För personer med funktionsnedsättning har vardagen förändrats väldigt genom tiderna. Från att förr ha blivit kallad alla möjliga misskrediterande glåpord och haft begränsade rättigheter har personer med funktionsnedsättningar i senare tids handikappolitik helt andra rättigheter där de skall ha möjlighet att leva som andra och få ett bättre bemötande. Vi har i denna studie undersökt två kvällstidningar, Expressen och Aftonbladet, med syfte att studera hur man använder termen rullstolsburen i sina artiklar och hur detta användande blir till ett stigma för personer med funktionsnedsättning. Vi valde ut dessa två tidningar eftersom de konsumeras över hela landet och är de största av de kvällstidningar som produceras och därmed har flest läsare som påverkas av artiklarna. För att begränsa oss och även för att påvisa antalet artiklar av detta slag som publicerades under en viss tidsperiod, är materialet som användes från april 2009 och tre år tillbaka i tiden. Denna sökning resulterade i att vi använde 81 st artiklar till studien. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen har vi analyserat språkbruket i dessa artiklar och utforskat sammanhanget i vilka man använder termen rullstolsburen.

Expertkommentatorer-en kvantitativ innehållsanalys om hur den politiska tolkande journalistiken såg ut ett år innan valet 2006 i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. FörfattareLady-France MulumbaHandledareMonica Löfgren-NilssonKursD-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursSyfteSyftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska tolkande journalistiken ikommentatorform såg ut i svensk morgonpress år 2005, ett år innan senaste valet.MetodKvantitativ innehållsanalysMaterialMaterialet består av nummer från tre olika dagstidningar: Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. Det består av vad som har skrivits i dessa tidningar under 2005, alltså ett år innan valet. Det totala antalet artiklar uppgår till 348 stycken; 134 från DN, 109 från Svenskan och 105 från GP.ResultatExpertkommentatorerna fokuserade ofta först och främst på valrörelsen i dagspressen år 2005.Frågor gällande politiska beslut och idéfrågor var också viktiga. Dessa journalister fokuserarinte som det förväntas enbart på nutid och det som kommer att hända i framtiden utan ocksåpå partipolitiska frågor.

Bakgrund: Populärlitteratur har traditionellt inte haft någon stark ställning i svenskundervisningen. Detta har på senare tid ändrats till att populärlitterära romaner mycket väl kan förekomma som läsmaterial. Populärlitteratur är emellertid ett svårdefinierat begrepp, och studiens utgångspunkt är att även livsstilsmagasin ska räknas till populärlitteraturens sfär. För att kunna använda dessa texter i en undervisningssituation krävs att läraren vet vad dessa tidningar innehåller. Fokus i studien ligger dels på populärkulturens roll i samhället, dels på livsstilsmagasinens roll i populärkulturen.Syfte: Syftet med studien är att undersöka innehållet i ett antal livsstilsmagasin samt den bild av samhället de ger uttryck för.

Syftet med uppsatsen är att undersöka ungsocialisternas föreställningar om arbetarklassen. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är tanken om att klass är något som skapas genom språket som utvecklats av bland andra E P Thompson, Gerath Stedman Jones och Joan Scott. 1910 bildades en ny nationell fackförening i Sverige, Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC), vilket markerar undersökningen början och slut. Ungsocialisterna var drivande i bildandet av SAC och därför är det intressant att studera deras syn på den klass de ville organisera. Materialet för studien består av ungsocialisternas två officiella tidningsorgan ? Brand och Nya Folkviljan ? under perioden 1909-1910.

Ingen som läser tidningar, surfar på Internet eller tittar på TV kan undgå att lägga märke till pokerns lavinartade expansion. Poker på Internet och live på TV, i s.k. pokerklubbar och privat, har blivit allt mer accepterad och därmed mer synlig. Spelmarknad på Internet såväl i Sverige som internationellt expanderar varje dag. Utvecklingen har lett till en kraftig ökning av antalet webbsidor där i princip alla, som är över 18 år, har ett kontokort och tillgång till dator med Internetuppkoppling, kan prova lyckan i poker.

Syftet med denna kandidatuppsats var att belysa eventuell partiskhet i svenska mediers valbevakning inför riksdagsvalet 2010. Då det är fullt legitimt för tidningarna att vara partiska i sitt eget opinionsmaterial valde vi att lägga fokus på dess nyhetssidor. Vi ville undersöka om misstanken om en påstådd "Mosa-Mona-kampanjen" stämde; om partiska nyheter, med tillhörande bilder, seglade under falsk flagg.De teorier vi jobbat utifrån har varit Maxwell McCombs dagordningsteori, medielogiken, samt Jesper Strömbäcks tolkning av gestaltningsteorin. För att göra undersökningen genomförbar begränsades undersökningsperioden till den 10-19 september 2010, och materialet till tre tidningar: Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet. För att skapa en empiriskt förankrad bild av hur statsministerkandidater porträtteras i media, gjorde vi även en mindre jämförande studie med fokus på moderatledaren Bo Lundgren från riksdagsvalet 2002.

Utbudet av tidningar är idag brett. Inom tidskriftsbranschen konkurrerar magasinen om konsumenternas uppmärksamhet i hopp om att konsumenterna ska köpa just deras tidning. En faktor som kan påverka dem att konsumera är omslagets utseende. För tidningsmakare gäller det att utforma ett attraktivt omslag vad gäller bild, färg och textpuffar. Omslagets utseendet är av stor betydelse för lösnummerförsäljningen, vilken i sin tur utgör en stor del av tidningsupplagan.Syftet med undersökningen är att undersöka utseendet på fyra modemagasins omslag.

Denna uppsats handlar om Hallandspostens och Skånska Dagbladets nedskrivna redaktionella policyer för nyhetsjournalistiken. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i tre grundfrågor. Vad innehåller policyerna och varför existerar de? Vilken relation till policyerna finns hos chefredaktörer, redaktions- och nyhetschefer samt journalister? Hur väl följer tidningarna sina policyer? Dessa frågor besvarades genom att policydokumenten noggrant analyserades samt att samtalsintervjuer med medarbetarna genomfördes. En kvantitativ innehållsanalys gjordes för att jämföra policydokumentens innehåll med respektive tidnings nyhetsmaterial.

Denna uppsats handlar om Hallandspostens och Skånska Dagbladets nedskrivna redaktionella policyer för nyhetsjournalistiken. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i tre grundfrågor. Vad innehåller policyerna och varför existerar de? Vilken relation till policyerna finns hos chefredaktörer, redaktions- och nyhetschefer samt journalister? Hur väl följer tidningarna sina policyer? Dessa frågor besvarades genom att policydokumenten noggrant analyserades samt att samtalsintervjuer med medarbetarna genomfördes. En kvantitativ innehållsanalys gjordes för att jämföra policydokumentens innehåll med respektive tidnings nyhetsmaterial.

I min undersökning har jag intresserat mig för bilder från en katastrof. Jag har valt en katastrof som jag själv har upplevt, stormen Gudrun som 2005 svepte in över södra Sverige. Min frågeställning har varit: Hur berättar privata bilder respektive mediebilder om stormen Gudrun och vilka funktioner fyller de olika bildtyperna? Jag har valt att undersöka dels den mediala bilden, men också den privata bilden i form av fotografier av stormen Gudrun. Jag har kategoriserat mediebilder från stormen Gudrun utifrån olika semiotiska modeller.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur män framställs i modebilder. Vi vill med hjälp av en kvalitativ undersökning tolka mäns yttre genom ett analysschema, som vi själva tagit fram. Genom att analysera åtta bilder ur två framstående herrmagasin i Sverige, King of Sweden och Man Magazine, kom vi fram till en framträdande bild av hur män ser ut i modebilder. Vi valde att använda oss av tidningarnas decembernummer, 2008. Denna undersökning utgjorde även en analysering av vad maskulinitet är och hur det framställs i modebilder för herrmagasin. Urvalet gjordes utifrån oss själva där vi strategiskt valde ut bilderna, och vilka tidningar vi ansåg vara ledande på den svenska marknaden.

Multi-Channel Network (MCN) a?r mediefo?retag som jobbar pa? plattformen Youtube. Deras affa?rside? ga?r ut pa? att para ihop Youtubeprofiler med fo?retag som vill annonsera pa? Youtube. I nula?get finns det tva? MCN fo?retag i Sverige, Splay och United Screens.

Titel: Dags att abdikera Ers Dagstidning?Författare: Maria Gånheim och Jasmine YdestrandHandledare: Ingela WadbringKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs.Institutionen för journalistik och masskommunikation(JMG) Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2007Syfte: Syftet med vår studie är att analysera vilken betydelse den lokala dagstidningen kan ha i ungdomars vardagsliv och identitetsskapande.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie vars material utgörs av fokusgruppsintervjuer.Huvudresultat: Ungdomarna delar en överlag positiv bild till dagstidningen, men dessa åsikter ses som normativa då ungdomarna i större utsträckning väljer andra medier för att få nyheter och information. Tidningen används främst till att läsa om lokala nyheter, och är därför viktig för ungdomarna när de vill hålla sig uppdaterade om sin närmsta omgivning. Dock ses globala nyheter som viktigare pga. deras storlek, och eftersom att ungdomarna hellre tar del av andra medier för att få internationella nyheter spelar andra medier en större roll i deras vardagsliv.

2010 inträffade ett vattenburet cryptosporidiumutbrott i Östersund. På grund av dess omfattning ville vi studera hur medierna beskrev utbrottet. För att besvara det valde vi att studera följande tre tidningar: Länstidningen Östersund, Östersunds-Posten och Aftonbladet. De frågor vi ville besvara var:1. Hur beskrev de tre utvalda tidningarna, Länstidningen Östersund, Östersunds-Posten och Aftonbladet, parasitutbrottet i rapporteringen?1.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om samma genusmärkning som återfinns i bland annat Veckorevyn också återfinns i den svenska fackpressen. De tidningar analysen baseras på är Unionens medlemstidning Kollega och Kommunals medlemstidning Kommunalarbetaren. Frågeställningen är följande: Hur representeras kvinnor respektive män i sina olika yrkesgrupper i tidningarna Kommunalarbetaren och Kollega? Hur beskrivs klass i texterna?För att besvara frågeställningen genomfördes text- och bildanalyser på 19 artiklar och 19 bilder från Kollega och Kommunalarbetaren. För att göra en korrekt analys har analysarbetet utgått från förberedda frågeformulär till både bild-och textanalysen som konstruerats utifrån Britt Hulténs metod för textanalys samt Fogdes metod för bildanalys.