Sökresultat:
1498 Uppsatser om Dynamisk lokal fördröjning - Sida 33 av 100
Hur upplevs gemenskapen i en geografiskt spridd organisation? En fallstudie inom Exakta
I en stÀndigt förÀnderlig vÀrld mÄste företag anpassa sin organisation efter omvÀrlden. I samma takt förÀndras ledarskap och kommunikation, vilka Àr förutsÀttningar för ett företags framgÄng och utveckling. Framförallt Àr dessa Àmnen viktiga för företag som Àr geografiskt spridda. Trots spridda avdelningar mÄste företaget uppfattas som en helhet, med gemenskap och samma mÄl. En ledare mÄste sÄledes finna alternativa tillvÀgagÄngssÀtt, för att upplevas som nÀrvarande och fÄ medarbetarna pÄ ?samma bana?.
FjÀrrbackup : Ett komplement till ordinarie backup
Denna rapport inriktar sig till ett mindre företag som vill tillhandahÄlla en egen fjÀrrbackuplösning. Backupen ska göras frÄn en server placerad i företagets lokal till en lagringsenhet i nÄgon av Àgarnas hem med hjÀlp av VPN-förbindelse. För detta krÀvs ett program som har stöd för att göra uppkoppling automatiskt via VPN pÄ en Windows 2008 Server, 64-bit plattform. Utöver det ska kryptering, komprimering och funktion för full och inkrementell backup finnas tillgÀngligt i programmet. Fyra fjÀrrbackupprogram har dÀrför utsetts för jÀmförelse av hur de kan lösa företagets krav.
KÀnslor och minne : PÄverkas inkodningen av sinnesstÀmningen?
Inom forskning kring affekt och emotioner har man funnit att positiv sinnesstÀmning leder till ökad perception utifrÄn helheten av visuell stimulans pÄ en global nivÄ medan negativ sinnesstÀmning leder till ökad perception utifrÄn detaljer pÄ en lokal nivÄ (e.g. Gasper & Clare, 2002, Gasper, 2004). Denna rapport syftar till att hitta ett samband mellan dessa fynd och de tvÄ typer av mental bearbetning som Àr kÀnda inom forskningen kring minne: en som ger minnet kontext och en som gör det enklare att urskilja (e.g. Burns, 2006). Detta samband Àr i författarens kÀnnedom inte tidigare testat i publicerade studier.
Relationen kommun ? lÀnsstyrelse vid riksintresse för kulturmiljövÄrd : En strÀvan efter kommunikativa ideal
I denna uppsats har lÀnsstyrelsens tillÀmpning av riksintresse för kulturmiljövÄrd studerats utifrÄn ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvÀndning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillÀmpats utifrÄn de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen pÄverkar processerna. Dessutom har frÄgan hur lÀnsstyrelsen ser pÄ sin handlÀggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgÄngspunkt för uppsatsen.
Missionsförbundets ungdomsförening i BorlÀnge 1930-1950
Denna uppsats studerar hur en lokal avdelning inom SMU i Sverige pÄverkas av det som försiggÄr i omvÀrlden mellan 1930-1950. De faktorer som studeras Àr vÀrldskriget, sekulariseringen, ungdomsdebatten, bibelsynsfrÄgan och depressionen. Undersökningen speglar makrofrÄgor ur ett mikroperspektiv. Uppsatsens resultat Àr att SMU i BorlÀnge pÄverkas vÀldigt lite under perioden. Verksamheten inom SMU i BorlÀnge Àr förhÄllande vis lika frÄn Är till Är.
RullstolshjÀlpmedel för tetraplegiker : Utveckling och utvÀrdering av en prototyp
Uppskattningsvis 2000 personer lever med diagnosen tetraplegia i Sverige idag. Orsaken till skadan Àr trauma mot halskotpelaren som resulterar i total förlamning i bÄlen och de nedre extremiteterna. Ju högre upp skadan Àr placerad, desto större blir Àven förlamningen i de övre extremiteterna. Det traditionella sÀttet, att driva en manuell rullstol framÄt med hjÀlp av drivringen, Àr med dessa funktionsbortfall, inte optimalt för att ta sig framÄt eller över hinder. Ett prototyphjÀlpmedel, som förÀndrar rörelsemönstret till att större delen av kraften riktas i tangentiell riktigning framÄt, med hjÀlp av de starkaste kvarvarande musklerna, utvecklades i projektet.Projektet har tillÀmpat dynamisk produktutveckling, med anvÀndarna i fokus, för att fÄ fram en prototyp som uppfyller anvÀndarnas krav och som framförallt Àr anvÀndarvÀnlig.
BergÄsa Centrum/Monsunen ? Förslag till utveckling av ett stadsdelscentrum
Förslaget syftar till att utveckla och förbÀttra omrÄdet omkring BergÄsa centrum, ett lokalt stadsdelscentrum i Karlskrona, samt parkomrÄdet Monsunen . Detta ligger i linje med de intentioner som kommunen redovisar i sin översiktsplan (2002) dÀr man redovisar avsikter att rusta upp lokala centrumomrÄden i kommunen. BergÄsa centrums funktion som lokalt stadsdelscentrum ska stÀrkas och göras mer tydlig, parken skall förnyas i syfte att förbÀttra dess funktion och anvÀndning. Förslaget avser samtidigt att hitta en bÀttre lösning för trafiksituationen i omrÄdet vilket omfattar korsningen SunnavÀgen/ ValhallavÀgen, jÀrnvÀgsövergÄngen samt trafikmiljön i övrigt. Tillsammans ska dessa ÄtgÀrder ge BergÄsa centrum en viktigare roll som stadsdelscentrum med större attraktivitet och med förbÀttrade kvalitéer i mÄnga avseenden..
HyresgÀsters preferenser pÄ kontorslokalhyresmarknaden : JÀmförelse mellan Stockholms CBD och Kista
Uppsatsen behandlar dagens kontorshyresgÀsters preferenser vid val av lokalisering. Arbetet har begrÀnsats geografiskt till kontorsmarknaden i Stockholms CBD samt Kista kontors-omrÄde.De lokaliseringsval som utreds i studien har delats in i tvÄ olika grupper av parametrar. I den första gruppen behandlas parametrar som kopplas samman till de traditionella lokaliseringsteorierna. I den andra gruppen behandlas parametrar som Àr starkt knutna till företags statusbyggande. För att ta reda pÄ vilka parametrar som Àr viktiga för företag har en studie genomförts.
Analys och utvÀrdering av trÄdlösa nÀtverk i Kalmar : En sÀkerhetsundersökning
Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur vÀl privatpersoner informeras om hur de ska skydda sina trÄdlösa nÀtverk och varför. Genom arbetet ska följande frÄgor besvaras:- Vid bestÀllning av bredband inklusive trÄdlös router frÄn en bredbandsleverantör: informerar leverantören sina kunder om att det trÄdlösa nÀtverket bör sÀkras upp och varför?- Blir man informerad om sÀkerheten nÀr man köper en trÄdlös router i en lokal affÀr?- Skyddar invÄnare i Kalmar generellt sett sina trÄdlösa nÀtverk?Genom anvÀndning av kvantitativa metoder i form av observationer har vi svarat pÄ tvÄ av frÄgestÀllningarna. En kvalitativ metod anvÀndes genom att vi skickade enkÀter via e-post till fem bredbandsleverantörer.Resultaten frÄn vÄr undersökning visar att majoriteten av invÄnarna i Kalmar skyddar sina nÀtverk, men att det Àr vanligast med en svag kryptering. Undersökningen visar att informationen frÄn lokala affÀrer och bredbandsleverantörer Àr bristfÀllig..
Rent ruskiga saker : En fallstudie av moralpaniken kring "vÀrldens Àckligaste hÄrdrockgrupp"
 Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring tvÄ fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och frÄn min erfarenhet som psykoterapeut och existentiell terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt frÄn existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades frÄn att se livsvÀrlden frÄn tvÄ förhÄllningssÀtt, i) fenomenologiskt ? hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna.
Ledarskap i medicinteknikbranschen
Medicinteknikbranschen Àr en högteknologisk och innovativ bransch som karaktÀriseras av snabba förÀndringar och dynamik, enligt branschorganisationen Swedish Medtech. Det Àr Àven den bransch i Sverige som har störst andel kvinnor i företagsledningarna. I en förÀnderlig miljö anses den organiska organisationsstrukturen vara mest lÀmplig och den ledarstil som anses mer kompatibel med organiska organisationsstrukturer Àr den sÄ kallade "feminina" ledarstilen. Syftet med denna uppsats Àr att se hur ledarskapet ser ut i den medicintekniska branschen, och om det finns en typisk ledarstil oavsett kön.Studien har genomförts som en kvalitativ studie för att fÄ en bred och omfattande överblicksbild av hur ledarskapet sker i praktiken. Flera teorier har anvÀnts, men fokus har legat pÄ kontingensteorierna path-goal samt situationsanpassat ledarskap.Ledarskapet inom de undersökta företagen överensstÀmmer i stora drag med varandra och det har inte gÄtt att utlÀsa en distinkt skillnad mellan hur mÀnnen och kvinnorna leder.
Vegetationen runt dammarna i ?Chùteau du Grand Val? : utvecklingsplan till en blivande strövskog
Detta sjÀlvstÀndiga arbete syftar till att ge Àgarna till
ChĂąteau du Grand Val, Roland och Marie Nilsson ett
utvecklingsförslag pÄ de södra delarna av egendomen
dÀr deras mÄl med fastigheten Àr hörsammade och
dÀr planen Àr sÄ tydlig att de kan följa den utan större
svÄrigheter.
Genom studiebesök, fÀlt- och litteraturstudier har de
södra delarna av egendomen fÄtt ett nytt stigsystem
dÀr tyngdpunkten ligger pÄ upplevelserikedom och
orienterbarhet. Studiebesöken pÄ Chùteau du Grand
Val har gett en bakgrundsinformation som sedan har
anvÀnts till analyser över omrÄdet. Analysmetoder
som har anvÀnts Àr Patrik Grahns Ätta parkkaraktÀrer
och Gordon Cullens Serial Vision. Den första har
anvÀnts som analys av vegetationens egenskaper och
den andra för att analysera stigsystemet.
Dessa analyser har sedan legat till grund för
utformningen av stigsystemet och utvecklingen av
den omgivande vegetationen. Arbetets fokus har
legat pÄ att skapa sammanbindande strÄk mellan
befi ntliga stigar och dÀrefter anpassa vegetationen för
att förstÀrka upplevelsen av stigen med hÀnsyn tagen
till att gynna viltet pÄ egendomen och den smÄskaliga
skogsproduktionen.
Resultatet redovisas i bÄde text och illustrationer.
Det innehÄller en utförlig plan för skapande av ett
sammanbindande stigsystem.
"Du taLar sÄ illavÄLet vart À' du vÄrpen?" : En didaktisk idé om kontrastiv undervisning
 Uppsatsen utreder hur sprÄk och dialekt, relaterar till identitet och i vilken riktning sprÄkförÀndringar i en lokal dialekt, TorsömÄlet, har skett mellan 1950 och 2000. Vidare diskuteras Àven hur sprÄkundervisning kan stödja sprÄk- och identitetsutveckling. Resultaten visar att sprÄket Àr nÀra förbundet med identiteten genom socialisationsprocessen och att de dÀrför inte kan separeras. I dialektundersökningen visar resultaten att den lokala dialekten har genomgÄtt förÀndringar i alla undersökta variablerna sÄsom, förÀndring relaterat till tid, sprÄk och kön, samt sprÄk och Älder. Som ett resultat av dessa slutsatser föreslÄs sprÄkundervisning belysa alla sprÄkets varieteter för att undervisningen ska stödja utvecklingen av bÄde sprÄklig kompetens och identitet, sÄ kallad kontrastiv undervisning.
Medborgardialogernas betydelse för stadsutvecklingen i Sverige : - SamhÀllsplanerares upplevelser av medborgardialogernas relevans
Studiens syfte Àr att undersöka vilken betydelse planerare upplever att deras arbete med medborgardialoger har för svensk stadsutveckling. Metod för datainsamling Àr kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med aktiva planerare pÄ nationell, lokal och stadsdelsnivÄ. Intervjuerna kompletteras med en litteraturstudie av medborgardialoger. Det samlade empiriska materialet analyseras med hjÀlp av Purdys (2012) utvÀrderingsmodell för samverkansprocesser i offentlig förvaltning som bygger pÄ de tre begreppen formell auktoritet, diskursiv legitimitet och resurstillgÄng vilken Àven kompletterats med Foresters (1989) teori om planeringsprocessernas beroende av dess innehÄll och kontext. Studien visar att arbetet med medborgardialoger i Sverige idag upplevs ha en betydelse för bÄde den fysiska planeringen och för andra för staden viktiga vÀrden som den sociala sammanhÄllningen.
Implementeringsprocess och förutsÀttningarna för en ny lÀroplan. : En studie av lÀrares upplevelser och attityder inför enflergradig betygsskala och betyg frÄn och med Ärskurs 6.
Denna studies syfte Àr att undersöka hur nÄgralÀrare i grundskolan har upplevtimplementeringen av det nya betygssystemet samt vad de anser om ett nyttbetygssystem och betygsÀttning frÄn och med Ärskurs 6.Organisationen av, och tanken bakom, implementeringen stÀllsi relation till lÀrarnas upplevelser samt tidigare forskning kringimplementering.Skolverket har, pÄ uppdrag av regeringen, utformat entrestegsmodell för implementeringen av Lgr 11 (LÀroplan för grundskolan 2011)och det nya betygssystemet. Större delen av ansvaret för hur arbetet ska se utpÄ lokal nivÄ ligger hos huvudmÀn, rektorer, och skolornas nyckelpersoner.Totalt har Ätta lÀrare frÄn fyra olika skolor i tvÄ olikakommuner medverkat i studien, varav fyra Àr nyckelpersoner pÄ respektive skola.Resultaten visar att lÀrarna generellt sett Àr positiva till reformen, men attimplementeringsarbetet Àr kraftigt ifrÄgasatt och i behov av förbÀttring..