Uppsatsens syfte har varit att lyfta fram skivomslaget genom designgrupperna Hipgnosis och StormStudios bildspråk i en populärkulturell analysmodell på tre nivåer. Ansatsen har varit att genom denna modell försöka skildra deras bildspråkliga påverkan via omslagets representation av artisterna och kommunikation med skivköparen. Skivomslaget som koncept inom skivindustrin nådde sin storhetstid under den postmodernistiska epoken från sent 1960-tal fram till 2000-talet. Uppsatsen syfte blev då även att utforska vad som utmärker designgruppernas bildspråk kopplat till postmodernismens tillstånd, konsthistorien och populärkulturella texter (bilder, litteratur, musik, tidningar, media, konst etc.).Resultatet avslöjar att Hipgnosis och StormStudios skivomslag har starka kopplingar till konsthistoriens kändaste konstnärer under modernismens epoker från bl.a. surrealismen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en plats kan beskrivas och vilken mening som tillskrivs den. Fredrika är en mindre tätort i Västerbottens län beläget vid Viskasjöns strand. Här bor lite drygt 200 människor och i denna uppsats får vi möta sex av dem. I materialet som grundas på kvalitativa intervjuer beskrivs hur invånarna ser på sin bygd, hur det är att leva där och tankar kring framtidens utmaningar och möjligheter. För att göra detta sammankopplas ovannämnd information till teorier inom samhällsvetenskap och socialkonstruktivism och begrepp som space, imaginative geographies och reciprocitet blir satta i arbete i en analys av platsförståelse. Vidare diskuteras den gestaltning av Fredrika som sker i det offentliga rummet, som till exempel i tv, tidningar och radio. Hur ser framställningarna ut, varför ser de ut som de gör och hur relaterar invånarna till dessa bilder? För att möta dessa frågor blir begreppet representation användbart och bidrar till diskussionen om en stadsnorm.

I denna uppsats har vi studerat hur lärarkårens professionalisering gestaltats i lärarfacklig media under 1900-talet. Vi har i denna uppsats gjort detta genom att följa den modell som Berg och Wallin (1983) anser att professionalitet är. Modellen består av fyra centrala områden: erkännande av samhället, yrkesetiska regler och kåranda, pedagogisk kunskap och självständighet i yrkesrollen. Genom dessa områden har vi närmare studerat professionaliseringen och lärarnas arbetssituation i de tre utvalda årtalen.Denna uppsats har varit mycket intressant att arbeta med. Vi har funnit mycket spännande läsning i de olika tidningarna och artiklarna som talar för den tid de är skrivna i.

Uppsatsens syfte är att göra en komparativ studie av hur den ryska friheten för media har förändrats under tre olika politiska perioder mellan åren 1985 och 2008 tillsammans med de olika presidenter som personifierade dessa perioder. Arbetet utgår ifrån ramarna av yttrande- och pressfrihet mot bakgrunden av FN:s och EU:s konventioner om mänskliga rättigheter och Dahls demokratikriterier. Fri media spelar en avgörande roll för demokratin. Politiker står genom media till svars för sina handlingar och medborgarna får viktig information och för detta krävs det yttrande- och pressfrihet. Utan rätten till dessa försvinner snabbt den vanliga medborgarens förmåga att delta i, och positivt påverka politiken.

Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka tre stora svenska tidningars bevakning av de ekonomiskt viktiga händelser som inträffade hösten 2008 och våren 2009 i jämförelse med mediebevakningen av det sena 1980-talets och tidiga 1990-talets bankkris, samt ur ett konstruktivistiskt perspektiv. Studiens resultat ställs i förhållande till Hadenius och Söderhjelms slutsatser från deras undersökning av bankkrisen under det tidiga 1990-talet.      Uppsatsen ska ge en bild av hur de svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Dagens Industri valde att framställa och kommentera krisen för den svenska fordonsindustrin, Carnegie-affären och Swedbanks förtroendekris. En övergripande fråga som ställs till materialet är hur dessa händelser har bevakats och gestaltats av ledande kommentatorer och krönikörer i de utvalda tidningarna. Materialet analyseras i perspektiv av den konstruktivistiska teoribildningen utifrån vilken det förutsätts att det journalistiska arbetet påverkar den verklighet som ska beskrivas.

Läroboken har används en del genom tiden, från början var det mest genom den kristna religionen som man började använda sig av läroböcker. De främsta läroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. Läroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till två perioder: 1500- och 1600- talet då trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900- talet då läroboken blev det grundläggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nästan alla lärare (alla utom en) använder läroboken, vilket också stämmer bra med litteraturen. Läroboken används dock olika mycket, men den största delen av lärarna menar att de använder den lite mindre än halva tiden.Läroboken används som diskussionsunderlag, underlag till egna arbeten, till att svara på frågor och inför prov.

Läroboken har använts en del genom tiderna. Från början var det mest genom den kristna religionen som man började använda sig av läroböcker. De främsta läroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. Läroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till två perioder: 1500- och 1600-talet då trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900-talet då läroboken blev det grundläggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nästan alla lärare (alla utom en) använder läroboken, vilket också stämmer bra med litteraturen.

1998 beslutade Nässjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bäste" varpå Carl Fredrik Reuterswärd fick förfrågan.Skulpturen gestaltar Nässjö stad med hjälp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med järnvägen som en central del. Tåg som rörde sig framåt med hjälp av hårt arbete och kol inspirerade konstnären. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstå konstnärens intention med Kolskyffeln.

I den här uppsatsen har jag valt att undersöka pressbilden av Nazitysklands erövringar av under 1938. Först det så kallade Anschluss i Österrike och sen ockupationen av delar av dåvarande Tjeckoslovakien, det så kallade Sudetenlandet. Som forskningsmaterial har jag valt att undersöka två tidningar, Social-Demokraten och Stockholms-Tidningen. Syftet har varit att försöka förstå den vilken bild en läsare fick av de här händelserna när de föregav sig samt undersöka hur tidningarna förhöll sig till sina källor och hur de beskrev frågorna kring folk och minoriteter som de här kriserna handlade om.Som utgångspunkt för min undersökning har jag anlagt ett moraliskt perspektiv som det målats upp av Klas Åmark i hans bok Att bo granne med ondskan. Jag har utfört en kvalitativ hermeneutisk studie av 135 antal artiklar jämt fördelade mellan de två tidningarna där jag dels jämfört tidningarna med varandra men även jämfört det som skrivs med vad som faktiskt skedde rent historiskt.Jag har kommit fram till att tidningarna skiljer sig markant åt i sin rapportering, Social-Demokraten presenterar en mycket negativ bild av det som sker och ger klart Nazityskland skulden för det som sker medan den bild av händelserna som Stockholms-Tidningen framför är mycket mer ?neutral? och bitvis pro-tysk.Båda tidningarna rapporterar om minoritetsfrågan, både den judiska och den sudettyska och intar olika attityder mot dessa men upphör sedan att vidare beskriva dessa minoriteters öden allt eftersom kriserna går mot sitt slut..

The purpose of this work is to map what musical praise and worship means to different church members. What do they think of today's worship? Are there music styles or any instruments that are not suitable? What do the members think of contemporary Christian music and the regular traditional music in church? Do we need to make changes or not? How does the Christian Music affect their spiritual lives? Finally, what do the members think of what the Bible has to say about praise and worship? My method has been to interview four persons, who all are members in the Seventh-day Adventist church in Malmö. Beside literature and magazines, I have also listened to DVD sermons and searched on the Internet and in the Bible, to find out what others have to say about praise and worship.Syftet med denna studie är att kartlägga vad lovsång betyder för olika församlingsmedlemmar. Vad anser de om dagens tillbedjan? Finns det musikstilar som inte bör finnas med i gudstjänsten? Eller finns det instrument som inte är passande i gudstjänsten? Vad tycker församlingsmedlemmar om den moderna lovsången kontra den traditionella? Behöver vi göra några förändringar eller inte? Hur påverkar den kristna musiken deras andliga liv? Och till sist, vad har de för syn på Bibelns lovsång? Min metod har varit att intervjua fyra personer som alla är medlemmar i Adventkyrkan i Malmö.

I denna uppsats har vi studerat hur lärarkårens professionalisering gestaltats i lärarfacklig media under 1900-talet. Vi har i denna uppsats gjort detta genom att följa den modell som Berg och Wallin (1983) anser att professionalitet är. Modellen består av fyra centrala områden: erkännande av samhället, yrkesetiska regler och kåranda, pedagogisk kunskap och självständighet i yrkesrollen. Genom dessa områden har vi närmare studerat professionaliseringen och lärarnas arbetssituation i de tre utvalda årtalen.Denna uppsats har varit mycket intressant att arbeta med. Vi har funnit mycket spännande läsning i de olika tidningarna och artiklarna som talar för den tid de är skrivna i.

Målet med vår studie är att försöka ta reda på hur det ligger till med våra ungdomars kost och motionsvanor. Man läser ofta i tidningar om den växande ohälsan bland våra ungdomar, så vi vill med denna uppsats försöka belysa detta problem genom denna undersökning. Vi har sett en tendens på våra respektive skolor att eleverna verkar dricka mycket läsk och äter ofta godis innan första lektionen. Vi undrar därför om eleverna äter frukost? Vi har även studerat om eleverna är fysiskt aktiva eller inte, samt hur mycket tid de lägger ner på tv tittande och datoranvändning.

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnobilden i argentinsk press på ett kvalitativt sätt. Jag har undersökt om det finns språkliga och innehållsliga mönster kopplat till konstruktionen av ?kvinnlighet? och stereotyper i ett antal tidningsartiklar.     Materialet består av sex artiklar från två argentinska dagstidningar; Clarín och La Nación. Anledningen till valet av just dessa tidningar är att de är har den största upplagan i Argentina och att de är rikstäckande. Kriteriet för att en artikel skulle väljas ut är att en kvinna måste vara huvudsubjekt i texten.     Jag har utgått från teorier om genuskonstruktion och könsbundna stereotyper och hur dessa uppstår i massmedierna.     Metoden som tillämpats på de sex artiklarna är kritisk diskursanalys baserad på Teun A van Dijk.

1998 beslutade Nässjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bäste" varpå Carl Fredrik Reuterswärd fick förfrågan.Skulpturen gestaltar Nässjö stad med hjälp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med järnvägen som en central del. Tåg som rörde sig framåt med hjälp av hårt arbete och kol inspirerade konstnären. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstå konstnärens intention med Kolskyffeln.

Titel: Manlig elit och ?osynliga? tjejer. En studie över ridsportbevakningen i svenskdagspress.Författare: Josefin Eriksson och Tova NorbladUppdragsgivare: Svenska RidsportförbundetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2008Handledare: Monica Löfgren-NilssonSidantal: 51, inklusive bilagorSyfte: Syftet med undersökningen är att ur ett genusperspektiv studera bevakningen av ridsport i svensk dagspressMetod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Sportsidor och sportbilagor i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet, Norrköpings Tidningar, Västerbottens-Kuriren och Aftonbladet under året 2007Huvudresultat: Våra resultat visar att ridsporten, sett till antal utövare, får ytterstlite utrymme i svensk dagspress. Ridsport förekommer sällan på tidningarnas framsidor och endast 1,1 procent av våra undersökta tidningars sportsidor innehåller ridsport. Den vanligaste förekommande artikeln i tidningarna är en notis som storleksmässigt är mindre än en fjärdedels sida och som innehållsmässigtrapporterar om tävlingsresultat från elitnivå.