Dumpstring är en handling som innebär att man ?dyker? i soptunnor och containrar efter slängda saker, såsom mat eller möbler.Uppsatsens syfte är att besvara huruvida Dumpstring utgör ett motstånd och i så fall på vilket sätt samt undersöka vilka förutsättningar det finns för Dumpstringen att växa och mobilisera sig som en motståndsrörelse. För att besvara dessa frågor har kvalitativa intervjuer genom­förts. Materialet har därefter analyserats utifrån teorier kring motstånd och makt.Resultatet visar att Dumpstringen utgör ett motstånd mot den rådande diskursen kring mat, sopor och konsumtion i samhället. Dumpstrarna utmanar grundläggande normer i samhället genom att tydligt avvika från dessa.Undersökningens resultatet visar även att dumpstrarna går att finna i skärningspunkten mellan ett oorganiserat, individuellt vardagsmotstånd och ett organiserat, kollektiv motstånd - en så kallad social rörelse.

Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi undersökt möjligheten att till förmån för individer med ekonomiska problem, ta tillvara på mat som livsmedelsbutiker inte kan sälja. Inspiration till studien fick vi genom fenomenet Dumpstring som innebär att friganer aktivt protesterar mot överflödssamhället, bland annat genom att ta slängd mat ur livsmedelsbutikers containrar. Fokus i uppsatsen var att undersöka hur några av Göteborgs livsmedelsbutiker, frivilligorganisationer samt hur ett socialt företag ser på möjligheten, hur de tänker kring realiserande och genomförande samt vilken betydelse deras samarbete har för de individer som får tillgång på mat via frivilligorganisationer. Resultatet visade att alla respondenter var positiva till det samarbete som redan bedrivs och de hänvisade till de fördelar som gynnar både livsmedelsbutiker, miljön och den enskilde individen. De resonerar bland annat om att det idag slängs fullt brukbara livsmedel samtidigt som det finns individer i Sverige som inte har något annat alternativ än att gå till frivilligorganisationers verksamheter för att få mat.