SammanfattningAvregleringen av den finansiella marknaden har skapat förutsättningar för alternativa marknadsplatser. Företag kan i dag välja att notera sig på icke traditionella börser som inte är knutna till en fysisk handelsplats. För att skapa förtroende och långsiktighet för dessa virtuella marknadsplatser krävs det att vikt läggs vid relationen till kunderna. En del i detta är att ta hänsyn till de faktorer som potentiella kunder värderar i valet av marknadsplats. I dag väljer företag att notera sig på O-listan före någon av NGMs listor och väljer man NGMs lista är det enbart för att kraven där har varit lägre.

Motiverade och engagerade medarbetare anses idag vara en av de viktigaste faktorerna för att skapa goda resultat inom företag och organisationer. Genom hela historien så har en ledares uppgift varit att inrikta människornas självbevarelsedrift på gemensamma mål, att uttrycka och att försvara en vision som fyller de ledda med hopp. Mediamakarna i Sverige AB, beläget i centrala Stockholm, startades av tre personer vid namn Richard Ehlesjö, Fredrik Sandblad och Sammy Jeridi. Som delägare i företaget arbetar de efter egen modell där öppen kommunikation anses vara extremt betydelsefullt. Med tanke på att de är relativt oerfarna som ledare ställer jag mig frågande till huruvida ledarna har en tillräcklig kompetens och personliga egenskaper för att leda sig själva samt att motivera ett säljteam till framgång.Hur motiverar Mediamakarna säljarna till att prestera det yttersta och hur gör man för att få självmotiverade säljare? Anser cheferna att de har de egenskaper som gör dem till bra ledare som nyttjar varje ledares positiva egenskaper på rätt sätt? Dessutom ska jag granska företagets rollfördelning.

Motiverade och engagerade medarbetare anses idag vara en av de viktigaste faktorerna för att skapa goda resultat inom företag och organisationer. Genom hela historien så har en ledares uppgift varit att inrikta människornas självbevarelsedrift på gemensamma mål, att uttrycka och att försvara en vision som fyller de ledda med hopp. Mediamakarna i Sverige AB, beläget i centrala Stockholm, startades av tre personer vid namn Richard Ehlesjö, Fredrik Sandblad och Sammy Jeridi. Som delägare i företaget arbetar de efter egen modell där öppen kommunikation anses vara extremt betydelsefullt. Med tanke på att de är relativt oerfarna som ledare ställer jag mig frågande till huruvida ledarna har en tillräcklig kompetens och personliga egenskaper för att leda sig själva samt att motivera ett säljteam till framgång.Hur motiverar Mediamakarna säljarna till att prestera det yttersta och hur gör man för att få självmotiverade säljare? Anser cheferna att de har de egenskaper som gör dem till bra ledare som nyttjar varje ledares positiva egenskaper på rätt sätt? Dessutom ska jag granska företagets rollfördelning.

Såväl utgångspunkter som förutsättningar för arbetet med teologisk utbildning inom luthersk kyrkotradition i Tanzania har förändrats avsevärt de senaste hundra åren. Missionsinsatserna under förra seklets början inom utbildningsområdet understödde kyrkornas territoriella expansion. Att bedriva undervisning betraktades som en självklar del av missionsuppdraget och var ett sätt för kyrkan att etableras i det omkringliggande samhället. Det var genom ökad kunskap som Afrika skulle civiliseras och tanzaniern gå från ett obildat till ett bildat tillstånd. Denna utbildningsdiskurs, i vars kölvatten dagens teologiska utbildningssystem ännu befinner sig, innebar i flera stycken en ideologisk, ekonomisk, kulturell och teologisk import av västvärldens ideal.

Hur påverkas stadslandskapet av kommersiella drivkrafteroch aktörer? På vilket sätt påverkar invånarnastaden genom sina konsumtionsmönster? Och hurpåverkas det mänskliga vardagslivet i staden i sin turav de kommersiella fysiska miljöerna? Är plats ochkonsumtionsvanor de starkaste identitetsmarkörerna förmänniskor idag och på vilket sätt manifesteras och upprätthålls detta i stadsmiljön? Vilken typ av stadslandskap kan komma att behövas, eller bildas, i en framtid som kräver en mer resurssnål konsumtion?Det här arbetet diskuterar konsumtionssamhället, tronpå ekonomisk utveckling och ständigt högre materielltvälstånd som en väg till lycka, samt vad detta betyderför stadens miljöer och de som lever i dem. Diskussionenkretsar både kring vad kommersiella krafter fårför konsekvenser för stadens fysiska miljö liksom hurkonsumtionssamhället påverkar vår tids uppfattningom vad som är stad. Olika tendenser och fenomen i detnutida stadslandskapet som kan kopplas till konsumtionssamhället tas upp, exempelvis sprawl, anonymitet,icke-platser, globala intressen som ställs mot lokala,tendensen att automatiskt förknippa stadsliv medshoppingliv, liksom de privata aktörernas ökade inflytandeöver stadsutvecklingen.Olika typer av kommersiella miljöer i staden behandlas,från gågatan till gallerian, från det lokala centrumet till det externa. I arbetet reflekteras kring vikten av att försöka frigöra sig från invanda föreställningar om hur olika stadsmiljöer bör se ut och fungera för att på så sätt hitta bättre lösningar eller starta en diskussion, till exempel om det ofta bortglömda ytterstadslandskapet på gränsen mellan stad och land.En specifik kommersiellt präglad stadsmiljö studerasnärmare.