mängd data enligt den deduktiva metoden analyserats och testats.Resultat: Studien visar på att det går att generera överavkastning gentemot index genom att följa investeringsstrategier. Den investeringsstrategi som i denna studie genererade den högsta avkastningen var investeringsstrategin baserad på EV/EBITDA justerat för biologiska tillgångar.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Bakgrund: Åren 86-97 kännetecknas som en period med flera stora reformer och en svensk konjunktur som nådde sin botten med tre år i följd av negativ BNP-tillväxt. Påtagligt var även reaktionen från Stockholmsbörsen som i samband med lågkonjunkturen upplevde en kraftig nedgång. Vad drev då denna avkastningsutveckling, vinsterna eller värderingarna av dessa? Hur såg sambandet ut mellan konjunktur, bolagsvinster, vinstvärderingar och börsutveckling för perioden?Syfte: Syftet med denna uppsats, på uppdrag av Melker Schörling AB, är att studera avkastningsutveckling, bolagsvinster och P/E-multiplar över en konjunkturcykel för att analysera till vilken grad multipelexpansion/kontraktion kontra vinsttillväxt drivit avkastningen för olika branscher på Stockholmsbörsen.I ett andra skede utreds huruvida prognoser för P/E-tal och branschvinster på Stockholmsbörsen korrelerat med konjunkturen samt även hur EBITDA- och vinstmarginaler inverkat på aktievärderingar under tidsperioden. Utifrån studiens resultat kommer eventuella lärdomar kopplas till dagens konjunkturella situation.Genomförande: Insamlat datamaterial i form av siffror och nyckeltal utgår från Affärsvärldens tidsskrifter och årsböcker med början 1986 och slut 1997.

Titel: Hållbarhetsredovisningens effekter på företags resurseffektivitet. En longitudinell studie som undersöker resurseffektivitetens utveckling på 27 svenska företag efter implementeringen av hållbarhetsredovisning.Nivå: Examensarbete i företagsekonomi, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hpFörfattare: Joel Magnusson och Valeria LingranHandledare: Jan SvanbergDatum: 201406 Syfte: Syftet med studien är att belysa ett samband mellan implementering av hållbarhetsredovisning och en förändring av dessa företags resurseffektivitet i förhållande till förändringen hos de svenska företagen i genomsnitt.Metod: Studien är uppbyggd på en deduktiv forskningsansats och en longitudinell forskningsdesign med en kvantitativ forskningsstrategi. Det är en empirisk undersökning där Sustainable value metoden används för att beräkna kvantitativa mått på företagens hållbarhet. Data har hämtats från tidigare forskning, sökenheter på internet samt företagens års- och hållbarhetsredovisningar. Datan är analyserad med hjälp av statistiska metoder lämpade för longitudinell analys.

Den dag ett börsnoterat företag skall offentliggöra sin årsredovisning är alla externa intressenters strålkastare riktade mot just det företaget, vilket brukar medföra en viss uppståndelse. Scenariot brukar vara att VD:n berättar hur verksamheten har utvecklats, och i var mans hand återfinns en årsredovisning till utformningen likt ett tjockt magasin med tidsriktig design. Men vad hittar vi mellan dessa pärmar och vad är det för siffror VD:n talar om? Balansräkning, noter, förvaltningsberättelse, finansieringsanalys och resultaträkning är de delar som enligt ÅRL skall ingå i företagets årsredovisning. Resultaträkningens uppgift är att förmedla resultatet för den gångna perioden och i FAR rekommenderas att följande resultatmått skall förmedlas i ett företags årsredovisning:  Bruttoresultat Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster Årets resultat Enligt ÅRL:s uppställningsform krävs det dock endast att årets resultat redovisas i resultaträkningen.