Studien är baserad på lärares, specialpedagogers samt projektledares uppfatt-ningar av arbetssätt och arbetsformers betydelse i ett matematikprojekt som bedrivs i åk 3. Syftet med detta arbete är att studera vilka arbetssätt och ar-betsformer som används i ett matematikprojekt för att utveckla elevers ma-tematiska förmåga med fokus på aritmetik, ur ett specialpedagogiskt perspek-tiv. En kvalitativ metod valdes där intervju i grupp, enskild intervju samt in-tervju via e-post med respondenter från tre målgrupper genomfördes. Ana-lysmodellen har konstruerats med begrepp frånAdding it up (Kilpatrick, Swafford & Findell, 2001), KOM-projektet (Niss & Højgaard-Jensen, 2002) samt Visible learning (Hattie, 2009). Vårt resultat visar att lärares, specialpe-dagogers och projektledares uppfattning är att flera faktorer påverkar pro-jektets arbetssätt och arbetsformer där bristen av tid är en betydande faktor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur textillärare kan hanterar undervisningens alla utmaningar när det gäller elever med särskilda behov och hur rustade de är inför uppgiften att hantera olika situationer. De metoder som användes i undersökningen är kvalitativ intervju med öppna frågor och litteratursökning. En jämförelseanalys användes för att visa på resultatens likheter och olikheter.Resultatet visar att de stora utmaningarna i textilslöjden är att hitta elevernas motivation till en uppgift, se till varje individs svårigheter/möjligheter och att förstå elevernas problematik. I den litteratur vi läst påpekas det att som lärare måste man vara påläst om olika diagnoser för att kunna ge rätt undervisning för elever med behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de textillärare vi intervjuat inte fått rätt förutsättningar för att kunna jobba för elever med behov av särskilt stöd eftersom de ofta inte får information om eleverna.

Bakgrund: I och med den tilltagande teknologiska utvecklingen och globaliseringen ställs dagens företag ständigt inför nya utmaningar. För att handskas med detta måste företag arbeta för att skapa innovationer på ett sätt som de inte gjort tidigare. Det handlar om att släppa sargen ochvåga göra saker påett nytt sätt! Ett sätt för dematt göra detta är att tillämpa synsättet som kallas ?Open Innovation?, alltså att man tar hjälp av intressenter utanför företaget för att bli mer innovativa. Crowdsourcing är en del av open innovation ochinnebär bland annat attföretagtar hjälp av ?folkmassan?för att skapa nya idéereller lösa problem.

The aim of this study is to examine the roles of the children?s librarian in a reading aloud context. To reach understanding in this subject, we have conducted interviews with four Swedish librarians working in public libraries whom are involved with reading aloud practices. Previous research shows that the reasons for reading aloud in libraries are diverse and plentiful. Such reasons can be to spread cultural experiences, help children develop their language skills and promote the library to the public.

När Scanias maskiner som ska testa nya lastbilskomponenter eller hela lastbilar, så kallade testriggar, inte fungerar som de ska så fanns det i dagsläget en uppfattning att problemen i vissa fall dels var återkommande och dels var svåranalyserade. På grund av detta ville Scania Tekniskt Centrum (STC) införa rotorsaksanalyser av när testriggar inte fungerade som de skulle. Denna studie har undersökt vad som i dagsläget behövde förändras och vad som möjliggjorde att rotorsaksanalyser av fallerande hos testriggarna skulle fungera så bra som möjligt.En nulägesanalys gjordes. Resultaten av denna visade på att fyra roller fanns som var involverade i att åtgärda fel hos testriggarna, nämligen de som äger riggarna, de som arbetar med underhåll av riggarna, de som utvecklar riggarna och de som är ansvariga för arbetsmiljön och säkerheten hos riggarna. En process map skapades för att visa hur dessa roller i dagsläget samverkade för att bygga testriggar och åtgärda fel hos dem.Resultaten av nulägesanalysen visade på att fyra övergripande faktorer påverkade huruvida rotorsaksanalyser skulle kunna genomföras.

Informationsteknologi spelar en allt viktigare roll i dagens organisationer. Trots detta har lite forskning genomförts kring hur en organisation resonerar vid utvärdering av nya system och hur de förs in i organisationen. För att införandet av ny teknologi skall ske med bästa möjliga resultat i en organisation krävs en ökad kunskap om vad som kan vara kritiskt avgörande för framgång. Då införandeprocessen är en komplex process kan det för att uppnå framgång vara klokt att identifiera vilka faktorer som kan vara viktiga att behandla för den specifika organisationen. I denna studie kartläggs hur utvärderingen av en IT-produkt genomförs i en specifik kontext på ett sådant sätt att den slutgiltiga produkten skall motsvara det specifika organisatoriska behovet.

Syftet är att se vilka processer och roller som medverkat till att skapa och integrera en mångfaldsplan i en organisation. För att uppnå detta har vi valt att genomföra en diskursanalys som ger oss svar på hur världen presenteras, tolkas och konstrueras. Vi använder Michel Foucault som inspiratör vars åsikter tolkas och sammanlänkas med Charles Taylors, Philomena Esseds och Jacques Derridas åsikter för att på bästa sätt uppfylla vårt syfte. För att skaffa empiriskt underlag har vi valt att utföra en enkätundersökning, vilken till störst del underbygger uppsatsens empiri. För att få en bredare och även djupare insikt har vi även utfört korta intervjuer och observationer under tiden vi befunnit oss på platsen.

Den här studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfällig projektor-ganisation, nämligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom Växjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hämtats från nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande är nära relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsättningar.

Den här studien utgår från syftet av att undersöka vad olika konstruktioner av utomhusmiljöer som förekommer i förskolevardagen kan erbjuda barn som subjekt och deras roller i den fria leken. Avsikten är att studera hur barn agerar beroende på kulturella och sociala influenser samt vilka positioner som uppstår mellan barn i relation till olika utomhusmiljöer genom det verbala samt kroppsligt uttryckta språket. Studien är genomförd genom videoobservation av fjorton 5-åriga barn från två avdelningar samt två förskollärare på en förskola i Sverige. De utomhusmiljöer barnen vistades i var en kommunal lekplats, en naturmiljö samt förskolans egen utomhusgård. Examensarbetet utgår från ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv och i analys, resultat och diskussion synliggörs subjektsteorier och performativa handlingar som belyser hur barn som subjekt konstruerar roller i lekar.   .

Syftet med vårt arbete är att få en inblick i hur fyra KME-pedagoger arbetar samt vilken yrkesroll han eller hon identifierar sig med. För att uppnå syftet utgick vi ifrån följande frågeställningar: Hur ser KME-pedagogen på sin yrkesidentitet? Hur förhåller sig övrig personal till KME-pedagogens arbetssätt? Vilka möjligheter eller hinder finns det på arbetsplatsen för att KME-pedagogen ska kunna bedriva KME-relaterade aktiviteter i förskolan? Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra KME-pedagoger samt med hjälp av relevant litteratur. Resultatet visar att flera faktorer är avgörande i vilken utsträckning KME-pedagogen arbetar med KME. Dessa faktorer är bland annat det egna intresset och förskolans eventuella profilering..

En ökad muslimsk invandring till västvärlden har medfört växande behov av att förstå muslimer och de sociala utmaningar de ställs inför. I denna forskningsöversikt sammanfattas och diskuteras 30 refereebedömda vetenskapliga studier som berör olika typer av socialt arbete med muslimer genom tre olika områden; utbildning socialt arbete, frivilligt socialt arbete och professionellt socialt arbete. Resultaten i studien visar en genomgående kunskapslucka i de tre områdena där det framförallt framträder stor brist på kunskap om kultur och religion. Denna brist på kunskap leder i många fall vidare till rädsla och därmed ovilja att anpassa socialt arbete till muslimers behov.  Slutligen presenteras områden med behov av framtida forskning..

Bakgrund: Palliativ vård är ett förhållningssätt som syftar till att främja livskvalitet hos patienter och deras närstående när de drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Många döende önskar att få vårdas i hemmet och utvecklingen av den palliativa vården har lett till att allt fler människor också avlider i det egna hemmet. Närstående är en central del i den palliativa vården i hemmet och det beskrivs att de är i en utsatt situation när de tar på sig dubbla roller i att både finnas där som partner, vän eller familj samtidigt som de tar på sig ansvar att vårda den sjuke i hemmet.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelse av palliativ vård i hemmet.Metod: En litteraturöversikt har genomförts med sökning i databaserna SwePub, PubMed och PsycINFO. Åtta vetenskapliga artiklar, samtliga kvalitativa och baserade på forskning från Sverige inkluderades för resultatet. Artiklarna var publicerade mellan 2003 och 2014.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman; Upplevelse av ansvar, , upplevelse av att närståendes egen situation påverkas, upplevelse av den kommande förlusten och upplevelse av stöd från vårdteam och omgivningen.

This Master?s thesis concerns the public librarian?s professional identity. The complexity of the mandates of the public librarian, and the public library, raises questions on how librarians understand their professional identities. The empirical material consists of qualitative in-depth interviews with librarians. Two theoretical approaches are used in the analysis of the material with a focus on the public librarians? knowledge and professional role.

Rapporten syftar till att ge läsaren en liten inblick i hur en artist och projektledare jobbar i en konsertproduktion och de konflikter som kan uppstå när en person axlar dessa två roller samtidigt. Jag ställer mig frågan: Vilka konflikter kan uppstå när en och samma person måste axla rollen som både artist och projektledare i ett kreativt projekt? För mig har många inre konflikter blivit till yttre konflikter, och påverkat både mig och mina bandmedlemmar. Den tydligaste konflikten som uppstod var att jag hade stora svårigheter att skärma av mina personliga känslor från mina professionella roller som artist och producent. För att ge ett djup åt syftet jämförs min erfarenhet med två andra aktörer i artist- och projektledningsbranschen.

Bakgrund: I och med den tilltagande teknologiska utvecklingen och globaliseringen ställs dagens företag ständigt inför nya utmaningar. För att handskas med detta måste företag arbeta för att skapa innovationer på ett sätt som de inte gjort tidigare. Det handlar om att släppa sargen ochvåga göra saker påett nytt sätt! Ett sätt för dematt göra detta är att tillämpa synsättet som kallas ?Open Innovation?, alltså att man tar hjälp av intressenter utanför företaget för att bli mer innovativa. Crowdsourcing är en del av open innovation ochinnebär bland annat attföretagtar hjälp av ?folkmassan?för att skapa nya idéereller lösa problem.