The aim of this Masters thesis is to analyse school librarians and teachers perspective of childrens reading and reading progress, the impact of informational texts on childrens reading and how school librarians and teachers work/teach to improve their students understanding of informational texts. We also intend to study what consequences school librarians and teachers believe that childrens reduced understanding of informational texts can have in the long run and how this could be improved. The theories applied encompass different literature-pedagogical strategies, theories about reading purpose and direction of the reading process together with a theory that shows the school librarys function in the education. The empirical material has been collected through interviews with one school librarian and one teacher at three different schools. The material has then been analysed and interpreted from theories and earlier research.

Syftet med den här uppsatsen var att analysera 73 dystopiska temaarbeten, skrivna av elever i årskurs 9 vårterminen 2012, och undersöka om man finner någon skillnad kvalitetsmässigt mellan kvinnliga och manliga elever och ta reda på vari dessa skillnader i så fall ligger, i hopp om att det ska ge en tydligare inblick i problematiken kring svenska elevers dalande studieresultat. Med hjälp av textanalys som kvalitativ bedömning anonymiserades uppsatserna, de fem delarna som arbetena bestod av bedömdes och sedan summerades slutligen bedömningen i tre kategorier: svaga, neutrala och starka uppsatser. Därefter delades de in dem efter åtta återkommande teman/genrer: Science Fiction, Natur-/miljökatastrofer, Zombies, Politiska, Corporate, Gudomliga, Postapokalypser och Epidemier/Pandemier. Uppsatserna delades sedan in efter kön och analyserades för att se vilka samband som kunde hittas mellan insatser/resultat och temaval och populärkultur/finkultur. Det jag fann var att pojkarna inte bara presterat bättre än i tidigare forskning, utan även bättre än flickorna i undersökningen ? vad gäller toppskiktet.

This master thesis deals with the Nobel Prize and highbrow culture as portrayed in Karin Alvtegen?s Skugga. From a sociology of literature perspective, it aims to analyze how these highbrow themes can be understood in relation to Alvtegen?s position in the literary field as a lowbrow crime novelist. The method used is hermeneutic, and the analysis is based on two theoretical models: Pierre Bourdieu?s cultural sociology, and the postmodern tradition where the distinction high/low and its traditional hierarchy is said to be decomposed.

Captured in the room of Göran Tunström?s spoken language, fenced behind his barrier of manic words. This essay is about the limit of language and world?s necessity to be spoken to be experience, about telling as a manufacturer of meaning and a subject?s motion between fiction and reality. Based on the novel Skimmer from 1996, my purpose is to identify ?a linguistic room? in Tunström?s narration and show how this room is given an existential character by its temporal and spatial dimensions.

Historically the library has owned more than silent, book-filled halls; it has been a center for learning and ideas, a source of both freedom and oppression, in other words, a medium for knowledge, truth, and power. Cultures have been divided into powerful and powerless through access to the library's content; those who have - and those who do not have - access to information determine which voices are heard and which are ignored, thus determining the outcome of the future. This thesis investigates how The Book That Wouldn't Burn by Mark Lawrence portrays the relationship between knowledge and power using Michel Foucault's discourse theory. More specifically, how this relationship is manifested through the structures and norms of society, and how the library as a place and institution serves as the means by which this relationship plays out. An established classic like Fahrenheit 451 by Ray Bradbury is placed as a contrasting reference point to help deepen its thematic message of information control and cencurship. Furthermore, the agency of one of the main characters is also examined in the light of Anthony Giddens' stratification model, as an actor with the potential to move beyond the confines of the power structure. The analysis demonstrate how knowledge, truth, and power remain continuously thematically relevant within literature, and how the reality of our time may be better understood through literary contributions.

A crisis is something that can happen to all of us in an unexpected situation, and the school should be prepared in a way that is the best way to handle a situation with a wide foundation through a crisis plan. On a well-defined way, you should have a developed and relevant emergency plan. Defining the word crisis can be difficult, it is an individual interpretation, and to get found out what the word stands for and it have to be discussed. The two selected schools that I have chosen to interview have discussed the understanding of the word crisis in able to get what the word means for them. The two selected schools have come to the conclusion that a crisis is something that creates disturbances for people or a person concerned to the everyday way of living.

Att skapa karaktärer i en animation eller ett spel som publiken får sympati för och känner är levande, är ett avancerat och komplext arbete. Det finns dessutom en mängd olika tips och råd för att skapa en karaktär, att det kan kännas övermäktigt och svårt att sålla i. I denna uppsats kommer syftet därför ligga i att undersöka om det finns en fungerande formel för att skapa en lyckad och livfull karaktär. Syftet kommer även att bestå i att undersöka om denna formel av att skapa en karaktär går att tillämpa på både film- och spelkaraktärer. Dessa frågeställningar kommer att besvaras genom en litteraturstudie följt av en empirisk studie, ?Science fiction in space?, där dessa tips och råd kommer att prövas för att se om den formel som här lyfts fram är lyckosam.

The present study deals with the usage of the school library for upper secondary school students. Is it a place for working or studying? The questions are:? What do the students say they use their school library for?? Are there any differences between students in theoretical programs and students in practical programs with regard to their use of the school library?? What are the features of the ideal library from a students? point of view? My study represents a user?s perspective. The investigation is both quantitative and qualitative. Eighty-two inquiries from four different classes, representing two theoretical and two practical programs were carried out.

Läsning av barnlitteratur anses i den svenska läroplanen vara en viktig del av undervisningen då den kan bidra till personlighetsutveckling, kulturell förståelse och motivation till vidare läsning. Att lära sig läsa är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig skönlitteraturen. Ett sätt är genom läsinlärningsmetoden whole language som med hjälp av kiwiböckerna fått genomslag i flera svenska skolor. Kiwimaterialet är ämnat för att skapa läsförståelse samt läsintresse och är baserat på småböcker från Nya Zeeland. Då både val av läsinlärningsmetod och barnlitteratur är viktiga delar i elevers läsutveckling, väcktes en undran om det går att sammanföra traditionell barnlitteraturläsning med kiwiböckernas systematiska upplägg och färdiga bokmaterial.

Att skapa karaktärer i en animation eller ett spel som publiken får sympati för och känner är levande, är ett avancerat och komplext arbete. Det finns dessutom en mängd olika tips och råd för att skapa en karaktär, att det kan kännas övermäktigt och svårt att sålla i. I denna uppsats kommer syftet därför ligga i att undersöka om det finns en fungerande formel för att skapa en lyckad och livfull karaktär. Syftet kommer även att bestå i att undersöka om denna formel av att skapa en karaktär går att tillämpa på både film- och spelkaraktärer. Dessa frågeställningar kommer att besvaras genom en litteraturstudie följt av en empirisk studie, ?Science fiction in space?, där dessa tips och råd kommer att prövas för att se om den formel som här lyfts fram är lyckosam.

The aim of this Master?s thesis is to examine how the literature criticism are in the Swedish media in the reception of the novel Mosquitoes and tigers from 2007 written by the Swedish author Maja Lundgren. A second aim is to examine how master suppression techniques have been used by the literature critics in the newspaper debate. This qualitative study is based upon a total of 52 articles and reviews from five big Swedish newspapers. The theoretical approach, literature criticism, mainly originates from the Swedish professor in Literature Science Tomas Forser and the literature scholar Gunnar Hansson.

This essay is a product of the author?s interest in silent films from Soviet, especially, documentary films. Before the 1920?s documentary filmmaking had mostly been limited to newsreels and short scenes. Only occasional feature-length documentaries had been made.

Detta examensarbete är skrivet med syftet att få inblick i hur svenskläraren implementerar värdegrundsarbete relaterat till främlingsfientlighet och rasism i svenskämnet, genom skönlitteratur, andra texter eller media. Ett delsyfte är att undersöka huruvida läraren tillämpar någon av de teoretiska utgångspunkterna kritisk teori eller critical literacy vid litteraturläsning eller studier av andra texter eller medier (Tyson 2003 och Janks 2013).Studien genomförs genom semistrukturerade intervjuer av fyra svensklärare verksamma vid en medelstor gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige.Resultatet visar bland annat att lärarna har belyst värdegrundsfrågor i direkt relation till främlingsfientlighet och rasism, genom skönlitteratur, film, aktuell nyhetsmedia samt diskussion, i varierande utsträckning: två lärare har inbegripit en större volym skönlitteratur och texter kopplat till värdegrundsfrågorna i svenskundervisningen än de andra.De kritiska teorierna har tillämpats av svensklärarna i undervisningen, men inte i någon större omfattning..

Syftet med uppsatsen är att studera de två huvudkaraktärerna i Marie Lus Legendtrilogi för att undersöka om och i så fall hur deras egenskaper är formade av deras klass- och könstillhörighet, vad som möjliggör eller orsakar deras klassresor samt hur de påverkas av att röra sig mellan olika samhällsklasser. Studiens teoretiska utgångspunkt är att det inte enbart går att analysera en maktordning utan att även ta hänsyn till andra maktordningar.Jag har utgått ifrån Maria Nikolajevas uppställning av stereotypt manliga och kvinnliga egenskaper, Roberta Seelinger Trites teorier om hur makt fungerar både förtryckande och frigörande för subjektet, samt Sanna Lehtonens teorier om normbildning kring klass som identitetskategori.I uppsatsen kommer jag fram till att karaktärernas egenskaper är mer kopplade till deras klass, och mindre till deras kön. Flickan från överklassen sätter större värde på sig själv, medan pojken från underklassen värderar sig själv lägre. Hon har även haft tillgång till utbildning som gjort henne snabb, stark och rationell, medan han inte är lika tränad som hon är och därmed mer känslostyrd.Klassresor möjliggörs av socialt och kulturellt kapital samt trogenhet gentemot landet de lever i.Karaktärerna påverkas av möten med andra klasser på så sätt att de omvärderar synen på sig själva samt förhandlar med den makt de blivit tilldelade..

In public libraries there seems to be an unspoken consensus on what literary quality is. At the same time librarians are always eager to express the opinion that quality lies in the eye of the beholder. Quality is, it is said, something that you don t have to define. But at the same time it s up to everyone to decide what quality means to them. What I have been missing from the discussion in libraries about literary quality is a theoretical awareness about what it means to divide literature into higher and lower spheres.