Problem Dagens företag står inför framtida utmaningar, som förändrad konsumtion, strängare miljörestriktioner och hårdare krav på förlängd produktlivscykel för att nå en mer hållbar utveckling. Produktservicesystem (PSS) utgör en potentiell lösning för dessa utmaningar. Uthyrning har kommit att bli en självklar del inom vissa branscher emedan andra branscher fortfarande bygger på traditionell konsumtion. Textil- och modebranschen är en bransch där ägande fortfarande är den rådande formen. Vår undersökning grundar sig i att undersöka möjligheterna för ett PSS inom denna bransch.

E-handeln har bara börjat sin resa idag och det är en lång väg att gå för att skapa den optimala nätbutiken. Trots positiv statistik med hög tillväxt är det en tuff bransch att verka i vilket gör att det är få företag som klarar av att stanna kvar på en så hårt konkurrensutsatt marknad. Det känns därför både intressant och relevant att undersöka hur den som erbjuder modekläder på nätet kan agera för att lyckas och bli framgångsrik. Denna studie kommer att besvara problemformuleringen som lyder: Vilka faktorer är av största betydelse för att en nätbutik som erbjuder modekläder ska bli framgångsrik inom e-handel? Hur ser framtiden ut för e-handeln? Syfte: Syftet med denna studie är att granska ett antal faktorer som bidrar till att modeföretag inom e-handel blir framgångsrika på en konkurrensutsatt marknad.

Denna uppsats undersöker om tjänstesektorns storlek har någon effekt på ett lands ekonomiska tillväxt. Data för 92 länder under perioden 1975 till 2003 skattas i en dynamisk panelregression med tre alternativa metoder. Resultaten visar genomgående att effekten är negativ, dock med frånvaro av signifikans för vissa estimat. Detta resultat är i linje med den teoretiska bakgrunden som predicerar att produktivitetstillväxt är svårt att uppnå i tjänsteproduktion. Vidare säger teorin att den ekonomiska tillväxten blir lägre i länder med stor tjänstesektor eftersom långsiktig tillväxt per capita ytterst beror på produktivitetstillväxt.

Varulager är en post som tar upp en mycket stor del av ett företags tillgångar. Värderingsproblematiken är väldigt stor och många företag lägger ner betungande arbete för en korrekt värdering av sitt varulager. Vi har därför valt att studera hur tillverkande företag inom olika branscher skiljer sig från varandra vid värdering av varulager.Tillverkande företag är företag som har olika slags tillverkning. I den här typen av företag förädlas produkter från obearbetade råvaror till färdiga produkter. På så sätt uppstår tre olika lager, lager av råvaror, produkter i arbete och lager av färdiga varor.Vid värdering av dessa lager finns olika flödesmodeller och värderingsprinciper att tillgå.

Kännetecknande för IT-företag är att de verkar i en dynamisk och turbulent miljö där teknikskiften är vanligt förekommande. Personalen är kompetent och välutbildad och är dessa företags mest värdefulla tillgång. Cheferna/ledarna är i många fall betydligt yngre jämfört med"traditionella"ledare för andra börsnoterade bolag. Skiljer sig ledarskapet i dessa företag åt från ledarskapet i traditionella företag? Vi har i studien haft en fallstudieliknande ansats, där vi har intervjuat fyra ledare för IT-företag i Sverige.

IT-marknaden förändras extremt snabbt och nya teknologier utvecklas konstant. Samma sak gäller för en verksamhet, den är dynamisk och förändras hela tiden. En IT-strategi kan hjälpa till att hantera dessa förändringar samt underlätta och förbättra arbetet med IT.Studiens syfte är att undersöka hur arbetet med IT-strategier bör gå till enligt litteraturen och praktiken och ta fram riktlinjer som kan hjälpa verksamheter som arbetar med IT-strategier. För att svara på studiens problemställning genomfördes därmed en litteraturstudie samt intervjuer med tre IT-chefer. Resultatet består av en lista över riktlinjer över hur arbetet kring IT-strategier bör gå till.

Framväxten av internationaliseringen och IT-utvecklingen ökar allt mer, vilket kommer att medföra nya möjligheter samtidigt som konkurrensen kommer att bli tydligare. För e-handelsföretag är behovet och utmaningen att skapa en kunskapsbas för traditionella och framsynta beslut. Beslut som kan komma att visa sig ha avgörande inverkan på företagens framtida tillväxt och konkurrenskraft. Detta medför att företag inom e-handelsbranschen ständigt måste uppdatera omgivningens hotbilder för att kunna möta framtida konkurrens. Inom EU arbetar man med att försöka öka möjligheterna för bland annat e-handel.

I denna uppsats tänker jag undersöka mekanismen för den mänskliga uppmärksamheten. För detta ändamål har jag lyft ut definitionen av uppmärksamheten ifrån definitionen av medvetandet. Jag är intresserad av att redovisa min åsikt om den rena uppmärksamheten. Den delen av uppmärksamheten som bara är en tankeslös struktur, konkret, en mekanisk mekanism som möjliggör den högre kognitiva processen. Utifrån denna definition ser jag en viktigdel av uppmärksamheten som en rörledning som bringar och möjliggörinformationsflödet till och från de högre delarna av vårt kognitiva system.

CRM, eller Customer Relationship Management är ett väletablerat begrepp bland företag och akademiker. Intressant är dock att implementeringen av CRM karakteriseras av en hög misslyckandegrad. Misslyckandegraden har varit hög oavsett bransch, företagsstorlek eller geografisk plats och det har inte skett någon förändring över tid. CRM är kostsamt att implementera och många företag klarar inte av att försöka genomföra en CRM-implementering flera gånger, därför tyckte vi att detta var ett intressant och viktigt forskningsområde. Vi ville studera vilka faktorer som är kritiska för att lyckas med CRM-implementering inom en tidigare outforskad bransch, det blev IT-industrin eftersom det är en växande bransch i Sverige.

Denna rapport beskriver utformningen, implementationen och utvärderingen av en arkitektur för dynamisk hantering av grafiska gränssnitt. Den dynamiska hanteringen handlar om möjligheten att ladda in och ladda ur gränssnitt som är specificerade i dokument utan att starta om spelet.Arkitekturen realiserades genom att implementera ett system i C++. Resultatet blev ett fullt fungerande system som klarar att hantera flera gränssnittsdokument dynamiskt. Dokumenten som hanteras av systemet är skrivna i XML format som fungerar väl för beskrivning av gränssnitt.Arbetet kommer fram till att förutom möjligheten att beskriva gränssnitt i form att kontroller och deras egenskaper behövs ett system för att hanterade händelser i gränssnittet. T.ex.

Att vara välutbildad, social och intelligent räcker inte för att nå toppen, speciellt inte om du är kvinna, men Annika Falkengren är idag en av Sveriges mäktigaste personer inom näringslivet som Skandinaviska Enskilda Bankens VD, i en bransch dominerad av män. Eftersom de retoriska förmågorna och strategierna är väsentliga inom ledarskap ska jag i denna uppsats identifiera Annika Falkengrens kommunikationsstrategier i årets viktigaste tal inom banken, de som hålls vid de årliga bolagsstämmorna. .

Innebandy är en växande idrott, som framför allt utövas i Sverige, Finland och Schweiz, men där väldigt lite forskning ännu finns publicerad. Tidigare studier inom ishockey och baseboll har visat att träning med viktmanipulerad utrustning förbättrat bland annat greppstyrka och svinghastigheten av slagträ i baseboll. Annan forskning har visat på att det är en förbättring i det neuromuskulära samspelet snarare än ökad muskelmassa som förbättrat prestationen vid dynamisk motståndsträning. Skotthastigheten anses vara en viktig faktor inom innebandy för prestationen och eftersom det inom baseboll har visats att viktmanipulerad utrustning kan förbättra svinghastigheten så vore det intressant att se om samma resultat kan uppnås inom innebandy. Syftet med studien var att undersöka effekten av innebandyträning med en viktmanipulerad innebandyklubba med avseende på dragskottshastighet och greppstyrka hos manliga innebandyspelare samt undersöka korrelationen mellan dragskottshastighet och greppstyrka.

Background: Increasing globalization has changed the business environment and also resulted in increased awareness of the consumers and demand for higher standards of social responsibility. The companies brand strategies has gain in importance in order to strengthen their brands. A part of a company's CSR, CRM, cause-related marketing, which is a relatively new marketing strategy and created when companies choose to partner with charities and market it. Garment/clothing industry has as many others come to be shaped by the effects of globalization, but has also endured heavy criticism over the years. This criticism is largely because of the outside world's reaction to the exploitation of developing countries.

Dagens reklambransch är starkt konkurrensutsatt och antalet aktörer ökar varje år. Globalisering, teknisk utveckling och kundens ökade kunskap om marknadsföring är endast några faktorer som bidrar till den ökade svårigheten för reklambyråer att överleva på marknaden. De blir tvungna att ständigt utveckla sina tjänster för att tillfredställa marknadens nya behov. Detta är dock svårt för en mindre reklambyrå som ofta har knappa ekonomiska och tidsmässiga resurser. Undersökningen ämnar att ta reda på vilka faktorer som är viktiga för mindre reklambyråers överlevnad? Uppsatsen syftar till att analysera och undersöka tre mindre Stockholmsbaserade reklambyråers sätt att hantera den konkurrensdrabbade marknaden.

Det här är en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en årsomsättning om mindre än 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag är små bolag med mindre än 10 personer anställda och en årsomsättning på mindre än 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgår från asymmetrisk informationsteori och mer specifikt från pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mäts genom två olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsättning till periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern finansiering, dels genom förekomsten av externa lån från kreditinstitut. Branscherna som undersöks är tillverkning samt tjänster vilka anses skilja sig åt vad gäller kreditpreferenser.