Syftet med uppsatsen Àr att studera vegetationsutvecklingen och dess förÀndringar i Finja med hjÀlp av pollenanalys. De frÄgor jag önskade fÄ svar pÄ var om det fanns nÄgra spÄr av en vikingatida storgÄrd i Finja, samt eventuella spÄr av betydande djuruppfödning i omrÄdet. Finja Àr rik pÄ fornlÀmningar frÄn brons-, jÀrnÄlder och meddeltid, som bekrÀftar min tes om att Finja/ Mölleröd haft en betydande roll i omrÄdet runt Finja sjön, troligtvis med odling och handel lÀngs AlmaÄn.En paleoekologisk analys genomfördes frÄn en lagerföljd frÄn VÄnga mosse, Finja. Totalt togs fyra meter torvprov upp ur mossen. I den översta metern plockades fjorton prover ut till analys.

Osby kommun ska flytta sin verksamhet till en ny byggnad. Ett förslag som diskuterats Àr att det nuvarande kommunhuset ska byggas om till bostÀder.Runt om i Sverige ökar den Àldre befolkningen vilket den Àven gör i Osby kommun. Det gör att bostÀderna mÄste vara tillgÀnglighetsanpassade vilket krÀver noggrann projektering. I detta arbete kommer förslagen beroende pÄ mÄlgrupp vara tillgÀnglighetsanpassade.TvÄ förslag presenteras dÀr det ena Àr bostÀder med loftgÄng och det andra ett trygghetsboende med ett befintligt samt nytt trapphus, för att möta en Àldre mÄlgrupp. I bÄda utformningsförslagen har fokus Àven lagts pÄ att fÄ bort kontorskÀnslan..

Bibaggen Apalus bimaculatus Àr en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och Àr starkt knuten till sin vÀrdart vÄrsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar pÄ. Inventeringar av sekundÀra habitat i form av sand- och grustÀkter har utförts i VÀstra Götalands lÀn under tidig vÄr 2009 och 2010. Data frÄn dessa inventeringar har i denna studie anvÀnds i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/tÀkterna för att ta reda pÄ om omgivande markslag pÄverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/tÀkter. Inom sand- och grustÀkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler dÀr fynd av bibagge eller vÄrsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat dÀr en dellokal ansÄgs vara mest lÀmplig för en av arterna eller för bÄda arterna.

Inledning Yrket som kabinanstÀlld inom flyget prÀglas av serviceanda och ansvar för passagerares sÀkerhet. Arbetsmiljön innebÀr fysiska pÄfrestningar vad gÀller till exempel kabintryck och lÄg syrenivÄ. Mat och mÄltider intas under olika tider pÄ dygnet och infaller sÀllan pÄ normala mÄltidstider. Kabinpersonalens mÄltider regleras av regler, avtal och policyer rörande arbetstidens lÀngd. Syfte Syftet var att undersöka kabinpersonalens mÄltider under arbetstid, med fokus pÄ riktlinjer och policyer samt hur de kabinanstÀllda upplevde maten och mÄltiderna.

FlodkrÀftan Àr en inhemsk art i Sverige. Antalet flodkrÀftlokaler har under 1900-talet reducerats med över 97 procent, i huvudsak till följd av krÀftpest. FlodkrÀftan Àr klassad som starkt hotad i den nationella rödlistan för hotade djurarter sedan 2005. KrÀftpesten kom troligen till Europa i samband med introduktion av en nordamerikansk krÀftart i Italien 1860. I dagslÀget sprids krÀftpest genom illegala utsÀttningar av den nordamerikanska signalkrÀftan som lagligt började introducerades i Sverige under slutet av 1960-talet.

Denna studie undersöker elever i svÄrigheter som lyckas vÀnda sin skolsituation. Det man sett i forskning vara framgÄngsfaktorer för att skapa en skola för alla Àr, individuell anpassning och stöd i lÀrandet, stöd i det sociala samspelet mellan elever, gruppstÀrkande övningar, god kommunikation och samsyn mellan inblandade parter i och kring det direkta skolarbetet. Forskning visar att sociala svÄrigheterna runt eleven Àr en problematik som skolan idag har svÄrt att hantera. SÀrskiljande lösningar som en ÄtgÀrd runt elever i behov av sÀrskilt stöd kring sitt sociala samspel, beskrivs som relativt vanliga. En specialpedagogisk ÄtgÀrd Àr den sÀrskilda undervisningsgruppen.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka vad det Àr enligt elevernas uppfattning som gör att matematiken Àr intressant. Undersökningen gjordes pÄ fyra klasser om sammanlagt 83 elever i Ärskurs ett och tvÄ pÄ teoretiska gymnasieskolor i SkÄne, med hjÀlp av en enkÀt med blandade öppna och slutna frÄgor. Resultatet antydde att det jÀmfört med andra Àmnen frÀmst var sÄ att eleverna hade svÄrt att förstÄ relevansen och nyttan med den matematik de lÀste, och att de jÀmfört med de populÀra Àmnena sÄ som engelska och idrott, inte pÄ ett naturligt sÀtt anvÀnde matematiken pÄ sin fritid. Slutsatsen vi drar av detta Àr att elever behöver fÄ mer hjÀlp med att förstÄ nÀr och hur de kan tillÀmpa matematiken för att den ska bli ett anvÀndbart verktyg inte bara i studier och arbete utan Àven pÄ fritiden och i vardagen.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur det ser ut med studiemotivationen bland eleverna pÄ ett gymnasialt byggprogram, och vilka faktorer som pÄverkar studiemotivationen ur ett elevperspektiv. Resultatet jÀmförs sedan med den litteratur och forskning jag tagit upp runt olika motivationsteorier. Som metod har jag anvÀnt mig av en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning bland 74 st. elever pÄ ett byggprogram. Resultatet av undersökningen ger oss inte ?svaret? pÄ vad som pÄverkar studiemotivationen. Det Àr en blandning av mÄnga faktorer, som i olika grad hos olika individer samverkar med varandra.

Resultatet av undersökningen och till viss del observationerna Àr att praon enligt eleverna absolut inte fÄr tas bort. Detta delas till stor del av lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare samt rektorer, Àven om sistnÀmnda kan se andra sÀtt att organisera praon. Idéer till att göra förÀndringar runt sjÀlva inslaget prao finns det dock ingen brist pÄ hos samtliga grupper. Jag upplever att det i undersökningen delvis framkommer att lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare Àr bekymrade över vissa elevers begrÀnsade nÀtverk dÄ det gÀller att hitta en bra praoplats, eller en praoplats över huvudtaget. Systemet kan till viss del ses som orÀttvis och gynnsamt endast för ett fÄtal elever..

Runt om i vÀrlden fortsÀtter mÀnniskans gemensamma naturresurser att utarmas pÄ grund av att vi kortsiktigt vill maximera vÄran vinst, och glömmer att vi alla tjÀnar mest pÄ hÄllbart nyttjande av resurser pÄ lÄng sikt. Hur mÀnniskan bÀst ska organisera förvaltningen av de gemensamma resurserna har i mÄnga decennier varit en frÄga för debatt. Argumentationen har lÀnge kretsat kring den statliga och privata kontrollen, men med tiden har allt större vikt lagts vid möjligheterna med lokalt förvaltade resurser. Förhoppningen Àr att individer som direkt Àr berörda av resursen ska ha incitament att förvalta resursen ur ett hÄllbart perspektiv. För att en sÄdan förvaltning ska komma tillstÄnd Àr det regelverk som skapas runt resursen av största vikt.

VÀrdighet Àr ett begrepp som ofta anvÀnds inom hÀlso-sjukvÄrden. Detta begrepp Àr svÄrdefinierat och behöver konkretiseras för att kunna tillÀmpas inom vÄrden. Kriterierna för god omvÄrdnad av barn Àr desamma som för vuxna, men barn krÀver ett sÀrskilt omhÀndertagande vilket fÄr konsekvenser för omvÄrdnaden. Syftet med litteraturstudien var att belysa vÀrdighet och hur den konkretiseras inom barnsjukvÄrden. Metoden var en litteraturstudie som byggde pÄ elva vetenskapliga artiklar.

KonkurrensrÀtten Àr ett rÀttsomrÄde av stor betydelse runt om i vÀrlden. KonkurrensrÀtten har sina ursprungliga rötter i USA dÀr den fick sitt fÀste under det sena 1800-talet. I EU fanns inget lagstadgat förbud mot konkurrensbegrÀnsande beteenden förrÀn i mitten pÄ 1900-talet. KonkurrensrÀtten i bÄde EU och USA har som gemensamt syftet att frÀmja en effektiv konkurrens till skydd för företag, kunder, konsumenter och ekonomin. Ett av de centrala förbuden mot konkurrensbegrÀnsande beteenden i EU:s och USA:s lagstiftning utgörs av förbudet mot missbruk av dominerande stÀllning.

Aspholmen Ă€r ett av Örebros största verksamhetsomrĂ„den, belĂ€get nĂ€ra Örebro city. NĂ€r stadsdelen började utvecklas som ett industriomrĂ„de under 1950- och 60-talen lĂ„g omrĂ„det i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock omrĂ„dets placering förĂ€ndrats frĂ„n att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut frĂ„n stadsdelen till lĂ€gen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.

Studien undersöker elevers och lÀrares uppfattning av ansvarstagandet vid inlÀrningen avmoderna sprÄk pÄ gymnasiet. Den aktuella problematiken runt elevers dÄliga lÀxlÀsning,fokusering pÄ betyg i stÀllet fÄr kunskap, taktikval och lustval av moderna sprÄk, studeras itvÄ intervjugrupper. en med lÀrare och en med elever. Studiens fokus ligger pÄ att med hjÀlpav kvalitativa intervjuer försöka undersöka vilka diskurser de bÄda grupperna talar i samt attfÄrsöka fÄrstÄ uppkomsten av det aktuella tillstÄndet i skolan. Medan eleverna gÀrna serlÀraren som ansvarig fÄr deras lÀrande menar lÀrarna att det till stor del Àr konsekvenser avskolans organisation som avspeglar sig pÄ elevens attityd till inlÀrning och kunskap..

Stadsodling har under senare tid fÄtt stor uppmÀrksamhet. Inte enbart fördess potential som livsmedelsresurs i ett hÄllbart samhÀlle utan ocksÄ föratt odling fortfarande Àr en viktig rekreationsform för mÄnga mÀnniskor ochidag bor allt fler mÀnniskor i stÀder. MÄnga framgÄngsrika exempel pÄstadsodling runt om i vÀrlden Àr kollektiva system utomhus. I ett nordisktklimat Àr vÀxtsÀsongen utomhus kort och i detta projekt undersöks dÀrförmöjligheten att odla Àtliga vÀxter inomhus. Projektet resulterade i en jordlöshydroponisk odlingsprodukt som ska ses bÄde som en mindre produktionsresursoch som ett pedagogiskt verktyg för att skapa förstÄelse förhur maten vi Àter skapas.