Människan har i alla tider försökt att lindra smärta och lidande på olika sätt. I Sverige visas det att postoperativ smärta inte är tillräckligt behandlad. Patienter beskriver fortfarande att de upplever svår till mycket svår smärta efter operation. Detta trots att mycket bra analgetika finns att tillgå. Smärta är en subjektiv upplevelse och patienten behöver behandlas individuellt.

Dagens digitala spel är oerhört komplexa produktioner som ofta kräver en multitud av  sofistikerade verktyg för att förverkligas. Ett intrikat nätverk av moderna lösningar där såväl  visuella som audiovisuella element samverkar för att frambringa fängslande och entusiasmerande  upplevelser är vad som gör dagens spelproduktioner, och ingen annan bransch har sett samma  raketutveckling som spelbranschen sedan dess begynnelse. Ljuddesignens roll i digitala spel har  dock förblivit passiv där andra element tagit an mer dynamiska roller i varierande form.  Generellt sett är ljudet oftast mer ett komplement till de visuella elementen än ett fristående  förmedlingsredskap. Då audiovisuell kommunikation ej delar vissa av de begränsningar som  visuell kommunikation innehar, såsom grafisk processeringskraft, bildskärmsavgränsningar etc,  så ser vi att ljuddesign besitter en stor mängd outnyttjad potential som i teorin hade kunnat  förgylla spelupplevelser kolossalt.Det här arbetet undersöker både genom analoga och digitala medel hur införandet av binaural  lyssning i spelproduktioner kan förbättra navigationsförutsättningarna för användaren avsevärt  då djup och höjd kan skildras mycket mer effektivt, samt hur dess applicering i tredimensionella  miljöer kan främja såväl nöjes­ som lärosyften i så kallade Audio based Environment Simulators  (AbES).

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning ända sedan införandet av KL på 1920- talet. Kopplingen innebär att beskattningen i de allra flesta fall baseras på företagens redovisning. Redovisningen är dynamisk eftersom den i hög utsträckning styrs av rekommendationer och god redovisningssed är ett begrepp som är skapat att passa en stor massa av företag i många olika branscher. Detta gör att företagen har möjligheter att tolka och styra hur olika transaktioner redovisas, och därmed när de skall tas upp till beskattning. Vårt syfte med uppsatsen är att se om det är av redovisningskvalitativt intresse att ha god redovisningssed som rättsstandard i både redovisningen och beskattningen.

Det överordnade syftet med examensarbetet är att agera platsskapande landskapsarkitektur. Studiens mål är därför att formulera hur ett curatoriellt handlande med ljudinstallationer, musik och performance kan betraktas som platsgestaltning och som arkitektur. Det innebär att formulera vad en plats är och hur dess auditiva och visuella arkitektur intervenerar, det vill säga agerar mellankommande eller förmedlande mellan iscensatta ljud, lokalitetens egna ljud och dess landskapbild. Jag intresserar i denna studie för plats som fenomen och inte som dess bruksmässiga funktion. Plats ser jag som länken mellan individ, kollektiv och landskap, mellan språk, perception, handling och kunskap.

Denna studie ämnar till att beskriva hur startup-bolag kan identifiera den försäljningsstrategi som lämpar sig bäst inom företagshälsovårdsmarknaden i Sverige.  Dessa utmaningar har sedan lyfts till en generell nivå där syftet är att identifiera företags försäljningsstrategier i relation till olika mikromarknader. Detta har utförts genom en fallstudie av företaget Onelab, som med sin tjänst är ett av de första företagen på den svenska marknaden att erbjuda kunder personliga hälsoprofiler, som ett komplement till företagshälsovårdens tjänster. Den empiriska studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer hos strategiskt utvalda företag inom teknik- och konsultbranscher, med högpresterande och välutbildade medarbetare. Samtliga respondenter var HR-personer, som i någon form ansvarade för företagets företagshälsovård och inköp av företagshälsovårdstjänster.

Det här examensarbetet är baserat på idéer ur ett uppdrag från företaget Saab Aerotech men är ett eget arbete.Målet var att undersöka om det finns behov av ett verktyg som statiskt kan detektera dynamiska minneshanteringsproblem, som till exempel minnesläckage, i applikationer skrivna i C/C++. På grund av att minneshanteringsfel i C/C++ länge har varit ett känt problem undersökte vi detta och de befintliga lösningarna till det.Vi fann två metoder till lösningar som de flesta verktyg använde sig av; statisk och dynamisk detektering. De flesta verktyg löste problemet genom att dynamiskt detektera minnesläckor och andra brister som till exempel buffer overflows. Ett verktyg löste dock problemet genom att statisk detektera minneshanteringsfel i källkoden för applikationerna. Eftersom alla befintliga lösningar har någon form av ineffektivitet så har vi undersökt möjligheten att utveckla ett mer effektivt verktyg.

Denna studie genomfördes i syfte att undersöka ett eventuellt samband mellan ordförråd och strategianvändning på arbetsminnesuppgifter hos barn med utvecklingsstörning. Barn med utvecklingsstörning antas ha svårare för att minnas visuellt presenterad information med hjälp av en fonologisk strategi, innebärande upprepning av ord subvokalt i arbetsminnet (Milgram, 1973). Henry (2002) menar att barn med utvecklingsstörning har en nedsättning vad gäller förmågan att subvokalt upprepa ord i arbetsminnet. Detta kan relateras till en studie av Gathercole och Baddeley (1989) som visar att fonologiskt arbetsminne är viktigt vid förvärvandet av nya ord. Baserat på detta formades vår hypotes om att ett större ordförråd skulle ha ett samband med användande av en fonologisk minnesstrategi.

I denna uppsats har Willy Kyrklunds roman Tvåsam (1949), 1 med hjälp av berättartekniska analysverktyg såsom berättarnärvaro, karaktärsgestaltning, metatextualitet, komposition och språk och stil, undersökts. I uppsatsen har de grepp som använts i textens diskuterats med avseende på effekten för läsaren. Det har framkommit att framförallt textens montageform, inte uppfyllande genreförväntningarna, bidragit till att skapa ett allegoriskt betydelseplan där poäng och mening kan utläsas. De genrebrytande effekter texten utvinner kan sägas göra texten till en antiroman, en metaroman eller en allegorisk roman. Tvåsam kan sägas handla om skrivandet och en läsning av Tvåsam kan sägas vara ett sökande efter mening.

I institutionella samtal såsom närståendesamtal mellan en logoped, en närstående till en person med afasi och personen med afasi råder en asymmetri gällande maktförhållandet. Asymmetrin som uppstår i det institutionella samtalet kan innebära att samtalsdeltagaren med minst makt upplever ansiktshot. I samtal ses förståelse som en dynamisk process och när förståelsen innebär ett problem i konversationen störs den pågående aktiviteten. Mottagaren kan lösa problemet som uppstått genom att ge talaren en candidate understanding. Hur kommunikativa strategier används i närståendesamtal är ett relativt obeforskat område och ett viktigt område då närståendesamtal är en vanligt förekommande för logopeder.

SammanfattningSister Kenny Rehabilitation Institute i Minneapolis är en sjukhusinstitution, känd för sin innovativa rehabiliteringsteknik och sjukhusutrustning sedan långt tillbaka i tiden.Projektet för det här examensarbetet utfördes inom Sister Kenny Research Center, forskningscentret för institutet. Det som öppnade upp för projektet var en vilja att göra en ny, radikal innovation inom området dynamiska ortoser. Fokuset låg på människor som drabbats av stroke, och därför fått en halvsidesförlamning i ena handen.Lösningar med drag-system för att räta ut handens fingrar kunde hittas i befintliga ortoser för denna grupp människor. I likhet med de dragsystem som tillämpas i annan utrustning inom sjukhusmiljön var dessa generellt klumpiga och inte särskilt funktionella.Målet blev därför att skapa en bättre ortos som kunde möjliggöra en längre användningstid, och ett användande i miljöer utanför sjukhuset.Ett kliniskt innovationsteam skapades, för att ta fram nya koncept, och för att garantera att både användarens och konsumentens röst blev hörd mitt i innovationsprocessen.Bakgrundsstudier, observationer och intervjuer utfördes för att reda ut var de verkliga problemen låg, och för att separera det nya konceptet från existerande.Genom användandet av diverse kreativa verktyg tog teamet fram fem koncept. På ett av dessa utvecklade de finger-element, transmission och reglage-delar, som skulle utgöra en mer skonsam och användarvänlig ortos.Resultatet av projektet blev en ?sen-härmande? ortos gjord av resårband, knutna till olika delar av fingret.

Det här examensarbetet på D-nivå har utförts i samarbete men företaget XM reality i Linköping. Företaget jobbar med att ta fram olika system inom området mixed reality, som på svenska översätts till förhöjd verklighet. Syftet med projektet var att utforma två olika handhållna projektorsystem. Produkterna skulle utformas för att passa in i sjukhusmiljö. Båda enheterna har samma funktion men innehåller olika komponenter. Produkterna är anpassade till en ny teknik som företaget har utvecklat.

Syftet med detta examensarbete har varit att skapa ett intresse kring den småländska golvproducenten Kährs och deras produkter, genom att använda deras golvmaterial på ett nytt sätt. Utgångspunkten har varit att deras golv skall få ta mer plats i morgondagens offentliga rum, främst hotellobbys och väntrum. Genom att belysa golvet är min förhoppning att användaren uppmärksammar dess närvaro, och att det på så sätt tar en större visuell plats i rummet. Därför valde jag att arbeta fram en armatur som placeras direkt på golvet i rummets hörn.Mitt arbete har kretsat kring frågan om hur man flyttar känslan av golv till ett annat sammanhang utan att tappa golvets identitet. De metoder jag använt mig av för att få svar på detta är dekonstruktion, för att hitta golvets kärna, och ITK (Identity Tool Kit) för att precisera mina mål och mina visioner.Stor vikt har lagts vid att förstärka den känsla av äkthet och ursprung som präglar Kährs produkter, och därför är mycket av min inspiration hämtad från trädets uttryck i de olika årstiderna samt från den japanska estetiken, wabi-sabi.Arbetet resulterade i en golvarmatur, ånyo, som tar tillvara Kährs spillmaterial.

Syftet med uppsatsen är att undersöka kommunikationen mellan skaparen av ett verk och betraktaren vad avser kyrklig, monumental konst. Med andra ord vill jag beskriva kyrkobesökarens tolkning av verket, ställt mot konstnärens avsikt. I detta syfte gör jag en fallstudie, en analys av altarfresken Kristi återkomst, vilken finns i Kastlösa kyrka och är utförd av Waldemar Lorentzon 1953-1954.Min metod är att ställa en beskrivning av hur fresken tolkas av mig själv utan föregående specialstudier (receptionen) mot en rekonstruktion av Lorentzons avsikter med verket (intentionen). Den första delen görs som en semiotisk analys. Den andra delen innehåller bl a studier av Lorentzons bibelstöd för fresken, en genomgång av texter av personer som talat med Lorentzon, en jämförelse med Lorentzons målning i Ryssby kyrka samt vidare en analys av skisser till fresken.

Uppsatsens titel: Ledarskap ? En studie om ledarskap inom hotellbranschen Universitet/institution: Lunds universitet, Campus Helsingborg, Institutionen för Service Management/Retail, Turism, Hälsa och Hotell & Restaurang Kurs: Kandidatuppsats, VT 2007, SMT 302, 10 poäng Författare: Malmqvist, Britta; Mujcin, Amela; Pedersén, Åsa Handledare: Heide, Mats; Kruzela, Pavla Nyckelbegrepp: Ledarskap, Roller, Ledarskapsstil, Kontext, Kommunikation Problem: Forskningen kring ledarskap är omfattande och många forskare har kommit med förslag på definitioner och teorier men ingen har lyckats fullt ut. De få som existerar är generella och tillämpas oavsett kontext. Detta sker även inom hotellbranschen vilket vi inte anser ger en rättvisande bild av ledarskapet då det är en bransch som till stor del bygger på relationer, är dynamisk samt består av komplexa system. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur ledarskap uppfattas och kommuniceras av ledare i en serviceverksamhet.

Genom vår utbildning till belysningsvetare vid avdelningen för Belysningslärapå Tekniska Högskolan Jönköping har vi kommit i kontakt med standard SSEN12464-1. En standard som specificerar belysning för offentligainomhusmiljöer. Det vi fått lära oss under utbildningen stämmer inte överensmed vad standarden säger, vi har därför formulerat följande frågeställningar isyfte att undersöka denna skillnad.· Hur väl uppfyller den europeiska belysningsstandarden den svenskaarbetsmiljölagens intentioner vad gäller belysning?· Kan man uppnå arbetsmiljölagen intentioner med en standard?Genom litteraturstudier och intervjuer har vi undersökt området kring dessafrågeställningar. En analys har genomförts där vi genom jämförelser av intervjuutlåtande och litteratur har fått fram ett resultat.Vi har funnit att det finns meningsskiljaktigheter mellan belysningsteknikenoch belysningsvetenskapen om hur belysning skall planeras och hur man skallkontrollera den.