Problem: Vår huvudsakliga frågeställning är: Vilka är de viktigaste förändringarna i mobiltelefonbranschen och vad blir konsekvenserna av dessa förändringar? De delfrågor som också studeras berör huruvida värdekedjan dekonstrueras i mobiltelefonbranschen, företagens påverkan av komponent-standardisering, hur konkurrenssituationen påverkas av nischtillverkare och ODM-aktörer samt hur maktbalans och lönsamhet är fördelad i branschen. Syfte: Genom en global branschanalys vill vi kartlägga mobiltelefonbranschen och identifiera drivkrafterna till förändring. Vidare är syftet att analysera konsekvenserna av drivkrafterna och därmed skapa en förståelse för branschens utveckling. Vi har dessutom strävat efter att kartlägga alla mobiltelefontillverkare i världen med målet bidra med insikt om branschens utbredning.

Titel: En analys faktorerna som berör beslutsprocessen av flexibla livsmedelsförpackningarFörfattare: Jenny Berglund, Marie HallbergsonHandledare: Malin Olander, Annika Olsson, Avdelningen för förpackningslogistik, Institutionen för designvetenskaperProblemställningar:? Vilka drivkrafter ligger bakom besluten av förpackningar inom livsmedelsindustrin?? Hur ser samarbetet i värdekedjan ut idag?? Vad är uppfattningen, i värdekedjan, om papper respektive plast som förpackningsmaterial?Syfte: Syftet med examensarbetet är att skapa större förståelse för de bakomliggande drivkrafterna vid beslut av förpackningar. Även hur samarbetet längs värdekedjan ser ut och vad inställningen till plast och papper som förpackningsmaterial är.Metod: För att kunna svara på syftet har vi genomfört en rad djupintervjuer i värdekedjan för flexibla förpackningar. Fokus har varit på livsmedelsproducenter eftersom det är hos dem som det slutgiltiga beslutet om vilka förpackningar man använder fattas. För att kunna svara på alla problemställningar har intervjuer även genomförts hos en konverterare och en detaljist.Slutsatser: De faktorer som till störst del påverkar beslutsfattarna av flexibla livsmedelsförpackningar kan delas in i följande rubriker:? Logistik ? delas upp i funktion, produktion, transport, butik och användarvänlighet.? Marknad ? säljande förmåga, design och marknadsföring.? Miljö ? minimera materialmängden.? Ekonomi ? kostnadseffektivitet och prisfokus.Samarbetet i värdekedjan kan bli bättre än vad det är i dagsläget.

Hållbar utveckling och Corporate Social Responsibility (CSR) har under det senaste decenniet utvecklats till viktiga och vedertagna begrepp inom den svenska klädbranschen. Under de senaste åren har konsumtionen av textilier ökat markant samtidigt som produktionen har förflyttats till lågkostnadsländer, vilket har resulterat i en komplex internationell värdekedja. I kombination med dagens transparenta media samt miljömedvetna slutkonsumenter ökar kraven på företagen att bedriva ett aktivt hållbarhetsarbete. Denna studie behandlar klädföretag på den svenska marknadens komplexa arbete kring hållbar utveckling. Då tidigare forskning främst skildrat ämnet utifrån ett socialekonomiskt perspektiv, infann sig intresset att skapa en studie ur en miljörelaterad synvinkel.Den övergripande problemformuleringen är således att studera hur klädföretag på den svenska marknaden arbetar med hållbar utveckling inom verksamheten.

Jag har skrivit en essä om det politiska "hantverket". Om att utveckla en yrkesroll i en praxis. Jag använder mig av egna exempel och speglar dem mot det forskningsområdet hittills har producerat av vetande, filtrerar det genom konst, litteratur och filosofi i försöket att synliggöra ett oformulerbart kunnande. Essäformen är mitt sökande efter detta kunnande. Min huvudfråga är: hur fångar vi in den tysta kunskapen för att utveckla vårt eget yrkeskunnande och samtidigt vara en del i en tradering av kunskap?.Jag beskriver min bakgrund in i politiken och mina drivkrafter.

Genomslagskraften i de sociala medierna är vedertaget stora och spridningen av budskap äroändlig. Företags möjlighet att interagera, kommunicera samt identifiera sina kunder ärenorm. Problematiken ligger i mätbarheten, då ingen lyckats bevisa ekonomisk ROI direktkopplat till investering i sociala medier. Ett problem som diskuteras såväl på expertnivå, istyrelserummet som bland marknadsförare globalt.Ur intervjuer samt forskningsunderlag är de största drivkrafterna för att som företag verka i desociala medierna att långsiktigt öka försäljning genom högre varumärkeskännedom, utnyttjadword-of-mouth och djupare kundrelationer. Dessa faktorer sammanfattas av flera forskaresom ROE (return on engagement) och anses vara ett steg närmare ROI i sociala medier då detkan resultera i långsiktiga intäkter.Det råder dock interna motsättningar i många företag, vilket är bekräftat både genom insamlad data, forskning samt intervjuer, när det gäller hantering av sociala medier ochhurvida investeringar ska bedömmas ur ekonomiskt perspektiv eller ej.

AbstractThe purpose of this essay is to discover the driving forces in top athletes, concerning training, body image and social positioning. Furthermore the object is to study how important being fit is for social reasons in today?s society. The athletes have been interviewed face-to-face and described their personal drive regarding training, their goals and the significance of the sport. They have also described how they see the image of the ideal body that currently exists within the field of sport and society and how training affects their own body image.

Stora förändringar har skett i vårt samhälle där globaliseringsprocesser har fört samman nationer och dess ekonomier. Marknadsplatser har smälts samman till en global marknadsplats och skapat ett beroendeförhållande mellan världens nationer. Beslutsfattande börjar flyttas från nationell till mellan- eller överstatlig nivå, och inom det kulturella området kan en internationell likriktning av konsumtionsmönster och kultur märkas. En förändrad marknadssituation har skapat en konkurrenssituation mellan städer, med krav på ständigt nya innovationer och kontinuerlig tillväxt. Många städer i västvärlden har genom omstruktureringar inom industrin blivit av med sin funktion och i många fall också sin identitet.

Abstract: Denna studie belyser försörjningsstödet i Malmö Stad ur ett personalperspektiv. Studiens frågeställningar är: Vad som en gång fick handläggarna att söka sig till att arbeta inom försörjningsstödet? Vilka deras drivkrafter idag är då de arbetar i verksamheten? Vad som skulle få dem att vilja stanna kvar på sina respektive tjänster? Studien är en kvalitativ undersökning där 16 stycken handläggare inom försörjningsstödet fördelade på samtliga 10 stadsdelsförvaltningars enheter för försörjningsstöd är representerade. Syftet med studien är att lyfta fram handläggarnas röster. Dessa resultat kan vidare användas som ett verktyg vilket jag valt att definiera delaktighet för att framförallt kunna verksamhetsutveckla försörjningsstödet med fokus på stabil personalkontinuitet.

Majoriteten av alla svenska företag idag är småföretag och står tillsammans för nästan hälften av Sveriges totala BNP. Att dessa företag är viktiga för Sveriges fortsatta ekonomiska tillväxt är därför en självklarhet. Tidigare undersökningar visar att de flesta företagen upplever att det största hindret för framtida tillväxt är brist på tid, tid som många lägger på arbete med ekonomiska uppgifter. Samtidigt vittnar andra studier om att outsourcing blivit en naturlig del i många företag. Syftet med denna studie är därför att förklara småföretagarnas outsourcingbenägenhet och hur de fördelar sin tid mellan ekonomiska uppgifter och övriga arbetssysslor.

Abstract: Denna studie belyser försörjningsstödet i Malmö Stad ur ett personalperspektiv. Studiens frågeställningar är: Vad som en gång fick handläggarna att söka sig till att arbeta inom försörjningsstödet? Vilka deras drivkrafter idag är då de arbetar i verksamheten? Vad som skulle få dem att vilja stanna kvar på sina respektive tjänster? Studien är en kvalitativ undersökning där 16 stycken handläggare inom försörjningsstödet fördelade på samtliga 10 stadsdelsförvaltningars enheter för försörjningsstöd är representerade. Syftet med studien är att lyfta fram handläggarnas röster. Dessa resultat kan vidare användas som ett verktyg vilket jag valt att definiera delaktighet för att framförallt kunna verksamhetsutveckla försörjningsstödet med fokus på stabil personalkontinuitet.

Waara (2009) menar att människor är mobila i olika utsträckning i förhållande till åldern. I åldern 19-23 är vi som mest mobila och villiga att flytta för utbildning eller arbete. Det finns dock även de ungdomar som väljer att flytta redan i samband med att de påbörjar sina gymnasiestudier. Syftet med föreliggande studie är således att undersöka ungdomars upplevelse av att flytta hemifrån vid 15-16 års ålder för att för att läsa gymnasiet på annan ort än i hemkommunen. De drivkrafter vilka ligger bakom ungdomarnas val belystes med hjälp av fem djupintervjuer med ungdomar från olika delar av Norrbotten som alla hade flyttat till Luleå.

Landskrona har under de senaste åren handskats med kriminalitet där gärningsmännen har en ålder under 21 år. De brott det främst handlar om när vi talar om ungdomsbrottslighet i Landskrona kommun är misshandel utomhus och personrån. Trots att kommunen genom framgångsrika åtgärder nått positiva resultat där den tidigare uppåtgående brottstrenden nu stannat av och börjat dala, så ligger de höga siffrorna kvar som pekar på att ungdomskriminaliteten inte minskar i samma utsträckning. Det övergripande syftet med denna studie är att finna och förstå den normförändring som skett i Landskrona. För att studera detta har jag fört samtalsintervjuer med polis, Blåjackor, enhetschef med anställda och ungdomar på Ungdomshuset NOVA, samt använt mig av resultat från en enkät som ca 800 elever från gymnasieskolorna i Landskorna kommun själva fått deklarera sin relation och eventuella delaktighet i brott som misshandel och personrån.

Engagerade, kompetenta medarbetare är en grundförutsättning för att sjukvården ska fungera idag och i framtiden. Framgångsrikt medarbetarengagemang kräver bland annat ett tydligt ledarskap där medarbetarna ges möjlighet till egenmakt. Förutom uppgiften som samordnare av mänskliga och materiella resurser visar och tydliggör ledaren organisationens värderingar, riktlinjer, mål och färdriktning. För att detta ska lyckas krävs färdigheter och kunskaper inom olika områden där folkhälsovetenskap och pedagogik troligen spelar en större roll än vad många ledare själv är medvetna om. Syftet med studien är att belysa hur ledare som utmärker sig positivt i bedömningen av ledaregenskaper resonerar kring sitt ledarskap samt hur de beskriver utövandet av sitt ledarskap.

Uppsatsens syfte är att ur volontärens perspektiv undersöka vad det innebär att arbeta som volontär inom ramen för socialt arbete samt hur volontären problematiserar och reflekterar kring sin egen position som västerländsk volontär i Tanzania. Vi kommer att undersöka detta med utgångspunkt i den postkoloniala teorin. Frågeställningar som vi har besvarat är:1. Hur reflekterar volontären kring sin insats?2.

This essay examines the limits of marketing strategies in the online casino industry, focusing on how data-driven and advanced marketing practices influence consumer behavior and contribute to problematic gambling consumption. By observing the online casino industry, the study identifies how companies use sophisticated data analysis methods and psychological techniques to attract and retain customers, raising significant ethical and social issues. The study highlights three key perspectives: the consumer's, the producer's, and the legislator's. From the consumer's perspective, it explores how various consumer behaviors, from responsible gambling to problematic overconsumption, are influenced by marketing and gaming experiences. This includes an analysis of how cognitive limitations and psychological biases can lead to irrational decisions and an increased risk of gambling addiction. From the producer's perspective, it examines how gambling companies use marketing strategies and technologies to increase profitability and what incentives they have to take social responsibility according to modern Corporate Social Responsibility (CSR) principles. It appears that companies do not see CSR as a business goal beyond the risk of current and future regulatory compliance requirements and policy changes. From the legislator's viewpoint, the current regulatory framework for the gambling industry is discussed, including the changes that occurred in 2019 when the special monopoly form we had in Sweden was transformed into a license market.