Vi utsätts dagligen för en mängd bilder då vi lever i ett bildsamhälle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhälle präglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhålla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte är att öka förståelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrån vår problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys användas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur använder sig barn av kulturella verktyg för att förstärka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frågan: Vad tänker du på när du är arg? Rita och berätta! Resultatet av undersökningen tyder på att det går att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

Studien har till syfte att undersöka hur globaliseringsdebatten ser ut i svensk media och hur den har förändrats under de senaste 10 åren. Fokus ligger på begreppets skilda betydelse som media skapar. Metoden består av en diskursanalys som bygger på Laclou & Mouffes teorier, med fokus kring flytande signifikanter, vilket betyder att begreppet är öppen för olika betydelser och förändlig över tid. Även en innehållsanalys som undersöker mängden artiklar och vilka ämnen som tas upp kring begreppet. Materialet består av fyra svenska tidningar, 95-97 jämfört med 2006.Resultatet visade att det finns konkurrerande diskurser i globaliseringsdebatten bland förespråkare och kritiker, de använder olika begrepp kring fenomenet.

Syftet med utvärderingen var att ta reda på vad besökarna tyckte om tidningshallen på Umeå stadsbibliotek. Besökarna fick i en enkät svara på frågor om belysning, ljudnivå, möbler och utbud. De fick även svara på om de använde datorerna i tidningshallen och vilka dagstidningar de läst.Resultatet visar att besökarna överlag är nöjda med tidningshallen. Mest nöjda är de med belysningen och utbudet av tidningar och minst nöjda med ljudnivån. Vid undersökningstillfället pågick byggnadsarbete på andra sidan gatan vilket i hög grad påverkade ljudnivån.

Idag saknar 18% av de som arbetar inom svenska skolan som lärare lärarexamen. Som studerande på lärarutbildningen tyckte jag därför att det kunde var intressant att undersöka om det anses viktigt att lärare har lärarexamen. För att få en bred bild av detta område har jag läst massor av tidningsartiklar i olika tidningar, dessa artiklar har handlat om behöriga och obehöriga lärare. Utöver artiklarna har jag läst tidigare forskning inom området, och det fanns olika åsikter om det var viktigt eller ej att lärare hade lärarexamen, i både tidningsartiklarna och i tidigare forskning. Jag intevjuade 8 st lärare med lärarexamen för att komplettera debatten om behöriga och obehöriga med dessa åsikter, och resultatet jag kom fram till var att det trots allt av olika anledningar ansågs vara viktigt att lärare har lärarexamen.

Problemformulering och syfte: I flera magasin har en viss typ av annons blivit allt vanligare. Inbäddad bland redaktionellt material och vanliga helsidesannonser kan man ibland se en annons som vid första anblicken ser ut som redaktionellt material men som i själva verket är en annons. Denna typ kallas för ?advertorial?. Även i dagspress finns reklam bland redaktionellt material.

Dagens elever rör sig i ett samhälle som ständigt undergår förändringar och utvecklas, och där Tv, filmer och tidningar och Internet spelar en betydade roll för elevernas liv både i och utanför skolan. Dessa förändringar gör att det kan vara av intresse för såväl elever som lärare, att vara införstådda med termen ett vidgat textbegrepp, och vad detta kan innehålla, men även hur det kan integreras i svenskämnet.Målet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers tankar om ett vidgat textbegrepp men även försöka ta reda på i vilken utsträckning eleverna möter detta i sin undervisning. Undersökningen baserades på en kvalititativ metod, i form av diskussioner utförda med tre olika gymnasieklasser. Grupperna utgjordes av elever från såväl studieförberedande som praktiska program. Resultatet visar att ett vidgt textbgrepp inte kan anses vara förankrat hos eleverna, men att de finner det intressant och i större utsträckning aktivt skulle vilja arbeta med icketraditionella texter i sin svenskundervisning.

Den här uppsatsen jämför PR-genomslaget av två lanseringskampanjer i tolv dagstidningar. Lanseringskampanjerna gäller de två mobiltelefonerna, Xperia x10 och Iphone 4. PR-genomslaget undersöks dels genom exponering av varumärken, dels genom antal publicerade artiklar. Av antalet publicerade artiklar undersöks också hur stor del av artiklarna som kan ses som textreklam. De tolv tidningarna är indelade i olika tidningstyper: morgontidningar, kvällstidningar och gratistidningar.

In this thesis I explore the debate on surveillance in Swedishnewspapers that preceded the FRA law. The development ininformation technology has made it possible to monitor society toa greater extent than before. It is therefore interesting andimportant to explore a debate preceding a controversial law onsurveillance. The primary purpose of this thesis is to add to abetter understanding of how such a law was discussed in Swedishnewspapers and the relationship between idea and ideology in thisdebate. To answer these questions I explore the newspaper debateby using Isaiah Berlins notions of liberty, positive and negativeliberty.

Syftet med examensarbetet är att undersöka högstadiepojkars läsvanor, varför de läser, men framförallt varför de inte läser. Utgångspunkten är en enkät som har besvarats av ett trettiotal pojkar på en mellansvensk skola. Enkätfrågorna handlar om läsvanor, vad pojkarna läser, vad de vill läsa samt vilken nytta de ser i att läsa. Enkätsvaren visar att de flesta pojkar som deltagit i enkäten läser böcker eller tidningar på sin fritid. Pojkarnas läsintresse är högt i sjuan, men avtar med stigande ålder.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka receptionen kring det ryska konstkollektivet Pussy Riot. Jag har försökt att finna svar på vad det är för omständigheter som ligger bakom uppmärksamheten som gruppen har fått internationellt och i Sverige. Detta har jag gjort genom att utgå från ett genusperspektiv med en speciell inriktning på feministisk konstteori. Med hjälp av internationella artiklar och svensk dagspress har jag gjort en övergripande analys av receptionen kring Pussy Riot och deras konst. Genom materialet har jag kunnat undersöka olika kontexter som Pussy Riots konst har skapat reception inom.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka receptionen kring det ryska konstkollektivet Pussy Riot. Jag har försökt att finna svar på vad det är för omständigheter som ligger bakom uppmärksamheten som gruppen har fått internationellt och i Sverige. Detta har jag gjort genom att utgå från ett genusperspektiv med en speciell inriktning på feministisk konstteori. Med hjälp av internationella artiklar och svensk dagspress har jag gjort en övergripande analys av receptionen kring Pussy Riot och deras konst. Genom materialet har jag kunnat undersöka olika kontexter som Pussy Riots konst har skapat reception inom.

North Korea has been on people?s minds lately. This essay is a study of what image Swedish press gave of North Korea starting in 1948 and ending in 2011. The study looks at two of the largest newspapers in Sweden, Aftonbladet and Dagens Nyheter.  During the 1950´s the image given was that North Korea was part of the communists, a puppet state of the Soviet Union.

Uppsatsen behandlar ämnet information och undersöker hur texten formas och skapas av aktörerna. Fokus ligger på hur informationen skiljer sig mellan bloggar och institutionell media, vilket innebär såväl tryckta tidningar som webbtidningar. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Jürgen Habermas teori om det privata och det offentliga sätter ramen för uppsatsen där morgontidningen DN, kvällstidningen Expressen och olika blogginlägg analyseras. Vi ska utifrån en händelse se hur informationen formas av den som berättar historien. Analysen görs till en början på mikronivå genom en textanalys, för att sedan övergå till en strukturanalys där maktstrukturerna i samhället synliggörs.

Den etniska minoriteten assyrier/syrianer har två fotbollslag i Södertälje, Assyriska FF och Syrianska FC. Assyrier/syrianer anses vara samma folk men har en intern konflikt om den rätta benämningen på gruppen. När de två falangernas respektive fotbollslag möts i ett derby, skrivs det mycket i tidningarna både före och efter mötet. Matchen bedöms av polisen som en så kallad ?högriskmatch? på grund av motsättningarna mellan de olika lagens supportrar.

Hur förändrades de gestaltningar som används i svensk press om klimatfrågan efter FN:s klimatmöte i Köpenhamn i november 2009, en tid som omsusades av den så kallade Climategate-skandalen, jämfört med samma månad året innan och året efter? Gestaltningsteori är en teori som används primärt av forskare inom medie- och kommunikationsvetenskaperna för att studera hur människor förstår sin omgivning och samspelar med andra människor. Gestaltningar är ?tolkningsscheman? som individer använder för att tolka, förmedla och förstå budskap. Med kvalitativ textanalys metod har vi analyserat gestaltningar i journalistiska texter som handlar om klimatfrågan.