Syftet med denna studie var att belysa en gymnasieskolas stöd i ämnet svenska för talrädda elever, och detta gjordes genom intervjuer med fyra stycken lärare på gymnasienivå. Intresset grundade sig först och främst i det faktum att social fobi är ett vanligt problem bland ungdomar i Sverige och att det är i ungdomen som fobi för sociala sammanhang utvecklas. En del av social fobi är talrädsla, och gentemot vad läroplanen i svenska för gymnasieskolan säger om det muntliga språkets betydelse för människan och dennes utveckling, problematiserades den talrädda elevens förutsättningar för lärande och utveckling. Perspektiven som studien har utgått ifrån handlar inte om problematiken kring social fobi, utan om det demokratiska perspektivet och det faktum att gymnasieskolan vilar på en demokratisk grund, där alla elever bör få möjlighet att utveckla sin talförmåga och förmågan att våga göra sin röst hörd. Det sociokulturella perspektivet ligger också till grund för studien, där det muntliga språket, kommunikation, spelar en betydande roll för människans lärande och kunskapsutveckling, och i förståelse för sig själv och sin omvärld.

Nyligen gjord forskning på området demokratiundervisning har visat att den undervisning som ges idag inte lever upp till målet om att fostra demokratiskt tänkande och agerande medborgare och vi behöver därför se över vad som kan göras för att ändra på detta. Syftet med min undersökning är därför att genom intervjuer med fyra samhällskunskapslärare på gymnasiet få inblick i deras syn på diskussioners möjlighet att fostra mer demokratiskt aktiva medborgare. Jag vill även veta i vilka sammanhang de använder sig av diskussioner och till vilket syfte. Då omfattande forskning visat att deliberativa samtal är den diskussionsform som främjar demokratiska idéer bäst vill jag veta om diskussionerna som hålls i klassrummen kan sägas vara deliberativa. Jag vill även veta om det finns några skillnader emellan könen när det kommer till viljan och förmågan att utrycka sig i diskussioner.

This master thesis is about a place that has a story to tell. Olsson?s garden came about when Mr Carl Oscar Olsson acquired a piece of land in Landalabergen in the beginning of the 1930's and at that time he started his industrious work of uniting much of Sweden's flora in his garden. Since the very beginning Olsson's garden has played a lot of different rolls in a variety of situations and meant different things for different people. Today one can find traces from Mr Olsson's life and deeds in the garden.

Landscape architect is a profession that withholds varying tasks inside countries and between countries. In many countries the landscape architect profession does not exist. Spain is a country where the landscape architect profession is not recognized, and the professions that work with landscape architecture are architects, engineers, biologists and agronomists. "Paisajista", in English "Landscaper," is in Spain a common name for those who design gardens and parks. Sweden is one of the countries with most landscape architects due to its population and the profession is well established.

The purpose of this study is to present populism as a political phenomenon and to impose focus on the rightwing populist parties that are active in Scandinavia. This essay begins with a presentation of the three rightwing political parties in Scandinavia. The rightwing populist parties have successfully developed their rhetoric and effectively influenced the political establishment in Sweden, Norway and Denmark. The parties that the essay focuses on are theSwedish democrats (SD), the Norwegian Progress party (FRP) and the Danish People`s party (DF). These parties are interesting in the sense that they share many opinions and are active in comparable political atmospheres, but also that they use approximately the same rightwing populist rhetoric as a way of exerting leverage on political policy.The theoretical segment is constructed on a descriptive historical background of populisms three different phases.

Den här essän handlar om hur jag under min erfarenhetsbaserade förskollärarutbildning blivit alltmer tvivlande och kritisk till hur jag och mina kollegor konkretiserar demokratiuppdraget i förskolans läroplan. Essäns kärna finns i relationen mellan barns tankar och idéer här och nu och pedagogers fasta och styrande ram för hur dagarna ska se ut. Syftet med denna essä är att nyansera fler sätt att se på situationer där vuxna ser det som självklart att barn äger delaktighet och inflytande för att relativisera vår kunskap kring begreppens innehåll. Jag undersöker vilken kunskap pedagoger behöver utveckla för att ge både barnen och sig själva makt att arbeta mer demokratiskt. Essän bygger på en berättelse med två situationer från min förskolas verksamhet.

BakgrundInkludering och begreppet "en skola för alla" har länge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kännetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt.SyfteSyftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". Utifrån syftet var frågeställningarna: Vilka personliga synsätt och värderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mål och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kännetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola?UrvalFem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt på en skriftlig förfrågan. Urvalsgruppen bestod av tre män och två kvinnor. En av rektorerna var även ansvarig för särskolan.

This master thesis explores the nature of public participation as a central and most current subject in the field of urban planning. A first impression exposes a seemingly unanalyzed consensus on the values and benefits which public participation provides the process of urban planning. The city may be a concern to all its inhabitants; hence knowledge and opinions of the local public are of great importance for the urban development. But is there really something new to these assumptions, and are the advantages of increased public participation in urban planning always obvious?  By using action research as a main method, I have put myself into the context of the Swedish municipality of Nacka and their projects dealing with the development of public participation.

It today's global world we live in the media have started to examine businesses more and more. In addition consumers are expecting more from products, because they are well informed. This means that companies need to market themselves effectively, to convince and get across their message to their customers. Marketing is an extensive process in which different factors must be taken into account. A company must know what the coustomer needs in order to get through to them.

Sweden currently has no legislated regulation of lobbying, but the professional lobbyist can voluntarily subscribe to, among others, the professional code of standars created by the trade association of Public Relations, Precis. There is an ongoing discussion in Sweden to regulate lobbying, both in mass media and in politics. This study examines this debate and focus on which arguments there are for and against lobbying regulation in Sweden. It also attempts to identify the differences, if there are any, between left and rights parties with regards to their views on regulation of lobbying.Tha main method used was document analysis of parliamentary bills which have been raised concerning a lobbying regulation in Sweden. In the theory section, I include four different types of requirements placed on democratic lobbying (se for example Jaatinen 1998, Kitchen 1999, Larsson 2005, Möller 2009 and Naurin 2001).

Forskare argumenterar för att det krävs mer deliberativa kvaliteter i dagensdemokratiska Sverige för att vi dels ska kunna kallas oss för en fungerande demokratioch dels för att vi ska ha en chans att kunna nå något vi nästan alla strävar efter idag ?hållbar utveckling. En lagstadgad och därmed vanlig metod som används idag för attutreda en planerad verksamhets miljökonsekvenser är att upprätta enmiljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsprocessen i MKB:s för projekt är ettmedel att göra processen mer demokratisk. Syftet med denna studie är att utvärderadetta demokratiska medel för att kunna dra slutsatser kring om det fyller sin funktionoch hur det skulle gå att förbättra för att generera fler positiva utfall.

Sammanfattning:Efter den omtalade dokumentären "Könskriget" rördes det om i jourrörelsen. Bidrag hotades och jourernas legitimitet ifrågasatten. Utifrån den feministiska backlash som tycks ha sköljt in över det svenska samhällets feministiska organisationer var mitt syfte att undersöka hur de aktiva inom föreningarna SKR och ROKS uppfattar det samhälleliga motståndet samt att utreda hur de ser på separatism, manligt samarbete och maligt ansvar. Som empiririskt underlag ligger kvalitativa intervjuer och ett frågeformulär och som teoretiskt bas har jag lagt Maud Eduards och Robert Connell. Uppsatsen har även som syfte att bredda förståelsen för jourrörelsens situation.

The purpose of this essay is to examine how public libraries work with children's books, in other languages thanSwedish, regarding acquisitions. The purpose is also to describe what the libraries assignments are in regard tochildren with non-Swedish backgrounds. This is then put in a relation to the libraries democratic assignment.The main questions are: What are the libraries' assignments, as described in the libraries regulations? How do thelibraries work to fulfil their assignments?To answer these questions a survey in two parts has been carried out. The first is a study of the libraries'regulations, and various handbooks that serve as an inspiration for librarians.

The purpose of this study was to examine the goals, possibilities and rationales that could be found in the discussions concerning the digging of ditches by governmental subsidiaries in order to drain the peat bogs of late nineteenth century Sweden. A further aim was to look at the effect on the landscape on a local level i.e. Släthults moss in Bäckaby parish, Småland in the south eastern part of Sweden. In order to be able to explain the connections between politics and landscape changes in a local population and its deciding bodies, influenced by ideas, science and production, a quadruple helix model developed from a triple helix model by Björn-Ola Linér was used. As a model of environmental history, three step thought was used, borrowed from Donald Worster.

The focus of this master thesis is the library politics of the French Right wing party the National Front and the debate that followed the application of this politics. This qualitative study is divided into two parts where the critics to this politics represents one side and the adherents the other. The critics are composed by representatives from the French, Swedish and ? to some extent ? international library sector, while the adherent side is made up of politicians from the National Front and their adherents. The empiric material mostly consists of articles published in library, Right wing and daily press.