Syftet med studien är att undersöka elever med läs- och skrivsvårigheters skilda sätt att uppfatta användandet av talsyntes. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i grundskolans årskurs tre till nio. Studien har utgått från en fenomenografisk ansats.I resultatet framkommer sex skilda uppfattningar om användandet av talsyntes. De sex kategorierna är: talsyntesen i användning, viktiga andra, autonomi och självständighet, lärande, delaktighet och förändring samt engagemang och attityd. Majoriteten av eleverna upplever användandet av talsyntes positivt.

Sammanfattningsvis kan man säga att denna undersökning har behandlat lärarens roller idag. Det vi har kommit fram till genom kvalitativa intervjuer, har blivit en central del i vår analys om hur lärare ser på sin roll idag. För att komma fram till detta resultat har vi fått gå tillbaka till skolans historia och använt oss av relevant forskning kring ämnet idag. Historiskt sett har läraren haft en central roll i samhället som kunskapsförmedlare men har ändrats till ett allt mer komplexet yrke, där ständig övervakning och styrning bidrar till lärarens utsatta roll. Detta bidrar till att lärarens rättigheter inte är tillgodosedda.

I detta examensarbete presenteras olika inriktningar av musikterapi och FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) belyses ingående. Här beskrivs arbetssätt och arbetsmaterialet nämns. Ett historiskt perspektiv ges både på människor med funktionshinder genom tiderna och på musikterapins utveckling i världen och i Sverige. Olika musikterapidiscipliner presenteras liksom befintliga utbildningsmöjligheter. Två elever/adepter presenteras och terapin med dessa beskrivs detaljerat. Arbetet tar upp frågan om FMT-metoden måste ändras eller justeras för att kunna användas i terapin med en synskadad person? Kontentan är att det inte behövs några förändringar av metoden för att fungera för adepter med synskada..

I vår undersökning vill vi belysa hur man undervisar knyppling i skolan. På vilket sätt det anknyter till läroplanen och vilken framtid knypplingen har. Vi undersöker också om det finns något sammanhang med vilket utbildningsår de intervjuade är examinerade kontra den undervisning de bedriver i knyppling.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där våra informanter kommer från två orter, Linköping och Eslöv.I vår undersökning jämför vi skillnaden mellan Vadstena knyppling och Skånsk knyppling och på vilket sätt dessa förekommer i skolan.Kulturarvet och den lokala traditionen anses vara de viktigaste argumenten för att bevara knypplingen i skolan. Detta arv är starkare i Linköping jämfört med Eslöv pga. att det i Skåne finns andra hantverk som också är traditionellt starka och som då konkurrerar med knypplingen..

Denna studie omfattar en läromedelsanalys i vilken fyra olika läromedel som är speciellt utformade för elever med dyslexi granskas. Dessa läromedel är ?Stavningsraketen?, ?Stava Rex?, ?Spellright?, och ?TorTalk?. På grund av tidsbrist hinner många lärare inte granska läromedel. Detta begränsar deras möjligheter att granska huruvida läromedlen utgör lämpliga och forskningsbetrodda insatser för deras elever.

Enligt ett historiskt perspektiv från boken Aftonbladet en svensk historia har tidningen varit uppbyggd på i stort sett samma sätt sedan 1930-talet. Efter slutförd undersökning är jag beredd att instämma i detta. Vissa skillnader finns dock och vid en procentjämförelse har min undersökning visat att det finns stora skillnader i bland annat nöje och recensioner. I 1970 års tidning fanns det 26,3 procent artiklar om nöjen medan det i 2005 års nummer finns 11,8 procent. Det skrevs alltså procentuellt sett mer om nöjen förr än idag.

Syftet med detta examensarbete är att belysa begreppet och företeelsen läsprojekt och att undersöka varför lärare väljer att arbeta med och i läsprojekt. Första delen består av textstudier där begreppet och företeelsen sätts in i ett historiskt och samhälleligt sammanhang och där definitioner görs. Andra delen består av resultat från fältundersökningar och intervjuer och beskriver hur tre sinsemellan mycket olika läsprojekt i grundskolan ser ut och vad de inblandade lärarna tycker om sina läsprojekt. I diskussionen konstateras att läsprojekt har rötter både i den reformpedagogiska traditionen och i ett engagemang för läsning från samhällets sida, men att läsprojekten inte har någon fast och given form. Slutsatsen som dras är att lärarna väljer att arbeta med och i läsprojekt, eftersom de likt en sol lyser upp skolvardagen för både lärare och elever och därför upplevs som mycket stimulerande..

Vårt syfte är att utifrån olika lärandeteorier studera läroplaner över tid med särskilt fokus på läs- och skrivinlärning. Syftet är att utveckla kunskap om LTG, dels genom att studera källan, dels genom att intervjua några lärare som arbetar under inspiration från LTG idag. Vårt syfte är också att sätta LTG i ett historiskt perspektiv för att klargöra det revolutionerande i det förhållningssättet. Vi har genomfört två intervjuer, samt gjort en textanalys av läroplanerna, Lgr 69, Lgr 80 samt Lpo 94 utifrån de olika lärandeteorierna, den behavioristiska-, den konstruktivistiska- och den sociokullturella teorin.Vi har kommit fram till att lärare som idag är inspirerade av LTG arbetar efter samma grundtankar som Leimar gjorde när hon startade upp sitt alternativ, där barnet är aktivt och skapande samt står i fokus för undervisningen. Vi kan även mot bakgrund av den behavioristiska teorin, som var rådande under Lgr 69, förstå motståndet till LTG och varför LTG var så revolutionerande för sin tid..

Examensarbetets syfte är att kartlägga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som är delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda på om det finns någon sammanhållande kraft som säkerställer att objektets värden bibehålls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frågeställningar besvaras i rapporten:? Vem/vilka bär ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.? Hur ser det ut i dagens samhälle när det gäller att uppmärksamma ett kulturminne med belysning?? Vilka riktlinjer/lagar finns det för att säkerställa kvaliteten av arbetet?Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med beställaren, ljusdesigners, RAÄ - Riksantikvarieämbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, Länsstyrelsen på respektive ort samt stadsarkitekter i båda dessa städer.På vardera platsen genomfördes en observation av dessa anläggningar i vilken vi har ställt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det färdiga resultatet.Resultatet visar att det idag inte finns någon sammanhållande kraft/person som säkerställer kvalitet och enhetlighet när det gäller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehåller snarare restriktioner för hur installationen får påverka de skyddade objekten.

AbstractSyfte: Att undersöka eventuella skillnader mellan pojkar och flickor i årskurs 4 med avseende på fonologisk och ortografisk förmåga.Metod: 107 pojkar och 100 flickor i årskurs 4 fördelade på 14 olika skolor har genomfört en screening med avseende att mäta fonologisk och ortografisk förmåga. Av dessa valdes de elever som hamnade en standardavvikelse över respektive under genomsnittet ut för en fördjupad studie. De 84 eleverna fick enskilt utföra ytterligare fem läs- och skrivtest.Resultat: Den enda signifikanta skillnaden som kunde utläsas i såväl den lågpresterande som den högpresterande gruppen var i deltestet som mäter ordigenkänning, där flickorna uppvisade högre resultat. I den lågpresterande gruppen var pojkarnas resultat likvärdiga eller något högre än flickornas på de övriga deltesten. I den högpresterande gruppen var däremot flickornas resultat likvärdiga eller något högre än pojkarnas.

AbstractThe purpose of this study is to illuminate if the preventive practices and the identification of early signals about reading and writing difficulties is different between two Norwegian and two Swedish teachers' work in preschool. Research questions focused on the differences as well as similarities between Swedish and Norwegian educators working preventively current literacy in preschool, and their efforts when they identify signals to reading and writing difficulties.The study has been conducted through interviews with four female teachers, two who work  in Norway and two in Sweden.Swedish and Norwegian teachers work preventively on reading and writing, analysis resulted in three categories; books in text and pictures, words and rhyming chants and songs. No differences between Norwegian and Swedish pedagogues? prevention methods could be identified, however Norwegian teachers put more focus on rhythm and rhythmic pat exercises than the Swedish educators.The conclusions are that the Norwegian teachers mention more preventative approaches and early intervention for children with suspected dyslexia, than the Swedish teachers in the study makes. The Norwegian teachers also seem to have access to more expertise in connection with suspected dyslexia, compared to the Swedish teachers.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i vad fritidspedagogens uppdrag i klassrummet är. Genom att studera yrkesroll och status vill vi få reda på hur några verksamma fritidspedagoger upplever detta uppdrag och sin yrkesroll. Vi vill även studera utbildningens form och innehåll ur ett historiskt och ett nutida perspektiv för att ta reda på om och hur yrkesrollen har förändrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att avsaknaden av riktlinjer för vad fritidspedagogens roll i klassrummet är gör att fritidspedagogen, i samverkan med klassläraren, själv får tolka sin roll och göra den till sin egen. Utifrån intervjuer med informanter har vi också kommit fram till att vissa grundläggande kompetenser som de tycker ska ingå i en fritidspedagogsutbildning idag saknas..

The aim of this essay is to examine three separate Swedish public libraries and their respective websites on the grounds of the usability sciences. I firstly had to summarize the main properties of the usability-field in order to gain an extended knowledge of its purposes and possible usage for today?s library systems. I was then able to apply the extended knowledge in the examination of the three library websites and the purpose of determining whether or not they were designed according to the standards set by the usability-sciences.Usability is a rather new science that deals with the dissection and examination of computer-based systems, in order to find the key components that make systems user-friendlier. With user needs being the main focus of its research, usability tries to meet all the different needs of the modern user and construct systems that are less system-centered and more user-centered.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur lärare upplever att arbetar med en metod som riktar sig till elever som har läs- och skrivsvårigheter. Mina frågeställningar berör hur lärare upplever att det är att arbeta med Wittingmetodens ominlärning samt hur de upplever att elevernas syn på sig själva som läsare och skrivare påverkas och slutligen hur de upplever att eleverna påverkas av metoden. De teoretiska perspektiv som är utgångspunkterna i arbetet är dels specialpedagogiskt perspektiv som berör hur skolan ser på elevers svårigheter samt vilka åtgärder som lämpar sig och dels ett strukturellt perspektiv gällande vad som är goda arbets- och lärmiljöer för elever som har svårigheter med läsning och skrivning. Jag har varit inspirerad av fenomenografisk ansats och den metod jag har valt att använda mig av är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med lärare som arbetat med Wittingmetoden för att hjälpa elever åtgärda sina läs- och skrivsvårigheter. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys som har resulterat i teman. Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till Wittingmetodens ominlärning och att eleverna utvecklar en medvetenhet om sina styrkor och svagheter, får en starkare tilltro till sin egen förmåga och därmed även ett ökat självförtroende..

Syftet med vår studie har varit att ta reda på elever med tillskriven dyslexidiagnos erfarenheter av läs- och skrivinlärningen samt vilka arbetssätt de har uppfattat som mest givande. I bakgrunden presenteras tidigare forskning om hur elever har upplevt sin skoltid och vad som karaktäriserar en god dyslexipedagogik. Vi har även i bakgrunden tagit upp olika arbetssätt och perspektiv på läs- och skrivinlärningen. För att studera vårt syfte har vi gjort kvalitativa intervjuer med tre elever med tillskriven dyslexidiagnos som alla går på gymnasiet. Intervjupersonerna har gett oss information om hur pedagoger ska arbeta för att hjälpa och stötta dem på bästa sätt.