Uppsatsen är en kritisk granskning av de svenska miljökvalitetsmålen, med utgångspunkt i brukstextanalys och diskursanalys. Syftet är att undersöka och resonera kring diskursordningen i målen och därigenom granska meningsskapande samt vem som är den tänkta läsaren. Materialet består av miljökvalitetsmålen så som de är formulerade i propositionerna 1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige (mål nummer ett till sex, åtta till elva samt fjorton och femton), 2004/05:150 Svenska miljömål ? ett gemensamt uppdrag (mål nummer sexton) samt 2009/10:155 Svenska miljömål ? för ett effektivare miljöarbete (mål nummer sju, tolv och tretton).

Den här studien handlar om barnen förskoleklassens matematiska utveckling och strategier de använder sig av när de räknar. Den utforskar även hur barn samarbetar när de jobbar i grupp med matematiska problem. Två undersökningar genomfördes med filmkamera, den första under­sök­ningen delades upp i två delar. I den första delen intervjuades några barn ett och ett för att fastställa var barnen i klassen befinner sig utvecklings­mässigt, i den andra delen fick barnen i stora grupper om fyra till sex barn lösa matematiska problem tillsammans. Denna undersökning ledde vidare till undersökning nummer två som skedde vid ett annat tillfälle.

Titel: Metro och Punkt.se -en kvantitativ studie om gratistidningar.Författare: Anna-Karin KlingbergKurs: Uppsatsarbete 10 p i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistikoch masskommunikation vid Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Karin FogelbergSidantal: 39 exklusive bilagor, med bilagor 49.Syfte: Syftet med denna uppsats är att se om det förekommer några skillnader mellangratistidningarna Metro och Punkt.se. Om det förekommer skillnader, se vad det är som skiljertidningarna åt, såväl innehåll som layout.Metod: En kvantitativ innehållsanalys, en undersökning som baseras på sju nummer av varje tidning. Alla tidningarna är från samma vecka.Material: Sju styckena nummer av Metro samt sju styckna nummer av Punkt.seHuvudresultat: Det förekommer inga större väsentliga skillnader mellan gratistidningarna Metro och Punkt.se. Det som skiljer tidningarna mest åt är layout, utseende, färgsättningarna samt vissa nyhetsartiklar.

Media är en viktig och inflytelserik aktör för allmänheten. Deras roll är bland annat att upplysa och informera om olika folkhälsoproblem. Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i hela världen. I Sverige lider så mycket som var femte barn av övervikt och fetma. När det gäller övervikt och fetma hos barn och har föräldratidningarna en viktig roll.

Media är en viktig och inflytelserik aktör för allmänheten. Deras roll är bland annat att upplysa och informera om olika folkhälsoproblem. Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i hela världen. I Sverige lider så mycket som var femte barn av övervikt och fetma. När det gäller övervikt och fetma hos barn och har föräldratidningarna en viktig roll.

Vår uppsats är skriven på uppdrag av Vägverket Region Sydösts informationsavdelning i syfte att ta reda på hur deras kundtidning Vägskälet är ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi har delat upp undersökningen i två delar. I den första delen använder vi oss av en kvantitativ innehållsanalys. Här undersöker vi innehållet i tidskriften genom att ta reda på hur könsfördelningen ser ut bland intervjuobjekt och i bilder samt hur könsfördelningen är bland skribenter och fotografer när Vägskälet skapas. Denna undersökning baseras på sex nummer av Vägskälet, tre nummer från 2004 och tre nummer från 2007.

Text som utforskar och reflekterar över akustisk ekologi i musik och hur en kompositörs roll inom denna typ av arbete kan se ut..

Metod: Vi har gjort en kvalitativ textanalys av sammanlagt 69 artiklar i nio stycken nummer av Vi Föräldrar mellan 1968 och 2008. Vi har också intervjuat två chefredaktörer för tidningen samt tidningens läsare och experter inom medie-, genus- och konsumtionsvetenskap..

Titel: Andra rangens val, andra rangens rapportering? En jämförelse avlokalrapportering från Svenska och Norska val.Författare: Erik Westergren-MörtbergKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik och masskommunikation vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen -10Handledare: Bengt JohanssonAntal ord: Ca 18000 ord.Syfte: Att genom en jämförelse av Svenska och Norska dagstidningars innehåll dagarna före ett lokalval, avgöra hur gemensam respektiveseparata valdagar påverkar lokaltidningarnas rapportering om lokalpolitiska frågor.Metod: Kvantitativ metod. Textanalys av 630 artiklar från fyra tidningar frånSverige och Norge.Material: Samtliga politiska artiklar från 14 nummer av fyra tidningar. Totalt630 artiklar från 56 nummer fördelade över fyra tidningar, två från Sverige och Två från Norge.Från Sverige:Skaraborgs AllehandaBorås TidningFrån Norge:Romerikes BladFedrelandsvennenResultat: Studien visar att de norska tidningarna prioriterar kommunalvalet högre än de svenska tidningarna. Det kommunala materialet är större,högre prioriterat och mer synligt i de norska tidningarna.

Bakgrund: Tidigare forskning och litteratur som behandlar controllerns professionella yrkes-roll beskriver den tekniska rollen, där controllerns administrativa och funktionalistiska roll i organisationen står i fokus. Rollen kan beskrivas vidare med hjälp av sociologisk rollteori där rollskapande och rollåterskapande är två centrala begrepp.Problem: Utifrån tidigare forskning har vi formulerat tre frågor i syfte att förstå controllerns yrkesroll utifrån ett socialt rollperspektiv: Vad betyder begreppet controller och vad säger teori och tidigare forskning att en controller bör göra? Vad är controllerns roll i praktiken och hur skapas yrkesrollen? På vilket sätt går controllerns rollskapande att förklara med hjälp av rollteori?Metod och teori: Vi tillämpade en fenomenologisk tolkande metod i denna studie, då vi valde att fokusera på controllern som individ. Utifrån sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv analyserar vi rollbegreppet, i syfte att få kunskap om hur individer skapar mening i den värld de lever i. Vi använder oss av tre rollteorier av tre välkända författare inom sociologisk roll-teori för att vidare tolka controllerns roll bortom den tekniska beskrivningen.

Titel: Tidningen Sverigekontakt ? En tidning med fokus på det svenskaspråket och den svenska kulturenFörfattare: Claes JohanssonUppdragsgivare: Riksföreningen SverigekontaktKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskapvid institutionen för journalistik medier och kommunikation,JMG, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2010Handledare: Jan StridSidantal: 42Syfte: Syftet med studien är att göra en undersökning bland tidningsläsarna om vilka möjligheterna till förändring är som kan bidra till att skapa en attraktivare och mer tilltalande tidning för sin målgrupp.Metod: Kvalitativa intervjuer av 6 läsare samt en kvantitativ innehållsanalys av de 4 senaste tidningarna. Totalt 57 artiklar.Material: Djupintervjuer med tidningsläsarna samt innehållsanalys av tidning.Huvudresultat: Jag kan efter sammanställda resultat konstatera att utformningen har betydelse för hur engagerad publiken blir kring mediet. En förändring av tidningen är nödvändig för dess existens för att på sikt breddasig även i sitt innehåll så att den tilltalar även den yngre läsaren. En tänkbar målgrupp är unga läsarstudenter med intresse för utbildning inom det svenska språket samt vår kultur.

Fonogrambranschen har aldrig mått sämre än idag, i alla fall inte under de senaste 17 åren och några av dessa faktorer som bidragit till nedgången finns presenterade i den här rapporten. Det vi kan se klart och tydligt är en koppling mellan den sjunkande fonogramförsäljningen och konsumentens ökande intresse för filmköp. Allt för låg kvalité på artister och album har lett till fonogrambranschens nedgång och den låga kvaliteten på fonogram gör att konsumenten tappar intresse för produkten och väljer att köpa en alternativ produkt..

Mitt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka vilken syn klasslärare och modersmålslärare har på kollegial samverkan och vilka organisatoriska möjligheter och svårigheter som de anser finns på vardaglig basis i skolan. Jag ville även undersöka lärarnas syn på modersmålsundervisningens betydelse för elevernas skolframgång och kulturella identitet. De frågeställningar som behandlas i examensarbetet är följande. Vilken syn har lärarna på kollegial samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare? Vilka organisatoriska möjligheter och svårigheter för samverkan ser lärarna? Hur ser lärarna på modersmålsundervisningens betydelse för elevernas skolframgång och kulturella identitet? Jag har valt att göra en empirisk studie med kvalitativa intervjuer. Respondenterna är samtliga lärare varav fyra stycken är klasslärare och tre stycken är modersmålslärare.

Vår uppsats är gjord utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det språkbruk och de diskursiva praktiker som används av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger på är ledarsidorna ur åtta nummer av tidningen. I uppsatsen så granskar vi hur tidningen på ledarsidan, via språkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien är grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom både diskursteori och genusteori..

Kriminella med utländsk bakgrund porträtteras ofta på samma sätt som kriminella med svensk bakgrund. En brottsling ses alltid som en ?främling? i samhällets ögon, något som dock förstärks om personen har utländsk bakgrund.I vår undersökning granskar vi vad kvällspressen i Sverige tar upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund inom kriminaljournalistiken. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns upprepade budskap inom kriminaljournalistiken i kvällspressen när det gäller personer med utländsk bakgrund och hur dessa budskap i sådana fall tar sig uttryck. Tidningarna vi har valt som undersökningsmaterial är Aftonbladet och Expressen.För att besvara våra frågeställningar Vad tar svensk kvällspress upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund i samband med brott? och Hur har detta sett ut under åren 1950, 1970, 1990 och 2010? har vi med hjälp av en kvantitativ undersökning granskat 56 tidningar; 28 nummer av Aftonbladet och 28 nummer av Expressen.