AbstractThe ability to read and write is a very important skill in today?s information based society. Most of us learn how to read and write, but not everyone is blessed to do this without struggle. Dyslexia is a very common learning disability and therefore I found it interesting to study how teachers teach students with Dyslexia.By studying the literature and by interviewing teachers, I found that Dyslexia is a very complex disability. The teachers have to adapt their way of teaching in a way that a student with Dyslexia can participate.

Dyslexi är ett av våra vanligaste funktionshinder idag då samhället sätter stor press på akademiska utbildningar. Dyslexi uppmärksammades allt mer under 90-talet och har nu fram till i dag gjort mycket forskning på hur funktionshindret uttrycker sig och vilka svårigheter dyslektiker har inom läs-och skrivsvårigheter. Det har även visats sig att elever känner sig dumma och förödmjukade på grund av sina svårigheter. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka vilka strategier lärare i årskurs 3-5  använder för att stötta och nå elever med Dyslexi i undervisningen. Empirin som studien grundar sig på har samlats in genom två inspelade fokusgruppsintervjuer där totalt fem verksamma grundskolelärare medverkade med erfarenheter av att jobba med diagnotiserade dyslektiker.Resultatet i denna studie visar att lärare använder mycket kompensatoriska hjälpmedel för att stötta elever i sina svårigheter.

AbstractThe purpose with this essay is to get an insight on how the school has changed over the past years in terms of reading- and writing difficulties/Dyslexia. In the literature studies I mention reading- and writing difficulties and the reasons why some people get these problems. Further on in the literature study it is written about what the education act and the curriculum say about the school?s duties towards pupils in need of special support.The result contains interviews with one language pedagogue and one special pedagogue who work in two different municipalities. In addition I interviewed two former pupils who went to school 15-20 years ago.I came to the conclusion that today?s schools have changed to the better for the pupils with difficulties.

Syfte:Målet med studien var att undersöka om prevalensen av hyperopi (och inducerad hyperopi) och astigmatism skiljer sig mellan barn med Dyslexi och barn med ospecifika läs- och skrivsvårigheter. Blir de hjälpta av eventuell korrektion?Metod:Skolpedagoger i Kalmar, Nybro och Mörbylånga lämnade ut inbjudan för synundersökning till barn med läs-och skrivsvårigheter.Synundersökninanra genomfördes på C-optik synklinik i Kalmar.Tjugofyra barn med ospecefika läs- och skrivsvårigheter och nio barn med Dyslexi deltog i undersökningen . En tid efter synundersökningen kontaktades förädrar för en uppföljningsintervju.Resultat: Jämförelse mellan grupperna visade ingen skillnad med avseende refraktion. Alla barn som deltog förutom ett, ordinerades korrektion för hyperopi.

Syfte:Vårt övergripande syfte med studien är att studera sambandet mellan Dyslexi och socio- emotionella faktorer. För att uppnå syftet har vi valt att fokusera på nedanstående områden:? självbild/självförtroende/självkänsla ? hur skolarbetet fungerar ? egen arbetsinsats och resultat? hur lärare och skolkamrater bemöter eleverna ? vilken förståelse eleverna upplever att lärare och skolkamrater har? framtidstankarMetod: Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie på två gymnasieskolor i Västsverige. Respondenterna är sex gymnasieungdomar som har diagnosen Dyslexi. Bearbetningen av materialet var att läsa, sortera och diskutera samtliga intervjuer många gånger för att på så sätt skapa kategorier samt hitta skillnader och likheter i svaren.

Syftet med detta arbete är att få veta mer om dyskalkyli. Jag vill veta vad dyskalkyli är, hur det visar sig, hur lärare kan arbeta med dessa elever och om det finns någon koppling mellan Dyslexi och dyskalkyli.För att få svar på dessa frågor har jag gjort en litteraturstudie.Dyskalkyli betyder specifika matematiksvårigheter. Det är inte ovanligt att dyskalkyliker får svårt med exempelvis planering och tidsuppfattning. Det är viktigt med en noggrann utvärdering av eleven för att den ska få rätt hjälp. Dessa elever behöver en bra struktur på undervisningen som ska ligga på en nivå som passar eleven.

Syftet med arbetet var att undersöka hur klasslärare i år 1-3 upptäcker Dyslexi hos sina elever samt vilka arbetssätt och läsinlärningsmetoder de tillämpar i klassrummet för att hjälpa eleverna.För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ ansats, där semistrukturerade djupintervjuer fördes med fyra klasslärare. En innehållsanalys ledde fram till resultatet, som presenterades i form av ett kodschema. Resultatet visade att samtliga informanter upptäckte Dyslexi hos sina elever genom de symptom som hör till vanliga kännetecken på Dyslexi. En av informanterna använde sig även av välskrivning för att identifiera problematiken. Vad gäller arbetssättet utgjorde lästräning en central insats hos samtliga informanter.

Syftet med studien var att undersöka didaktiska val och kompensation kring elever på högstadiet med läs- och skrivsvårigheter och Dyslexi. Jag ville skapa mig en bild av hur det fungerar ute i skolan idag då 20 % som slutar nian inte har tillägnat sig funktionellt tillräckligt goda läs- och skrivfärdigheter. Läs- och skrivkompetens är ett villkor för att människan ska fungera bra ute i samhället samt skolkulturen bygger på att vi läser och skriver för att lära. Metoden bestod av intervjuer med fyra specialpedagoger på olika skolor. Skolorna ligger i södra Sverige samt i olika miljöer som storstad, mindre stad och villasamhälle.

Sammanfattning Inledning: Dyslexins möjliga konsekvenser för elevers läsande och skrivande är väl kartlagt inom forskningen. Den forskning som gjorts inom fältet har ofta gjorts utifrån ett lärar-, föräldra-, eller skolperspektiv. I denna studie belyses möjliga sekundära konsekvenser av diagnosen Dyslexi utifrån elevens egna perspektiv i relation till elevers självuppfattning, identitetsutveckling och bemötande. Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet med denna studie är att problematisera den etikettering som diagnosen Dyslexi innebär genom att lyfta fram dess positiva och negativa konsekvenser för självuppfattning, identitet och bemötande. Studien syftar till att förstå relationen mellan Dyslexi, självuppfattning och identitet ur elevens perspektiv.

Öhberg, Carina (2009). Dyslexidiagnos på gymnasiet (Dyslexia diagnosis at upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Att få diagnos Dyslexi när man går på gymnasiet påverkar både elevens studiesituation och den bild eleven har av sig själv. Den här undersökningen baseras på halvtstrukturerade intervjuer med sju elever som alla fått diagnos Dyslexi sedan de börjat på gymnasiet.

Har Dyslexi någon inverkan på musikens område? Har notläsningsproblematik en koppling till de lässvårigheter som är vanliga hos personer med Dyslexi?Jag ville ta reda på hur Dyslexi fungerar i samband med musik och musicerande samt belysa de musikpedagogiska konsekvenser detta innebar. Det har jag gjort genom att gå igenom litteratur inom området och genom intervjuer med 9 musicerande dyslektiker. Jag har dessutom använt mig av mina egna erfarenheter och teorier som jag utvecklat genom att själv vara musicerande dyslektiker och jag har relaterat detta till allmän kunskap på området och till resultaten från intervjuerna.Kunskaperna inom området är ännu inte omfattande och Sverige verkar inte ligga i framkanten när det gäller att producera eller praktisera kunskaper kring Dyslexi och musik.Resultatet av mina intervjuer överensstämde till stor del med litteraturen och mina egna erfarenheter. Musicerandet påverkas av Dyslexi och framför allt utifrån det sätt som vi här i väst oftast valt att närma oss musiken och musikpedagogiken.

Elever med läs- och skrivsvårigheter är ofta normalbegåvade, men pga. sina svårigheter har de problem att anpassa sig inom ramen för den vanliga grundskolans verksamhet. Det som utmärker dem är, att de har svårt att finna sig tillrätta i den vanliga klassrumssituationen och därför är de i behov av extra stöd, menar Kullberg (1995). Syftet med denna undersökning har varit att se hur två olika skolor arbetar för att säkra en god utvecklingsmiljö, för de elever som lider av läs- och skrivsvårigheter/Dyslexi. Detta har vi tagit reda på genom kvalitativa intervjuer och observationer med rektorer, specialpedagoger, klasslärare och elever ute på skolorna.

Dyslexia is a disability faced by an extensive amount of students in the current educational system. No medical alternatives have been found to improve the cognitive processing challenges presented with Dyslexia. Therefore today?s educators are required to make instructional adjustments in their schooling, to ensure Dyslexic students an academic future. The purpose of this qualitative study was, firstly, to discover how teachers work with Dyslexic students, and secondly, to find out which practices are being used in this field.

Detta arbete handlar i första hand om hur en Dyslexiutredning går till. Jag har genom litteraturstudier och en fallstudie försökt besvara mina frågeställningar som rör definition, symtom, utredningsprocessen med de professioner som ingår samt vad testerna, som en elev får gå igenom innan en diagnos kan ställas, fokuserar kring. Det finns väldigt många definitioner av Dyslexi men jag har valt att presentera några som både har likheter och skillnader. Vidare nämner jag olika symtom som är viktiga att uppmärksamma hos elever samt möjliga orsaker till handikappet. Den största delen i arbetet beskriver förloppet från remiss till diagnos, vilka delar som ingår i en utredning och vad som är viktigt att undersöka för att få en helhetsbild av eleven och kunna kartlägga svårigheternas karaktäroch omfattning.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vad som ligger till grund för de åtgärder man som pedagog väljer för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien har även syftat till att ta reda på om man som pedagog resonerar annorlunda vid val av åtgärder beroende på om en elev har diagnosen Dyslexi eller ej. Forskningen har bedrivits med kvalitativa metoder där data har samlats in via intervjuer av pedagoger och specialpedagoger. Det vi kommit fram till är att det finns ett antal relativt tydliga tecken som man bör vara observant på för att kunna identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter och att pedagoger i allmänhet tycks ha en positiv inställning till genomförandet av kartläggningar och diagnostiseringar. Det har dock framkommit att en diagnos inte har någon betydelse vid val av åtgärder som pedagoger använde.